Bakgrund och problem: I dagens globaliserade vÀrld tÀtnar konkurrensen och konsumenterna fÄr allt fler alternativ att vÀlja mellan. AvstÄndet mellan lÀnder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien Àmnar undersöka hur nödvÀndigt det Àr att ta hÀnsyn till olika kulturella aspekter nÀr man vill expandera utomlands.Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar nÀr svenska företag etablerar sig pÄ utlÀndska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan anvÀnda sig av.AvgrÀnsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi pÄ H&M som det svenska företaget, och tar hjÀlp av ExportrÄdet i USA, Kina och Saudiarabien.Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik Àr den metod som anvÀnds som tillvÀgagÄngssÀtt för att fÄ fram empirin.Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krÀvs förstÄelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin dÀrefter. Nyckeln Àr att hitta den gyllene medelvÀgen, vilket innebÀr att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i..

Studiens syfte var att jÀmföra hur patienter som skall fÄ en subkutan venportinlagd och lokalbedövas enligt en lokalbedövningsmodell, skattade smÀrta underingreppet, samt att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan preoperativoro och smÀrta under ingrepp.Studien var en deskriptiv, jÀmförande studie och utfördes med en kvantitativmetod, med hjÀlp av enkÀter, dÀr patienterna bland annat fick skatta oro ochsmÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale. Studien genomfördes pÄ patienter,vilka skulle fÄ en subkutan venport inlagd. Fyrtiofem patienter deltog i studien.Tolv patienter av totalt 45, (27 %), skattade sin oro över tre pÄ NRS. Antalpatienter vilka skattade sin smÀrta över tre pÄ de olika momenten var pÄ bedövningsmomentet13 patienter, (29 %), pÄ dilatationsmomentet 21 patienter, (47%) och pÄ momentet borttagande av operationstejp 13 patienter, (29 %). Ingensignifikant skillnad kunde mÀtas mellan momenten, inget signifikant sambandmellan oro och smÀrta kunde mÀtas och ingen signifikant skillnad i smÀrta mellaninneliggande patienter och polikliniska patienter kunde mÀtas.Patienterna skattade smÀrtan under ingreppet relativt lÄgt men nÀstan hÀlftenav patienterna skattade smÀrtan över tre pÄ dilatationsmomentet.

Invandrare kommer till Sverige frÄn vÀrldens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstÄ kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhÀlsovÄrden. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor dÀr samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmÄl.

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hĂ€lsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmöhögskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2006. En kronisk sjukdom Ă€r nĂ„got som pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt pĂ„verkar livet.

BAKGRUND: Att vara sjuksköterska innebÀr att ha kunskap om medicinska frÄgor sÄvÀl som om omvÄrdnadsvetenskap. OmvÄrdnad handlar bland annat om att bemöta patienter pÄ ett korrekt sÀtt, för att undvika att ett vÄrdlidande uppstÄr för patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter pÄ ett sÀtt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor kÀnna till hur patienter uppfattar deras bemötande.SYFTE: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vÄrd pÄ sjukhus.METOD: Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), dÀr 14 artiklar har analyserats.RESULTAT: Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för patienter, Humorns betydelse för patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekrÀftelse samt Faktorer som pÄverkar patienters förtroende för sjuksköterskor.KONKLUSION: Resultatet visar hur patienter upplevde det att befinna sig i en omvÄrdnadssituation och vad de lÀgger i begreppet bemötande. Det kan anvÀndas som en upplysning och en pÄminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter mÀnniskor/patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan anvÀndas för att förbÀttra vÄrdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bÀttre omvÄrdnadskvalitet..

NÀr företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte Àr bekanta och har förstÄelse för den andra kulturen. Sydkoreahar lÀnge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen Àr stor, derassamhÀlle Àr kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vÄrt samhÀlle Àr merindividualistiskt och av lÄg kontext karaktÀr.VÄrt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig pÄ denkoreanska marknaden. Syftet med studien Àr att beskriva hur det kan gÄ till och somutgÄngspunkt anvÀnder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgrÀnsning. AvgrÀnsningen sker ocksÄ med hjÀlp av en sociokulturell synvinkel.

Uppsatsen diskuterar frÄgan hur skolans syn pÄ kultur har förÀndrats genom Ären. Vidare pÄ vilket sÀtt detta har skett i praktiken. Uppsatsen gÄr igenom den förÀndringsprocess som skett frÄn slutet av 1960-talet och nÄgra Är in Ä 2000-talet.Uppsatsen visar att de förÀndringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, frÀmst genom lÀroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förÀndringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare lÀroplaner har öppnat upp för en mer mÄlstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har anvÀnt kulturen som redskap för att uppnÄ de mÄl som faststÀllts i lÀroplanerna för alla Àmnen..

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Bakgrund: Patienter Àr ibland missnöjda i det vÄrdande mötet. Om inget görs för att förhindra lidandet som orsakas av vÄrdpersonal kan det leda till att mÄnga patienter undviker att söka vÄrd eller fÄr ett dÄligt förtroende för sjukvÄrden. Syfte: Var att belysa patienters upplevelser av lidande orsakat av vÄrdpersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Datainsamling gjordes i tre databaser, Cinahl, PubMed och Psycinfo.

 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade Äsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta pÄ grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras frÄn samhÀllet och integrationen försvÄras.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbÀrande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Àr Àven intressant hur förestÀllningar och upplevelser om slöjan hÀnger samman med processer som rör identitet och kultur. En mÀnniskas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, dÀrför Àr det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod.

Bakgrund: Tuberkulos (TB) Àr en infektionssjukdom som dödar nÀra tvÄ miljoner mÀnniskor varje Är och utgör ett stort lidande för de mÀnniskor som Àr drabbade. Sjukdomen Àr en av de vanligaste i vÀrlden och fortsÀtter att vÀxa globalt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvÄrdnaden till patienter med TB och deras nÀrstÄende. Syftet varocksÄ att granska kvalitén pÄ de i studien ingÄende artiklarna avseende urval.Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie dÀr 13 artiklar granskades. Varav nio kvantitativa, tre kvalitativa och en med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskan har ett ansvar i omvÄrdnaden av patienter med TB och deras nÀrstÄende.

Integreringen av utvecklingsstörda personer i samhÀllet, har resulterat i att vÄrden i större utstrÀckning Àn tidigare möter personer med detta funktionshinder. Finns det problem som kan uppstÄ i bemötandet av patienter med utvecklingsstörning som inte finns hos övriga patienter? Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet av patienter med utvecklingsstörning i vÄrden. Uppsatsen Àr utförd som en litteraturstudie, och Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet som framkom av artiklarna var en genomgÄende problematik kring kommunikationen mellan vÄrdpersonalen och patienter med utvecklingsstörning.

LÀnge har teoretiker intresserat sig för hur mÀnniskan kommunicerar kÀnslor. Men kommunikation via icke-lingvistiska röstuttryck Àr ett relativt nytt forskningsfÀlt, dÀr ytterst fÄ studerat Àmnet utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Tidigare har aldrig sÄ mÄnga som arton emotioner undersökts i en studie om igenkÀnning av tvÀrkulturella icke-lingvistiska emotionella röstyttryck. Syftet med studien Àr att undersöka om arton emotioner uttryckta av aktörer frÄn andra kulturer gÄr att identifiera. Fyrtio deltagare har i tvÄ skilda experiment bedömt emotionen bakom sammanlagt 427 röststimuli frÄn Indien, Kenya, Singapore och USA.

Bakgrund: I och med att samhÀllet utvecklas behöver arbetsterapeuter finna nya och fungerande metoder för att förbÀttra livskvaliteten och vÀlmÄendet hos patienterna. En av de stora patientgrupperna Àr Àldre, denna grupp vÀxer i och med att befolkningen lever allt lÀngre. En annan av de stora patientgrupperna Àr patienter drabbade av stroke, vilket Àr den femte största orsaken till ohÀlsa. Nintendo Wii Àr en relativt ny metod som ibland anvÀnds kliniskt men fÄ pÄvisade effekter Àr vetenskapligt belagda.Syfte: Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk sammanstÀllning av anvÀndbarheten och effekterna av Nintendo Wii som ÄtgÀrd inom arbetsterapi för patienter som Àr Àldre eller drabbade av stroke.Metod: En litteraturstudie som sammanstÀllde resultaten frÄn 10 vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar och manuell sökning.Resultat: I analysen framkom fyra omrÄden som presenteras i resultatet. Dessa omrÄden var 1: Praktisk anvÀndbarhet, 2: Effekter pÄ funktions- och aktivitetsnivÄ, 3: Sociala relationer och 4: Livskvalitet.Slutsats: Nintendo Wii verkar vara en genomförbar ÄtgÀrd som kan anvÀndas som komplement till traditionell terapi.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.