Bakgrund: Vara i behov av sjukhusvård tvingade patienten att tillbringa tid i miljöer som inte kunde undvikas. Den fysiska vårdmiljön borde därför utformas så den stödjer patientens väg till återhämtning och välbefinnande. Om vårdmiljön var sliten, smutsig och betydelselös skapades känslan av att hamna i händerna på oprofessionella vårdare och att vårdkvaliten var sämre. Den fysiska miljön borde innehålla ljus och omväxling i form av färg. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur den fysiska vårdmiljön, med fokus på färg och ljus, kunde påverka patientens hälsa.

Användningen av cytostatika har haft en revolutionerande effekt på behandlingen av cancer, dock ger den många och delvis allvarliga biverkningar. Biverkningarna kan t ex vara illamående, håravfall och trötthet. Upplevelsen av cytostatikabehandling kan för de flesta innebära en fysisk och psykisk påfrestning. Denna studie syftade till att belysa hur patienter kunde uppleva sin cytostatikabehandling vid cancersjukdom. En litteraturstudie genomfördes baserad på artiklar med kvalitativ design.

Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter.

Studien syftar till att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med elever som extra anpassningar eller särskilt stöd. Forskningsfrågorna är om ämneslärare och speciallärare beskriver arbetet med elever som får särskilt stöd på olika vis och hur de arbetar med inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts på en högstadieskola och studerat ämneslärare och speciallärare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv för att få en överblick över hur lärare beskriver arbetet med eleverna.

Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext.Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier.Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Introduktion: MR-undersökning är en högteknologisk undersökningsmetod som blivit allt mer värdefull vid diagnostisering av olika patologiska förändringar, särskilt i mjukdelarna. Trots att MR-undersökning är en bra modalitet kan den vara förknippad med oro och ångest hos en del patienter. Syfte: att belysa hur röntgensjuksköterskan kan stödja oroliga patienter som genomgår MR-undersökning. Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs modell har valts för detta examensarbete. Litteraturöversikten bygger på 12 artiklar som tagits fram via databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten.

Bakgrund: Fibromyalgi är en smärtsjukdom lokaliserad i muskler som främst drabbar kvinnor i medelåldern, orsaken till sjukdomen är inte fastställd. Sjukdomens symtom har en negativ inverkan på funktionsförmågan. De drabbade upplever en påtagligt sänkt livskvalitet samt förlust av olika livsroller.                                                        Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi i ett livsvärldsperspektiv.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Analys av texten är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Denna metod styrks av Polit och Beck (2010).Resultat: Kvinnor upplever att sjukdomen orsakar stora förändringar i olika livsroller, såsom yrkesrollen, familjerollen och rollen de intar i ett socialt sammanhang.

Bakgrund: Den palliativa vården ska vila på etiska utgångspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgå från patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan är att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvårdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsåtgärder som ska vidtas när inte längre föda via munnen är möjligt, är svåra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstå enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

Examensarbete  vårdvetenskap 15 hpTITEL: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioners påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård Författare: Julia Halt och Anna JonssonSAMMANFATTNING: Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre. En stor och viktig del av behandlingen utgörs av egenvård och då patienterna är införstådda med vikten av denna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning.  Metod: Systematisk litteraturstudie där åtta artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och sedan analyserades till ett resultat. Resultat: Det huvudsakliga resultatet visar att de viktigaste interventionerna för att påverka hjärtsviktspatienters egenvård är kontinuerlig utbildning där patient och sjuksköterska närvarar.

Denna litteraturstudie, som skrivits enligt Axelsson (2012, s. 203) belyser patientersupplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår, ett tillstånd som drabbar främstäldre över 65 år. Idag lever ca 0,3 till 1 % av Sveriges befolkning med denna sjukdom,som orsakas av venös insufficiens. Sjukdomen kommer i och med att vi lever längretroligtvis att öka, vilket innebär att sjuksköterskan behöver ha kunskaper om hur dessapatienter upplever sin livssituation, i syfte att ge en god omvårdnad. Att leva medsvårläkta venösa bensår innebär ofta tät och långvarig kontakt med sjukvården ochdärför är skapandet av en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska central.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Bakgrund: Varje år drabbas flera individer av traumatiska hjärnskador orsakade av yttre våld mot huvudet. Det kan leda till olika funktionssvårigheter som påverkar och förändrar livet. Individen går från att vara självständig till att bli beroende av andras hjälp och stöd i vardagen.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av rehabilitering efter en traumatisk hjärnskada.Metod: Den systematiska litteraturstudien utgick från en väl formulerad och klar fråga som sedan besvarades metodiskt genom att ha identifierat, valt, värderat och analyserat relevant forskning. Analysen grundades på en manifest innehållsanalys.Resultat: Det visade sig att individer som drabbats av en traumatisk hjärnskada upplevde begränsningar i vardagen och hade en rädsla för att misslyckas under rehabiliteringsprocessen. Information och stöd hade stor betydelse och upplevdes både positivt och negativt för individen.