Patienters bristande följsamhet eller compliance till lÀkemedelsordination Àr ett vanligt förekommande problem som resulterar bÄde i merkostnader för vÄrden och försÀmrat behandlingsresultat. Problemet har ocksÄ visat sig gÀlla för lÀkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar som astma och KOL. Syftet med denna studie har varit att analysera lÀkemedelsuttag och följsamhet för patienter i Äldern 60-69 Är som medicinerat mot obstruktiv lungsjukdom i JÀmtland under Ären 2000-2004. Totalt ingick 266 patienter i studien varav 173 var kvinnor och 93 mÀn. Patientprofiler upprÀttades dÀr följsamheten i % utrÀknades genom att ta totala antalet DDD (definierad daglig dygnsdos), vilket utrÀknades med uppgifter om DDD och förpackningsstorlek för varje uttag, och dela det med behandlingstiden.

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i tvÄ dokumentÀrfilmer. Huvudtemat i filmerna Àr global uppvÀrmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte Àr att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna Àr en del i och genom detta belysa frÄgor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap..

FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

SmÀrta Àr ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smÀrta bör tas pÄ allvar. SmÀrta Àr patientens subjektiva upplevelse. KomplementÀra och alternativa metoder Àr termen pÄ mer Àn 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvÄrden och kan ges som ett tillÀgg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för lÄngvarig smÀrta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades.

Uppsatsen Àr en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i tvÄ lÀroböcker i italienska som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhÀlleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen lÀggs sÀrskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer Äterspeglas i lÀroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgÄr frÄn kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen anvÀnds Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgÄngspunkt. I analysen klarlÀggs att lÀroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojÀmlika maktförhÄllanden inom nationella kulturer och i viss mÄn Àven mellan nationella kulturer. I lÀroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som Äterger en ojÀmn maktbalans inom det italienska samhÀllet mellan norra och södra Italien. LÀroböckernas representation av italiensk kultur utgÄr stundtals frÄn ett etnocentriskt svenskt perspektiv dÀr diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

Regeringen vill lÀgga mer vikt pÄ att stÀrka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt pÄ hÀlsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hÀlsa. Det avser bÄde att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen.Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan pÄvisa en skillnad i ÄtergÄng till arbete och psykisk ohÀlsa hos lÄngtidssjukskrivna personer med psykisk ohÀlsa, samt undersöka vilken pÄverkan egna förvÀntningar har pÄ ÄtergÄng till arbete. Det insamlade materialet kom frÄn enkÀtdata ur projektet Kultur och hÀlsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hÀlsa i VÀsterÄs stad.

Introduktion: Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smÀrtsamma och det kan krÀvas lokalbedövning för att patienten ska fÄ en smÀrtfri och bra behandling. Alla individer har olika smÀrttrösklar och olika upplevelser av tandvÄrden som kan pÄverka valet av att fÄ bedövning eller ej.Syfte: Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid tandhygienistbehandlingar.FrÄgestÀllningar: 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 2. Varför vÀljer patienter lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 3.

Patienter med ögonsjukdomar Àr en stor patientgrupp som förvÀntas öka, dÄ mÄnga av sjukdomarna Àr Äldersrelaterade och befolkningen i vÀrlden blir allt Àldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma pÄ olika vÄrdavdelningar dÀr de vÄrdas av annan orsak. OmvÄrdnad Àr sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvÄrdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer.

Mini-Maria Nordost Àr en av fyra öppenvÄrdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vÀnder sig till ungdomar upp till 21 Är och Àven till deras anhöriga. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur förÀldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr sex mammor har intervjuats, fyra med utlÀndsk bakgrund och tvÄ med svensk bakgrund. FrÄgestÀllningarna handlar om i vilken mÄn man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att vÀxa upp i en annan familjekultur Àn den svenska pÄverkar hur man hanterar bekymmer med tonÄrsbarns drogmissbruk.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna pÄ ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv dÀr interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frÄgestÀllningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och pÄ vilka olika sÀtt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivÄer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartlÀggningen av kulturens uttryckssÀtt.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer pÄ ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler lÀnder vÀljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance frÄn andra lÀnder, oftast frÄn de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestÀmmelse eller förordning. DÄ det har pÄvisats tydliga skillnader mellan olika lÀnders corporate governance system, kan det ifrÄgasÀttas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad som hÀnder meden regulativ reform dÄ den införs i en ny kultur och affÀrskontext. Som exempel pÄ en regulativ reform har vi i vÄrt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hÀnda med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affÀrskontext, har vi valt att titta nÀrmare pÄ implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer frÄn en annan kultur och affÀrskontext kommer att omtolkas dÄ den överförs till en ny kontext.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vÄrdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund Àn sjuksköterskors och om/hur mötet pÄverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hÀmtades ur vÄrdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vÄrd. I analysprocessen anvÀndes för Àmnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns bÄde hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades pÄ olika sÀtt av sjuksköterskorna.

Diabetes Àr en av nutidens största folksjukdomar vilket innebÀr en utmaning för samhÀllet och sjukvÄrden. I vÀgledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 har uppmÀrksammats som en betydelsefull faktor för att Ästadkomma effektiv vÄrd och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att frÀmja egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 Àr en intressant forskningsfrÄga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med diabetes typ 2.

Bakgrund: BeteendeförÀndringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring Àr vanliga vid demens. Hur en demenssjuk person blir bemött har stor pÄverkan pÄ hans eller hennes funktionsnivÄ. OförmÄga att arbeta personcentrerat kan leda till försÀmrad funktion och ökat lidande för patienter med demenssjukdom. Syfte: Belysa personcentrerad vÄrd av patienter med demenssjukdom utifrÄn frÄgestÀllningarna ?vad Àr utmÀrkande för personcentrerad vÄrd av patienter med demenssjukdom enligt vÄrdpersonalen?? och ?vilka effekter har personcentrerad vÄrd för patienter med demenssjukdom??. Metod: Litteraturstudie baserad pÄ kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestÀmda inklusions- och exklusionskriterier. InnehÄll i artiklarna som svarade pÄ syftet analyserades och kategoriserades. Resultat: KÀrnan i personcentrerad vÄrd ansÄgs vara att befrÀmja bevarande av personlighet och ett vanligt liv.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan möta patienter med Àtstörningar pÄ olika avdelningar. Sjuksköterskor blir ofta överraskade av det stora omvÄrdnadsbehov som patienterna har. Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans upplevelser av vÄrden av patienter med Àtstörningar. Metod: En litteraturstudie och granskning av sju vetenskapliga artiklar har genomförts, materialet analyserades med inspiration av Graneheims och Lundmans analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor tycker inte att de har tillrÀcklig kunskap och utbildning för att vÄrda patienter med Àtstörningar.