Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling.

Bakgrund:Att drabbas av venösa bensår kan innebära lidande som kan påverka patientens hälsa och livskvalitet. Såren som ofta är svårläkta gör att patienten behöver vård i form av frekventa omläggningar. I denna vårdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. Syfte: Att utforska hur patientens vardag påverkas av att leva med venösa bensår. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar.

Bakgrund: Överviktsoperationer ökar i snabb takt runt om i världen i samband med en eskalerande fetmaepidemi. En överviktsoperation innebär stora förändringar i livet och ställer krav på att sjukvårdspersonal är kunniga om dessa förändringar ur Patientens perspektiv.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser före och efter överviktskirurgi.Metod: 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sammanställningen resulterade i ett tema och fem presenterade underkategorier.Resultat: Överviktskirurgi blev en sista chans till ett bättre liv för patienterna. De hade förväntningar på ett förändrat liv, som i många fall till stor besvikelse inte blev bättre. Patienterna upplevde att den mentala hälsan blev åsidosatt vid överviktskirurgi, varav de önskade att vårdpersonalen la mer fokus på just detta.Slutsats: Då överviktskirurgi är en livsomvälvande process är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för patientens hela upplevelse, även den känslomässiga..

Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie.

För den utsatta patienten kan det första mötet med sjukvården ske på akutmottagningen. Det är av största vikt hur sjuksköterskan bemöter patienten i detta skede. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att känna trygghet och göra sitt bästa för att motverka lidande. I denna litteraturstudie är 14 vetenskapliga artiklar granskade, med syfte att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning. Resultatet visar, delvis, att patienterna är nöjda med bemötandet från sjuksköterskan på akutmottagningen samt att patienten kände sig trygg i detta möte.

Bakgrund: Tidigare forskning tar upp definitioner av begreppet värdighet och hur den kan upprätthållas. Dock finns det få studier som visar på upplevelsen av kränkning av värdighet och autonomi som fenomen. Forskning har visat på att det finns svårigheter för personal att upprätthålla patientens värdighet och autonomi i vården och att etiska koder och riktlinjer inte har gett sjuksköterskor tillräcklig vägledning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelser av patientens kränkta värdighet och autonomi utifrån både patientens och vårdpersonalens perspektivMetod: Graneheim och Lundmans manifesta innehållsanalys har legat till grund för analysen. Bakgrund, resultat och diskussion i uppsatsen har baserats på kvalitativa vetenskapliga artiklar sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och Academic search elite.Resultat: Både vårdpersonal och patienter upplever att patienter blir ignorerade, objektifierade, att de inte får sin autonomi tillvaratagen samt att kränkande attityder råder. Resultaten av upplevelsen av patienters kränkta värdighet och autonomi har delats in i tre teman.

I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ?döende?. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning.

Bakgrund: En bra bedömning av smärta postoperativt är en förutsättning för en adekvat smärtlindring. För att kunna se och förstå patientens problem krävs en fungerande interaktion mellan sjuksköterska och patient. Flera studier visar att patientens smärta underskattas postoperativt, därför kan det vara av vikt att belysa hur sjuksköterskans smärtbedömning går till. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. Frågeställningarna var: Hur går sjuksköterskan till väga för att bedöma postoperativ smärta? Vad påverkar sjuksköterskan vid smärtbedömningen? Metod: Litteraturstudien byggde på vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, en kvantitativ, en kombinerat kvalitativ/kvantitativ samt en kvalitativ avhandling.

Introduktion: Patienter som av någon anledning blir inneliggande på sjukhus får oftast problem med sin sömn. Detta kan leda till försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva vad som påverkar patientens sömn på sjukhus. Metod: Denna studies datainsamlingsmetod är en litteraturstudie som består av redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna skedde i CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar till studiens resultat.

Introduktion: Att lära känna patienten innebär både att lära känna patienten som person och att lära känna patientens fysiska reaktionsmönster. Att möta patientens livsvärld innebär att både patientens, de närståendes och sjuksköterskans perspektiv inkluderas och förstås som ett sammanhang. Att vara medvetslös innebär att inte reagera på någon form av tilltal eller fysiska stimuleringar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskan lär känna sin medvetslösa patient och att belysa intensivvårdssjuksköterskans syn på vikten av att lära känna den medvetslösa patienten.Metod: Data kommer att samlas in med intervjuer och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. En pilotstudie där tre kvinnliga sjuksköterskor intervjuades genomfördes för att testa metodens hållbarhet. Resultat: I resultatet av pilotstudien framkom tre teman: att skapa sig en bild av patienten, att uppmärksamma patienten och en förutsättning för god och individuell omvårdnad.Resultatet visar på flera olika sätt som sjuksköterskan använder sig av för att lära känna den medvetslösa patienten.

Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje år insjuknar cirka 30 500 män och kvinnor, varav 8 500 avlider.   Hjärtinfarkt uppstår när blodtillförseln till hjärtats kranskärl har varit   avstängt i mer än 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjärtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   är den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   Omvårdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende på var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförändringar och egenvård samt ge stöd utifrån   patientens behov.  Syfte:Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtinfarkten. Metod:Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt.

Bakgrund: En sjuksköterska inom rättspsykiatrin ska kunna se patienten bakom brottet, ha modet att finnas kvar i alla situationer och ha ett förhållningssätt präglat av synen på alla människors lika värde. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja patientens välbefinnande genom att förmedla trygghet och tillit i vårdrelationen under patientens vårdtid. Vårdrelationen är kärnan i vårdprocessen och grunden i vårdandet. För en god vårdrelation behövs en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan behöver ha förmågan att uttrycka sig så att det skapar förtroende för att patienten ska känna tillit till henne.

 Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator.