Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Postpartumdepression är den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner är av lättareslag och läker ut spontant inom 3-6 månader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjärnan pekar på vikten av dettidiga samspelet för spädbarnets känslomässiga utveckling på lång sikt. Det är således viktigtatt upptäcka och behandla depression efter förlossning.

En vårdfilosofi kan fungera som en grund för hur man ska handla och en förklaring till varför man har handlat som man har. Studien syftar till att beskriva en personcentrerad vårdfilosofi och hur den kommer till uttryck i demensvård. I denna studie har kvalitativa studier av demensvård med ett personcentrerat perspektiv analyserats för att öka förståelsen för hur denna vård upplevs av patienterna och hur den uttrycks i vården.På grund av att patienter med demenssjukdom är extremt sårbara och beroende av andra för sitt välbefinnande är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård.Det som är återkommande i resultatet av studien är synen på patienten som en person. Att bli sedd som en person och inte som en sak eller diagnos ger mening åt livet och möjlighet till att uppleva välbefinnande.Personcentrerad vård inom demensvård innebär att bekräfta patienten, vara närvarande i mötet, lyssna till och försöka tolka patientens berättelse, ge patienten frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation, hjälpa patienten att bevara sina relationer och underlätta eller kompensera för personens förlorade förmågor..

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i vardagen.

Några faktorer om är av stor vikt för en lyckad läkemedelsanvändning är patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgångsrik läkemedelsbehandling har länge varit ett relativt outforskat område.Syftet med denna studie är att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika läkemedel, ser på värdet av delaktighet och följsamhet i deras läkemedelsbehandling och hur de upplevt den läkemedelsinformation de fått.En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har använts för att besvara frågeställningen. Studien genomfördes på hjärtavdelningen på Kalmar länssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjärtproblem intervjuades.De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fått var bristfällig. När det gällde motivation för att följa läkemedelsordinationerna fanns det en samstämmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar.

I industrialiserade länder är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 40 år. Hjärt- och kärlforskning har genom tiderna mest bedrivits utifrån män. Forskningen har uppenbarat skillnader mellan hur män och kvinnor upplever en hjärtinfarkt och det behövs mer undersökningar utifrån kvinnors perspektiv av hälsa och välbefinnande efter en hjärtinfarkt. Syftet med det här litteraturbaserade arbetet är att sammanställa och belysa kvinnors upplevelse av hälsa och välbefinnande tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med utgångspunkt från 12 kvalitativa artiklar.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten.

Bakgrund: En utmaning för många sjuksköterskor är att bemöta patienter som efterfrågar eutanasi. När en sjuksköterska möter en patient som efterfrågar eutanasi är det till fördel om hon kan förstå varför patienten efterfrågar detta och försöka sätta sig in i patientens situation. Syfte: Syftet var att belysa eutanasi ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts där 15 artiklar har använts. Artiklarna analyserades och resultatet presenterades i fem kategorier.

Att genomgå en amputation kan upplevas som en stor livsomställning där patienten behöver acceptera förlusten av kroppsdelen för att kunna gå vidare med sitt liv och uppleva en god livskvalitet, trots en kvarvarande grundsjukdom. Patienten genomgår en transition och lär sig hantera sin nya situation och finner mening och begriplighet. Genom en känsla av sammanhang kan patienten få en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar patientens livskvalitet efter en amputation av nedre extremitet på grund av diabetes eller kärlsjukdom. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl, där inklusionskriterierna var amputation av nedre extremiteter som genomförts på grund av diabetes eller kärlsjukdom.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom är en neuropsykiatrisk sjukdom som beror på störda funktioner i hjärnans nervceller. Idag beräknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet påvisade att Huntingtons sjukdom påverkade hela familjen.

SammanfattningSyftet var att beskriva skillnader i triagebeslut som förekommer bland olika personalkategorier samt att beskriva olika vitalparametrars betydelser för triage. En ökad belastning finns idag på den prehospitala akutsjukvården. För att fördela resurserna på bästa sätt, att ge vård inom rimlig tid som är nödvändig för patientens tillstånd, har triage införts. Triage innebär att bedöma och prioritera hur snabbt patienten behöver vård. Litteraturstudien hade en deskriptiv design.

Sömn är ett av människans mest grundläggande behov och att främja den tillhör sjuksköterskans ansvarsområden. Reducerad sömn kan leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Syftet med uppsatsen var att beskriva vad som kan påverka sömnen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Vald metod för uppsatsen var en litteraturstudie och arbetsmetoden utgick från Polit och Becks nio steg. Efter granskning med granskningsmallar, från Avdelningen för omvårdnad vid Karlstads universitet, valdes tolv artiklar att bilda uppsatsens resultat.