Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas.

Forskning har visat att behandlares förståelse för affekter är viktigt i arbete med patienter med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares berättelser om hur de uppmärksammade, påverkades av och kunde använda sig av sina egna och patienternas affekter i arbetet med gruppbehandlingsmetoden Affektskola. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlare som arbetade med metoden. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån en abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman, Behandlare med känsla för affekter, Affektsmitta i arbetet och Utmanande affekter, med åtföljande underteman.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd där diagnosen sätts utifrån patientens subjektiva upplevelser kring sina besvär. Personer med fibromyalgi känner ett lidande som härrör ur en ständig och oförutsägbar smärta och trötthet. De känner också att omgivningen inte förstår deras smärta då sjukdomen är osynlig. Många läkare vittnar om svårigheter i kommunikationen med patientgruppen samt till viss del en skeptisk syn på sjukdomen.Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med sjukvården hos patienter med fibromyalgi.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg baserad på 12 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Medline och Pubmed.Resultat: Fem huvudteman identifierades i artiklarnas resultat: Vägen till diagnos, Upplevelsen av dåligt bemötande och att inte bli tagen på allvar, Att på egen hand söka kunskap för att hantera brister i sjukvården, Att bli förstådd och lyssnad till samt Mötet med medpatienter. Dessa delades sedan in i subteman.Resultatet visar att många patienter med fibromyalgi upplever att de inte blir trodda på av sjukvårdspersonalen.

Syfte: Att beskriva hur patienten upplevde den perioperativa dialogen och dess information.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna Cinahl, Pubmed, Medline och Academic Search Elite. Uppsatsförfattarna valde ut 16 artiklar låg till grund för resultatet. Artiklarna bestod av både kvalitativa och kvantitativa studier. Artiklarnas kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar.Resultat: I studier kunde utläsas att patienterna hade goda upplevelser av den perioperativa dialogen.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling.

Bakgrund: Hemodialys som kontinuerlig behandling krävs för överlevnaden av patienter med allvarlig kronisk njursvikt. De teoretiska referensramarna som användes var Katie Erikssons teori om den lidande människan samt livsvärldsteorin. Syfte: Syftet var att beskriva Patienternas upplevelse av att leva med hemodialys relaterat till kronisk njursvikt. Metod: Studien som var en systematisk litteraturstudie baserades på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna identifierades genom systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Ett kärnbegrepp inom omvårdnad är stöd, som förekommer ofta och är en viktig del i sjuksköterskans profession. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av stöd till personer i livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Detta resulterade till fyra slutkategorier: att kunna samtala, lyssna och trösta patienten, att bli känslomässigt påverkad, att tillgodose patienternas behov och att respektera patienten ända in i livets slut. Dessa kategorier visade att det krävdes mycket av sjuksköterskan i arbetet med människor i livets slut.

Bakgrund: Patienternas klagomål gällande bemötande och kommunikation inom sjukvården har ökat. Krav på ökad effiktivitet och bättre patientflöde genomsyrar vården. Parallellt med dessa krav finns en strävan att förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sin vistelse på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod och artiklar som ingick i översikten har granskats kritiskt och urvalet gjordes utifrån syftet.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och därmed unik för den enskilde individen. Att hjälpa och vårda en patient med smärta kräver kunskaper och inlevelseförmåga hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller bedömning och behandling av smärta. Efter bedömningen tar sjuksköterskan flera viktiga beslut som leder till både medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder. Dokumentationen görs av sjuksköterskan och den skall bidra till patientens säkerhet.

Psykisk ohälsa blir allt vanligare i dagens samhälle, framför allt hos unga. I vissa fall kan sjukdomen leda till att personen blir en fara för sig själv eller för andra. Att vårda personen under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan då bli nödvändigt. Att som människa vårdas ofrivilligt kan resultera i många olika känslor, positiva som negativa. Det kan medföra känslan av att inte bli respekterad samt upplevelsen av bristande kontroll.

Bakgrund: Telefonrådgivning utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter inom primärvården och de allra flesta har någon gång tagit kontakt med vården via telefon. Användningen av ett beslutsstöd vid rådgivning och triagering har blivit allt vanligare. Region Skåne har utvecklat Triagehandboken som är ett beslutsstöd framtaget för att användas på alla vårdnivåer. Syfte: Studien vill belysa hur sjuksköterskor inom primärvården upplever att använda sig av Triagehandboken vid telefonrådgivning. Om den upplevs som ett stöd eller en begränsning samt hur de upplever patienternas tillfredsställelse då ett beslut tagits enligt Triagehandboken. Metod: En enkätstudie gjordes med kvalitativ inriktning. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning är en central del i vårdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, läkare, sjuksköterska och undersköterska sker på kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden på en kirurgisk akut vårdsavdelning. Med utgångspunkt från detta så valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet.

Bemötande har en stor betydelse för patientens upplevelse av god vård. Alla har rätt till god vård samt att vården ska bygga på respekt för patientens integritet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: Att vilja veta och vara delaktig; att känna maktlöshet och inte bli tagen på allvar; att vänta länge och inte bli sedd; att bli omhändertagen och få stöd av personalen gav trygghet. Resultatet visade brister på information och kommunikation mellan personal och patienter samt behov av att få veta vad som händer.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att studera Patienternas upplevelse av delaktighet, information och bemötande på den urologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset. Syftet var vidare att jämföra patientens upplevelse av delaktighet, information och bemötande, med hur viktigt patienten ansåg de olika områdena var.Metod: Studien var en deskriptiv, korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformad för studien med 12 påståenden har besvarats av 61 patienter. Resultatet presenterades med en statistisk korrelations metod, där samvarians mättes mellan patientens egen bedömning och hur betydelsefullt det var för patienten.Resultat: Information och bemötande är viktigt för patienterna. Resultatet visar att information till patienterna är tillräcklig vid in och ut skrivning från avdelningen och är det är viktigt, förståelsen av information vid utskrivning bedöms som mycket viktig.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett globalt bekymmer inom sjukvården.   MRSA kan bland annat orsaka sårinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjärninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan år 2004).  MRSA-smittspridning sker även utanför sjukhus, till exempel bland hushåll, dagis, skolan, äldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera människor utan symtom och det finns inte fullständigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA från kroppen.  Patienter med MRSA bör vårdas i isoleringsvård för att undvika smittspridning och underlätta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvård och längre behandlingstid.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas med MRSA i sjukvården.Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lästes genom flera gånger och kategorier skapades från meningsinnehållet.  Sedan sammanställdes innehållet med gemensamma nämnare från samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrån det.Resultat: Resultatet visar att patienter som vårdas med MRSA upplever att smittan har stor påverkan på vårdupplevelsen, och resultatet kunde därför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vården, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens känslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, Känslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social påverkan av MRSA, Vårdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden.Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvärldsansats för att fördjupa förståelsen för Patienternas upplevelse.