Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

En intensivvårdssjuksköterska kommer i sin yrkesutövning ofta att möta närstående till svårt sjuka patienter. Tidigare studier har påvisat närståendes betydelse inom intensivvården och hur komplicerat samspelet med närstående kan vara, under de speciella omständigheter som råder på en intensivvårdsavdelning. Syftet med denna studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av aspekter som bidrar till att främja ett gott samspel med patientens närstående. En kvalitativ ansats har använts i studien. Datainsamling utfördes via halvstrukturerade intervjuer, styrda av en intervjuguide.

Det finns många olika typer av smärta och smärta är en subjektiv upplevelse, men det är upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smärtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda på hur intensivvårdssjuksköterskor gjorde sin bedömning på smärta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de använde någon smärtskala och även försöka ta reda på om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad på sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En grupp intensivvårdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvårdsavdelning i Sverige besvarade ett frågeformulär som innehöll både påståenden och frågor med öppna svar. Både vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smärta.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid två olika grundskolor arbetade utifrån ett interkulturellt perspektiv samt även undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av i vår uppsats var ett interkulturellt perspektiv. Utifrån det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, språk, mångkultur och identitet. Metoderna som användes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas främst genom att pedagogerna uppmärksammar och arbetar med elevernas språk och kulturer.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfält då denmedicinska kunskapen och vårdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte är i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvården upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter på ett bättre sätt. Syftet med studien är att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehåller åtta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation.

Bakgrund: Alla, som vårdas inom rättspsykiatrisk vård, har någon form av psykiskt funktionshinder och har också begått ett eller flera brott. Vården regleras av ett antal lagar. I rehabiliteringen ingår utslussning av patienten till öppna vårdformer genom så kallad permission. Ett antal av de patienter som har permission återintas emellanåt till slutenvården av olika orsaker. De benämns ibland som svängdörrspatienter.Syfte: Syftet var att belysa olika berörda personalgruppers syn på och erfarenheter av vad som har betydelse för om en patient som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, lyckas eller misslyckas med sin permission.Metod: En kvalitativ ansats valdes och två fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp genomfördes.

Patientens upplevelse av intensivvård (IVA) är starkt präglad av kaotiska och fragmentariska minnen. Dessa minnen har stor betydelse senare i livet och kan då yttra sig som sömnstörningar, mardrömmar, delirium och posttraumatisk stress syndrom. Detta kan bidra till att en försämrad livskvalitet upplevs. Kunskapen om patienternas upplevelse av intensivvård har ökat och påvisar att det finns ett stort behov att hjälpa patienterna genom denna process.Syftet med denna studie är att belysa dagbokens betydelse för patientens bearbetning av minnen från intensivvården. Metoden som är vald är en kvalitativ litteraturstudie.

SammanfattningBakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga.

Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv.

Bakgrund: Somatisering är en beteckning på en omedveten process, då patienten överför känslomässiga spänningstillstånd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag är att de tror sig lida av flera symtom från olika delar av kroppen, men vilka är helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vårdpersonal och patient är att behov och önskningar inte tillmötesgås. Orsaken är delvis vårdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstånd. Syfte: Att belysa vårdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom.

Uppsatsens syfte är att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor konstruerar en förståelse av våldet.De teoretiska perspektiv av mäns våld mot kvinnor som återfinns i materialet är det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet består av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjälp av ett systematiskt urval. Dess innehåll har analyserats med hjälp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i själva verket är en mängd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehåll och omfattning. De innehåller också ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mäns våld mot kvinnor förstås.

BakgrundEn akutmottagning har ett högt inflöde av patienter med olika sjukdomstillstånd och sjuksköterskan behöver erfarenhet för att bedöma patientens tillstånd och fatta adekvatabeslut om omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan skattar patientens smärta medsmärtskattningsinstrument, genomför och utvärderar farmakologisk smärtbehandling enligtordination samt dokumenterar förfarandet. Hög arbetsbelastning på liten yta och brist påtid till den enskilda patienten är faktorer som kan inverka på omvårdnaden. Tidigareforskning visar bristande dokumentation, smärtskattning och uppföljning gällandeläkemedelseffekt på akutmottagningar.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda smärtpåverkade patienter påakutmottagning.MetodDå syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor valdes en kvalitativdeskriptiv metod. Fem sjuksköterskor som arbetat två år eller längre på akutmottagningintervjuades.