Sök:

Sökresultat:

7387 Uppsatser om Patienter i livets slut - Sida 17 av 493

Acceptans av döden

I detta arbete görs en begreppsanalys av begreppet ?acceptans? i relation till döden, enligt metod för begreppsanalys av Walker och Avant (2011). Källor som används som grund för begreppsanalys är ordböcker och lexikon samt från databasen Cinahl funna vetenskapliga artiklar om vård vid livets slut. Resultatet ger attributen ?neutralt perspektiv?, ?vänja sig vid tanken?, ?motvilligt godtagande? samt ?sluta kämpa och släppa kontrollen? för det analyserade begreppet.

Har palliativa patienter en önskan att få avsluta sitt liv i ett tidigare skede? : -En litteraturstudie.

Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Intensivvårdssjuksköterskans delaktighet i etiska beslut i livets slutskede

Introduktion: Intensivvårdsjuksköterskan arbetar nära Patienter i livets slutskede och etiskabeslut är vanligt förekommande. Sjuksköterskans nära relation till patient och närstående gerhenne/honom kunskap som kan underlätta för läkaren i det medicinska avgörandet i att avbrytaeller att avstå från livsuppehållande behandling. Beslutsprocessen är svår och upplagd i flera stegdär sjuksköterskan kan medverka i alla steg utom själva beslutet.Syfte: Undersöka vilken delaktighet sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar har i etiskabeslut i livets slutskede.Metod: Litteraturstudie som bygger på 14 vetenskapliga artiklar, sökta via databaserna CINAHLoch PubMed samt manuell sökning.Resultat: Läkaren har det lagliga ansvaret och sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocessenskiljer sig åt i de olika länderna. Att inte få delta leder till en moralisk stress för sjuksköterskorna.Läkarna bjuder ofta inte in till diskussion. För att få en trygg vård är lagarbete och öppenhet förvarandras professioner viktiga.Diskussion: Det finns ett missnöje bland sjuksköterskorna att inte bli hörsammade och de flestaönskar ett ökat inflytande i beslutsprocessen.

Närståendes upplevelse av hopp när de vårdar en person i livets slutskede.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelse av hopp när de vårdar en person i livets slutskede. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att hoppet stärks genom en inre kraft, tron på Gud och mänskliga relationer: att hoppet förändras för att kunna bevaras: att hoppet försvagas av förluster och oro för framtiden: att få en bra återstående tid tillsammans och en meningsfull framtid. Resultatet visade att hoppet kunde stärkas eller bevaras genom tron på Gud eller genom mänskliga relationer. Däremot olika förluster såsom trötthet, ångest och oro kunde försvaga hopp- et. Närstående beskrev hur de hoppades ändå in i slutet att det skulle hända ett mirakel eller att något bot skulle finnas för personen som var döende.

BESLUTET ATT AVSLUTA DIALYSBEHANDLING : En litteraturstudie om patienters och anhörigas upplevelser

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes.

lärares beskrivningar av estetiska lärprocesser i fritidshem : en kvalitativ studie om hur lärare i fritidshem skapar möjligheter för estetiska lärprocesser

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst.

Vårdmöte i livets slutskede - möte mellan vårdtagare, dess anhöriga och professionella vårdare i det egna hemmet

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap. Studiens syfte har varit att beskriva vårdmöte i den palliativa vården mellan vårdtagare, dess anhöriga och professionella vårdare i det egna hemmet vid livets slutskede. Metoden var en litteraturöversikt, bestående av material från databaserba Cinahl, Elin och Libris. Materialet bearbetades med en kombinerad manifest och latent innehållsanalys.

Cardiac troponin I- och EKG- förändringar vid experimentell endotoxinemi på häst

Syftet med denna studie var att undersöka om en experimentellt inducerad endotoxinemi orsakar stegringar i plasmakoncentrationen av cardiac troponin I (cTnI) samt om det finns ett samband mellan koncentrationen av cTnI och frekvensen arytmier registrerade på EKG. Åtta friska varmblodstravare fick en kontinuerlig intravenös infusion av endotoxiner (total dos 500 ng/kg) samtidigt som EKG registrerades. Blodprover togs varje timme under infusionen samt 1, 2, 3, 6, 10 och 24 timmar efter infusionens slut och analyserades avseende koncentrationen av cTnI med hjälp av en hyperkänslig analysmetod. En häst exkluderades från försöket då denna uppvisade en förhöjd initial koncentration av cTnI. Samtliga sju hästar uppvisade signifikanta stegringar i koncentrationen av cTnI som nådde sitt högsta medelvärde (0.135 ± 0.094 !g/L) en timme efter infusionens slut.

Palliativ vård i livets slutskede i hemmet : En litteraturstudie av närståendes upplevelser

Bakgrund: Allt fler människor väljer att vårdas hemma i livets slutskede. Denna utveckling ställer stora krav på de närstående att bära ansvaret för den döende anhöriges vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet i Norden. Metod: Studien som baseras på 12 kvalitativa artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier som belyser hur de närstående upplever den palliativa vården i livets slutskede i hemmet.

Vårdarens möten med patienter som vårdas i livets slutskede

Bakgrund: Hur döende har vårdats har sett olika ut genom historien. Allt från vård i hemmet till vård på hospicesjukhus. Det är viktigt att bemöta den döende på ett sådant sätt så att dennes sista tid blir så god som möjligt. Detta kan vara svårt med tanke på hur mycket känslor som dinns med i mötet med patienten i livets slutskede och vårdaren. Syftet med denna studie var att belysa detta möte.

Palliativ vård: Läkarens tankar och känslor kring palliativ vård

WHO säger att palliativ vård utgör ett förhållningssätt med syfte att ?förbättra livskvaliteten för patienten och de närstående.? Enligt Widell (2003) används begreppet palliativ vård när vi pratar om patienter som har en obotlig sjukdom och befinner sig i livets slut. Kärnan inom den palliativa vården är de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt anhörigstöd. Den palliativa vården är komplex och bygger till stor del på teamarbete mellan olika yrkeskategorier. När en människa får beskedet att han/hon lider av en obotlig sjukdom medför det ångest och lidande både för individen och dennes anhöriga.

HjärtsviktPatienters syn på livskvalitet vid livets slutskede

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Vårdarens möten med patienter som vårdas i livets slutskede

Bakgrund: Hur döende har vårdats har sett olika ut genom historien. Allt från vård i hemmet till vård på hospicesjukhus. Det är viktigt att bemöta den döende på ett sådant sätt så att dennes sista tid blir så god som möjligt. Detta kan vara svårt med tanke på hur mycket känslor som dinns med i mötet med patienten i livets slutskede och vårdaren. Syftet med denna studie var att belysa detta möte.

Att vara närstående till en anhörig i livets slutskede

Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

Att vårda vid livets slutskede : Sjuksköterskors erfarenheter av passiv eutanasi

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi.Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier.Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården..

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->