Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust.

Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.

På ett recept ska förskrivaren ange användningsområde för patientens läkemedelsbehandling. Om användningsområde står på receptet kan patienten själv se kopplingen mellan sjukdom och medicin och följsamheten till läkarens behandling kan förhoppningsvis förbättras. Även farmaceuten har nytta av att ändamål finns angivet, eftersom detta medger en kontroll av att kunden får rätt läkemedel och rätt dos för rätt sjukdom. Det har visat sig att en stor del av utlämnade läkemedel saknar angivet användningsområde. Syftet har varit att undersöka hur ofta användningsområde finns angivet på recept för bensodiazepiner, N05BA, med avseende på patientens ålder, kön, substans och styrka. Data på expeditioner av recept på bensodiazepinderivat, N05BA, för oktober månad 2007, erhölls från Apoteket AB.

På ett recept ska förskrivaren ange användningsområde för patientens läkemedelsbehandling. Om användningsområde står på receptet kan patienten själv se kopplingen mellan sjukdom och medicin och följsamheten till läkarens behandling kan förhoppningsvis förbättras. Även farmaceuten har nytta av att ändamål finns angivet, eftersom detta medger en kontroll av att kunden får rätt läkemedel och rätt dos för rätt sjukdom. Det har visat sig att en stor del av utlämnade läkemedel saknar angivet användningsområde. Syftet har varit att undersöka hur ofta användningsområde finns angivet på recept för bensodiazepiner, N05BA, med avseende på patientens ålder, kön, substans och styrka.

Under de senaste åren har man uppmärksammat vårdgivares bemötande till patienter i vården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Tre män och sju kvinnor intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur från Försäkringskassan till Leksands Vårdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, två för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jämförelse av olika variabler på intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut någon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I några fall hade sjukskrivningens längd överskridit sex månader och försäkringskassan ville därför ha patientens arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden istället för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

Ledarrollen kan vara svår och innebära hög arbetsbelastning eftersom det innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet. Detta innebär att se till patientens bästa och samtidigt kunna prioritera, samordna och ta viktiga beslut som rör patientens omvårdnad och som skall efterföljas av hemsjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner intervjuades.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi.

Syfte: Syftet med studien var att belysa strokedrabbade patienters upplevelser avätsvårigheter. Bakgrund: Varje år insjuknar ca 33 000 personer i stroke i Sverige. Omkring hälften av dessa upplever ätsvårigheter. Ätsvårigheter definieras som svårigheter som, ensamma eller tillsammans, inverkar negativt på förberedelsen och intagandet av mat och dryck. Metod: Detta är en litteraturstudie med artiklar hämtade från tre olika databaser: PsycInfo, Cinahl och Pubmed.

Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attitydertill patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på 11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt smärtpatienten.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation är en process som både sändare och mottagare deltar i och omfattar såväl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa känslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan använda språket. När det finns en brist i förståelsen mellan patient och vårdare kan detta påverka relationen mellan vårdare och patient och därmed också vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vårdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrån vårdare och patient perspektiv.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie.

Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

Introduktion: Forskning kring omvårdnadsteori har ända sedan Florence Nightingales tid varit aktuell. Utvecklingen har resulterat i många olika riktningar. Syfte: I denna uppsats var vi intresserade av att belysa aktuell forskning av omvårdnadsteoretiska strukturer och vilka tillämpningsmöjligheter samt vilka effekter/konsekvenser dessa kan ha för omvårdnadsinnehållet inom perioperativ omvårdnad.Metod: Genomgång gjordes av vetenskapliga artiklar vilka söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl tillika relative links samt genom manuell sökning. Metoden för artikelanalys har präglats av den hermeneutiska spiralen. Resultat: Fyra olika kategorier av perioperativ omvårdnadsteoretisk struktur ur tre olika perspektiv utkristalliserades.