När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet.

Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysmiljö på patientens villkor. En enkätundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhäl-le.

Personer utsätts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebär för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har någon kontroll över. De känner sig utlämnade och upplever en total skräck. När patienten kommer in på traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet på mestadels på de fysiologiska aspekterna av vård och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmärksamhet ges till patienten.

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.

Introduktion Att leva med en stomi innebär både fysiska, mentala och sociala utmaningar för patienten. Alla patienter är enskilda individer som har olika behov. För att sjuksköterskan ska kunna möta dessa behov behövs mer kunskap om hur patienter med stomi upplever sin situation och hur deras omvårdnadsbehov ser ut.Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa patientens upplevelse av att leva med stomi samt erfarenhet av vård och behov av omvårdnad. Metod Arbetet är en litteraturöversikt och bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Dessa har tagits fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld.

Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen.

SAMMANFATTNINGIntroduktionTrots framskriden forskning kring faktorer som överlevnad, behandling och livskvalitet för den organtransplanterade patienten saknas en förståelse av den transplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion. Uppsatsen fokuserar på den organtransplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion ett år efter transplantationen. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns ett huvudsakligt problem avseende social funktion för den organtransplanterade patienten.MetodMetoden i denna studie grundar sig på grounded theory, vilket innebär att det inte finns ett på förhand förutbestämt antal informanter utan intervjuer pågår tills en mättnad uppstår. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med tre levertransplanterade personer, två män och en kvinna.ResultatTre huvudsakliga kategorier som visade på den sociala processen i den sociala funktionen under det första året som transplanterad framstod i resultatet; Anpassar sig till isolering, försöker vara aktiv och anspassar sig till bakslag/komplikationer samt är aktiv och anpassar sig till tröttheten. I den preliminära analysen relaterades dessa därefter i en möjlig kärnkategori; Att återfå ett normalt liv så snart som möjligt.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

NCC i Örebro har använt prefabricerade utfackningsväggar. Denna rapport undersöker,sammanställer och jämför denna produktionsmetod med platsbyggda utfackningsväggar ur ettarbetsmiljömässigt, produktionsmässigt, tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv.Rapporten är framtagen på NCC:s begäran för att ge en indikation på vilkenproduktionsmetod som är mest lämplig vid kommande projekt. Intervjuer samt information ärhämtad från aktuella och pågående projekt i Örebro. Kostnader och tider utgår frånsammanställda fakturor och verkliga tidplaner. Arbetsmiljön har jämförts medproduktionspersonalens bedömda risker i förhållande till arbetsmiljöverkets föreskrifter.Rapporten tyder på att skillnaden ekonomiskt sett mellan prefabricerade och platsbyggdautfackningsväggar inte är stor.

Bakgrund: Dagens forskning visar på att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ålder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare än män.. De mest framträdanden symtomen är värk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp är oftas symtomlindrande behandling.Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vården för patienter med fibromyalgi.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av åtta vetenskapliga artiklar som har fokus på patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vården. Författarna valde Joyce Travelbees omvårdnadsteori med fokus på kommunikation och mellanmänskliga relationer.Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvårdspersonal ifrågasätter deras trovärdighet och inte tar deras problem på allvar.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Patienter kommer till akutmottagningar med stora variationer av sjukdomar, skador, ålder och psykologiska tillstånd. Arbetet på akutmottagningen är ofta mer inriktat på de medicinska aspekterna av omvårdnad. Det är patientens upplevelser av omvårdnaden som fungerar som en bedömning av hur bra omvårdnaden utförs. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen. Den metod som använts är en litteraturöversikt av tolv artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod.

Bakgrund: De flesta patienter som vårdas i Sverige gör det på frivillig basis, men en liten del av dessa vårdas under tvång. Dessa patienter återfinns i alla hälso- sjukvårdens verksamheter, men är kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk omvårdnad, ofta med diagnoserna bipolärsjukdom och i psykotiska tillstånd.Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk omvårdnad.Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt innehållande nio vetenskapliga artiklar, som har tolkas, bearbetats, analyseras och använd i resultatet. Under sammanställningen fann författarna elva olika inriktningar i upplevelsen av tvångsvårds om kunde underkategoriseras de tre komponenterna i KASAM. Dessa var Begriplighet; Förståelse, förlorad självkänsla, Hanterbarhet; en nödvändig handling, maktmissbruk, rädsla. Meningsfullhet; acceptans, en onödig överreaktion, ett avslutat kapitel och bra erfarenheter.Teoretisk referensram: Under arbetet har författarna utgått ifrån Antonovskys teori om KASAM och dess tre huvudkomponenter.Resultat: I resultatet fann författarna att patienternas upplevelser av tvångsåtgärder till stor del var beroende av patientens KASAM.