Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Litteraturstudien baserades på elva kvantitativa vetenskapliga artiklar. Interventioner beträffande den fysiska miljön samt komplementärmedicinska och alternativa behandlingsmetoder undersöktes. Resultatet visade åtta olika interventioner som allmänsjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Dessa var varm dryck, ljudsänkning, patientorienterad vård, avslappning, massage, akupressur, ljusbehandling och patientundervisning.

Bakgrund För att på bästa sätt kunna stötta varje person med Multipel Skleros (MS) är det viktig att ha kunskap och kännedom om den känslomässiga påfrestning individerna utsätts för i samband med beskedet om diagnosen. MS medför otaliga utmaningar både för den som drabbas av sjukdomen, men även för familj och anhöriga. I de flesta fall innebär en MS-diagnos en utmaning även för de som arbetar inom hälso- och sjukvården och som ansvarar för att tillhandahålla en god vård. Syftet med studien var att skaffa en fördjupad förståelse för upplevelsen av att få en MS-diagnos och upplevelser av stöd och hjälp i samband med detta. Ytterligare ett syfte var att belysa sjuksköterskans uppfattning om patientens situation i samband med detta.

Bakgrund: Att opereras sätter patienten i en utsatt situation där personliga och kroppsliga gränser överskrids. Då patienten sövs har hon ännu mindre kontroll över vad som sker och den perioperativa sjuksköterskan blir den som måste bevara hennes värdighet och integritet. På flera intensivvårdsavdelningar kommunicerar personalen med den sövda patienten då de utgår ifrån att hon kan höra och minnas det som sägs även under anestesi. Detta synsätt är till synes inte lika utbrett inom operationsvården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur de upprätthåller den sövda patientens integritet och värdighet.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvårdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma på avdelningar inom somatisk vård. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits många gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvårdnad. För att kunna uppleva god omvårdnad krävdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vårdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper såsom empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvårdnadssituationen.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och subarachnoidalblödning och är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning internationellt sett. Insjuknandet i stroke är en plötslig händelse som för med sig stora konsekvenser. Den drabbar individen både fysiskt, psykiskt men även det sociala livet förändras. Livskvalitet är ett begrepp som beskriver individens upplevelser av sin livssituation. Att drabbas av en stroke har visat sig påverka känslan av livskvalitet.

FAKTORER HOS SJUKSKÖTERSKAN SOM PÅVERKAR PATIENTENS FÖRTROENDE OCH TRYGGHETSKÄNSLA En intervjustudie Caroline Fransson Sara Persson Fransson, C & Persson, S. Faktorer hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla i omvårdnaden.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

Syfte att undersöka vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter som lever med smärta. Bakgrund Det finns ofta olika uppfattningar finns om smärtupplevelser, det är det inte ovanligt att hälso- och sjukvårdspersonal har andra uppfattningar om smärtan än vad patienter har. Detta kan i sin tur leda till missförstånd, besvikelse och minskad delaktighet i behandling och skapar då ett onödigt lidande för patienten. Problemet med missförstånden ligger många gånger i att smärtan inte går att mäta objektivt, det är patientens privata subjektiva upplevelse. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Diabetes är ett växande hälsoproblem över hela världen och ökar i lägre åldrar. Idag är det drygt 387 miljoner människor i världen som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande åren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lägre ner i åldrar, beror på att ärftlighet, livsstil och att vi lever längre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgå en livsstilsförändring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.

Hepatit C är en sjukdom som är utbredd över hela världen med cirka 300 miljoner bärare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan därför leda till diskriminering och fördomar i samhället och hos sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frågeställningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen påverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien är en litteraturstudie där tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats.

Kroppslig beröring har sedan mänsklighetens begynnelse spelat en central roll. Alla människor har ett behov av att bli berörda och att beröras av andra för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att bli kroppsligt berörda. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna kärlek, värme och omtanke från en annan människa, att känna tröst, bekräftelse och mindre ensamhet, att känna lugn, avslappning och mindre smärta, att känna smärta och obehag och att känna sig kränkt och kontrollerad.

Bakgrund: Patienter som genomgår en svår livskris, till exempel vid en livshotande sjukdom, kan uppleva ett andligt lidande. Det är viktigt att dessa patienter får stöd av sjuksköterskor som har kompetens i att uppmärksamma patientens andliga behov. Andlig omvårdnad höjer välbefinnandet för patienter som upplever andligt lidande. Andlig omvårdnad kännetecknas bland annat av aktivt lyssnande, relationsskapande, lyhördhet för patientens behov samt en öppen och ärlig kommunikation. Syfte: Studiens syfte var att utforska hur indiska sjuksköterskor svarade på de andliga behoven hos patienterna.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.