Kriminalitet är ett samhällsproblem och ett återkommande tema i den allmänna debatten. Invandrares kriminalitet i synnerhet utgör ett problem som är politiskt känsligt, men där forskningen är särskilt viktig, då stereotypa förutfattade meningar sedan länge florerat kring denna. Syftet med studien var att följa och fördjupa det spår som tar sin början i barndomen, genom uppväxten, etnicitetens betydelse och självuppfattningen, för att därigenom söka generella bakomliggande förklaringar varför dels svenskar och dels män med invandrarbakgrund döms till fängelse. Undersökningsdeltagarna var 82 stycken långtidsdömda fängelseintagna män. Den kvantitativa studien baserades på en enkät som mätte variablerna; deras minnen av sin uppfostran, deras etniska identitet och självkänsla.

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos är ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belägga hur befintliga resurser inom BUP används har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 år som blev patienter på BUP i 24 månader eller mer. Alla (n=323) nya patienter på BUP i Västerås och Sala 2006 ingick i studien. Data från intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivå, påverkan på familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades länge hade större svårigheter med extrovert beteende, lägre funktionsnivå och större påverkan på familjen.

Patienter som lider av Münchhausens syndrom hittar på symtom och/eller skadar sig själva i syfte att få uppmärksamhet från sjukvårdspersonal. Det är en svårdiagnostiserad störning som är till skada för individen och hela sjukvårdssystemet. Det har gjorts få undersökningar om Münchhausens syndrom och därför intervjuades fem läkare för att öka kunskapen om Münchhausens syndrom och få svar på vilka möjligheter läkare har att kunna identifiera denna störning, samt vilka åtgärder som då kan bli aktuella. Resultatet visade att läkarna ansåg sig vara för lite insatta om Münchhausens syndrom och att de inte kunde vara helt säkra på att patienten inte hade de besvär som patienten påstod sig lida av. Det fanns heller ingen handlingsplan ifall läkarna misstänkte att en patient inte talade sanning om sitt hälsotillstånd.

De flesta hjärtstopp sker prehospitalt, dessa patienter är i behov av livräddande behandling i form av Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samtidigt som de snabbt skall förflyttas och behandlas i ambulans till sjukhus för vidare vård och behandling. Manuell HLR är svårt att utföra på ett effektivt och säkert sätt när patienten samtidigt ska förflyttas och det är också tröttande för ambulansteamet att utföra hjärtkompressioner under en längre tid. LUCAS är en HLR-apparat som ger mekaniska hjärtkompressioner. Apparaten har använts prehospitalt i cirka fyra år. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om LUCAS förbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp.

Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion är en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem är motivationen. Sjuksköterskan kan påverka motivationen och förväntas identifiera och ingripa med målet att skapa ett förändrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förändrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser inkluderades.

Denna uppsats belyser de svårigheter som kan uppkomma hos personer med Multipel Skleros. Syftet var att beskriva hur MS-patienter påverkas av att leva med MS. Med hjälp av SBU:s sju steg har sju kvalitativa artiklar valts ut. Dessa har granskats och resultatet presenteras i tre huvudkategorier, sjukdomens påverkan, olika strategier att hantera MS och bemötande från vårdpersonal. Resultatet visade att MS-patienter tappar sina förmågor som minnet, koncentrationen, drabbas av fatigue och försämrat rörelsetempo. Detta gör att vikten av sociala kontakter ökar för att bland annat klara av arbete.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.

Läpp-, käk och gomspalt (LKG) kan medföra svårigheter med tal, artikulation och röst. Enligt tidigare forskning har vuxna individer behandlade för LKG liknande förekomst av röstavvikelser som kontrollpersoner utan spalt. Syftet med denna studie var att undersöka grad av röstavvikelser hos vuxna patienter behandlade för enkelsidig LKG och kartlägga eventuella samband mellan röstavvikelser och kirurgiska metoder för gomslutning, kön och operation med eller utan svalglambå samt jämföra röstresultat med data från individer utan LKG. Sjuttio patienter behandlade för enkelsidig genomgående LKG deltog i studien, varav 45 patienter hade opererats med gomslutning i en seans och 25 patienter hade opererats i två seanser. Elva av patienterna i patientgruppen hade genomgått svalglambåoperation.

I denna studie utvärderades effekterna av en individanpassad vägledd självhjälpsbehandling för primärvårdspatienter meddepressiva symtom, och i förekommande fall annan psykisk ohälsa såsom ångestproblematik. Uppsatsen avsåg även att iexplorativt syfte undersöka hur behandlare och patienter upplevt behandlingsmetoden. Uppsatsen var en del i ett större projektsom beräknades pågå fram till 2012. Urvalsgruppen i denna studie var de 39 patienter som erbjöds behandlingsstart senast 11februari 2011. Behandlingseffekterna beräknades dels utifrån de 24 patienter som vid tiden för datainsamling genomfört minst trebehandlingskapitel, och dels de 13 patienter som avslutat behandlingen och fyllt i eftermätningar.

Markus och Kitayama definierar oberoende jag som ett jag som är självständig och separat från andra individer. Kollektivt jag definieras som ett sammankopplat till andra individer. Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser kring identitet som en person med invandrarbakgrund har. Målet var även att undersöka vad som påverkade individens upplevelser kring identiteten. Åtta intervjuer genomfördes genom chat, där deltagarnas ålder varierade mellan 20-46 år.

Bakgrund: Diabetes typ II är den vanligaste formen av diabetes och sprids kraftigt över hela världen. Sjuksköterskan har en central roll i att vägleda och motivera patienten till livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan via motiverande samtal kan stödja patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar samt beskriva vilka problem som sjuksköterskan kan uppleva med MI. Vidare var syftet att granska artiklar utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.

Fysisk aktivitet är en viktig aspekt ur ett hälsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks inställningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive främjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkäter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrågas i uppsatsen. Med utgångspunkt för vad fysisk aktivitet innebär har frågor som har varit relevanta för undersökningens syfte ställts. Frågorna som har ställts har handlat om hur ofta och hur länge intervjupersonerna är fysiskt aktiva.

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa forskningsintervjuer ta reda på hur flickor med utländsk bakgrund kan uppleva ett specifikt fotbollsprojekt som syftar till att öka deltagandet bland flickor med invandrarbakgrund. Syftet var även att undersöka vilken betydelse projektet kan ha för dem. Sex flickor med utländsk bakgrund som deltar i det specifika fotbollsprojektet ingick i studien. Av resultatet framkom att flickorna upplever att projektet har haft en stor betydelse för deras självuppfattning. Projektet har gett dem nya möjligheter att lära sig spela fotboll, träffa nya kompisar samt att vara mer fysiskt aktiva.

Bakgrund: Human Immunodeficiency virus (HIV) har utvecklats till en världsomspännande epidemi. HIV präglas av tankar, synsätt och inställningar vilket gör det svårt att leva med sjukdomen. Det är tidigare påvisat att patienter med HIV upplevt ett negativt förhållningsätt av sjuksköterskan, vilket hindrar en god relation. Ett gott förhållningssätt, utövat av sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten, samt en god relation är av stor betydelse för patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens förhållningssätt gentemot patienter med HIV.

Mötet med patienten är kärnan i all vård. Enligt Watsons omvårdnadsteori är det patientens egen upplevelse av sin situation som bör vara omvårdnadens utgångspunkt. Att som vårdpersonal inte ha förutfattade meningar och attityder som lyser igenom är av stor vikt i mötet med patienten med fibromyalgi, eftersom sjukdomstillståndet är förknippat med mycket fördomar. Syftet med studien var att belysa hur patienter med fibromyalgi och deras anhöriga beskrev sina upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metoden som användes var litteraturstudie och analysmetod var kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.