Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur Patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär.

BakgrundVid inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit, Crohns sjukdom och kolorektal cancer kan det bli aktuellt att patienten får en stomi. För den drabbade individen kan ofta en stomioperation leda till förändrad kroppsuppfattning och negativ inställning till sitt utseende. Både det psykiska och det fysiska välbefinnandet påverkas av att ha stomi. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att göra patienten trygg och ge en bra vårdkvalitet. Syfte Syftet var att beskriva hur undervisning och stöd bäst kan ges av sjuksköterskan till patienter i samband med stomioperation utifrån Patientens perspektiv. Metod För att besvara syftet valdes en litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes via databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed, både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien. Resultat Resultatet från artiklarna sammanställdes och presenterades i tre teman: Patientens upplevelse av stöd vid stomioperation, patientutbildningar vid stomioperation samt Sjuksköterskans roll i stomiutbildning.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohälsa. Det är ett folkhälsoproblem som kostar samhället stora pengar varje år. Fysisk aktivitet på recept är en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Sambandet mellan upplevelsen av hälsa och fysisk aktivitet på recept behöver klarläggas tydligare. Syftet med arbetet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept och hur det påverkar patientens hälsa.

Sveriges äldre blir allt fler. Deras läkemedelsanvändande ökar och många läkemedelsinteraktioner inträffar. Genom att begränsa antalet onödiga läkemedel till äldre kan man förbättra patientens läkemedelsbehandling och minska enskilt lidande. Samtidigt kan man så minska samhällets kostnader orsakade av läkemedelsrelaterade problem. En jämförelse av fyra vårdhögskolor visar att sjuksköterskor i grundutbildningen läser en kurs om max 7,5 hp i ämnet farmakologi.

Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen.

Erlingsson, K & Lönn, M. Patientens perspektiv på egenvård relaterat till diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2010. Diabetes typ 2 är en sjukdom som helt eller delvis regleras genom egenvårdsåtgärder.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen innebär ett fysiskt och psykiskt lidande och individen får en livslång uppgift att sköta sin hälsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv förändra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvård bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbättring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design.

Sjukhusmiljöns betydelse för patientens välbefinnande och tillfrisknande belystes redan på 1800-talet av sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon förespråkade hur viktigt det var att patienterna hade tillgång till frisk luft, solljus och utsikt över naturen under sjukhusvistelsen. Eftersom patienter kan uppleva oro, stress och känsla av otrygghet kan förändringar i sjukhusmiljön bidra till patientens välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken betydelse sjukhusmiljön kan ha för patientens välbefinnande och tillfrisknande. Resultatet av denna studie visade att solljus hade en betydande inverkan på patientens tillfrisknande.

I Sverige lever cirka 20 000 stomiopererade personer och varje år tillkommer ett tusental nya patienter. Ordet stomi kommer från det grekiska ordet ?stoma? som betyder mun eller öppning. Inom medicinsk terminologi används ordet för en operativ anlagd förbindelse mellan mag- och tarmkanalen ut genom buken. Det innebär ett stort ingrepp i en människas liv att genomgå en stomioperation och få en colostomi.

Patienter med cancer drabbas ofta av nutritionsproblem främst i form av minskat näringsintag. Det beror dels på sjukdomen i sig, men även på behandlingen mot cancer och dess biverkningar. Ungefär 30 - 85 % av patienterna utvecklar nutritionsproblem. Försämrat näringsintag kan leda till en svår form av utmärglig (cancerkakexi). Nutrition och nutritionsproblem påverkar patienterna och deras närstående, vilket kan ge konsekvenser för dem i det dagliga livet.

Bakgrund: Patienten är hänvisad till att vistas i vårdrummet, där en stimulerande utformning av den fysiska miljön skulle kunna locka patienten till hälsosamma tankar som kan minska lidande och öka välbefinnande.Vårt intresse för ämnet ligger i att vi inte upplevt estetikens betydelse som framstående i vårdrummet. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av vårdrummets estetik för den vuxna patientens välbefinnande. Metod: Den systematiska litteraturstudien genomfördes med kvalitativ ansats och nio artiklar analyserades med innehållsanalys. Resultat: Estetik i vårdrummet har stor betydelse för patientens välbefinnande. Solljus minskar smärta, stress och oro, medan konsthantverk skapar en hemtrevlig och personlig atmosfär.

Möjlighet till vila är ett grundläggande mänskligt behov. Vid kritisk sjukdom eller trauma som kräver intensivvård befinner sig människan i en miljö med andra rutiner och annan dygnsrytm. Miljön på intensivvårdsrummet kan leda till sömnstörningar och utgöra ett hinder för vila. Brist på vila och sömn förhindrar läkning och återhämtning och beskrivs som en bidragande faktor till IVA-syndrom. Att befrämja patientens behov av vila är intensivvårdssjuksköterskans uppgift och att befrämja vila för en annan människa borde innebära att själv ha en tanke om vad vila kan innebära.

Relationen mellan sjusköterska och patient finns alltid med i omvårdnadsarbetet. I bakgrunden definieras begreppet relation och ett historiskt perspektiv på vårdrelationen ges, här beskrivs även de förutsättningar som krävs för en vårdrelation och Travelbees och Martinsens syn på vårdrelationen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån sjuksköterskans respektive patientens upplevelser beskriva vad som utmärker en god vårdrelation. Tretton kvalitativa artiklar analyserades utifrån en induktiv ansats. Det som framkom i resultatet utmärka en god vårdrelation var personliga egenskaper, kompetens, professionellt förhållningssätt och ömsesidighet.

Syfte: Att ur anestesisjuksköterskans perspektiv beskriva övergången mellan anestesi och den tidiga postoperativa fasen.                                                                                                                  Bakgrund: Anestesisjuksköterskan har befogenhet att inducera, underhålla och självständigt avsluta anestesier i samråd med anestesiolog. Under anestesins avslutande sker en övergång till en tidig postoperativ fas där patienten återfår medvetandet, återhämtar fullgod motorik och luftvägarnas vitala skyddsreflexer. Vissa riskmoment finns sedan tidigare väl definierade även om forskning avseende tidsperioden är begränsad. Anestesisjuksköterskan finns hela tiden närvarande vid patientens sida och har därför en unik möjlighet att beskriva denna övergång. Design: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.                                                                                                            Metod: Femton strategiskt utvalda anestesisjuksköterskor från tre sjukhus i Mellansverige intervjuades.