Introduktion:I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses, samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för patienten som ges valmöjlighet i alla situationer.Syfte:Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljönMetod:Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

Sexualitet är en del av att vara människa och berör själva meningen med livet. Den finns med oss i alla åldrar och livssituationer. Vid sjukdom och behandling påverkas sexualiteten på olika sätt och det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan uppmärksammar och berör patientens sexualitet i omvårdnadsarbetet. Trots vetskapen om detta väljer många sjuksköterskor att borste från patientens sexualitet, vilket kan orsaka mycket onödigt lidande för patienten. Sexuell dysfunktion kan även vara det enda tecknet på allvarlig sjukdom och det är därför av stor vikt att sjusköterskan införlivar sexualiteten i omvårdnadsarbetet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltäckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvändighet vid teammöten?.

I dagens sjukvård är det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus på patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande är viktigt för att få en god kontakt med patienterna, detta ska byggas på att personalen respekterar människans värdighet, integritet och självbestämmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrån Patientens perspektiv. Genom att se vad som är viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna påverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvården utföra sitt arbete med större insikt. Metoden är en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar användes och analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Bakgrund: Akutmottagningen är en enhet som erbjuder behandling och vård till akut sjuka eller skadade patienter. De patienter med störst behov utav vård går först, vilket kan leda till att mindre akut sjuka patienter prioriteras ned i köordningen. Det kan i sin tur leda till långa väntetider. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vänta på akutmottagningen. Metod: Allmän litteraturstudie.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance.

Att vårda en patient i livets slutskede innebär att bekanta sig med känslomässiga situationer som ofta påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandling exempelvis effektiv symtomlindring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det vårdande mötet med patienten i samband med palliativ vård. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativa ansatser. Sex vetenskapliga artiklar samlade in och användes som analysmaterial av denna studie. Innehållanalysen inspirerad av Graneheim och Ludman (2003) användes för att analysera insamlade data.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Patienter som är inlagda på vårdavdelningar på sjukhus har olika upplevelser av rummets utformning och inredning. Vår erfarenhet är att patientrum har vita väggar, textilier med diskreta färger och inga tavlor. Vad kännetecknar en utformning och inredning som är hälsobringande för patienten? En omgivning som människor är tillfreds med skapar balans i tillvaron och stärker det psykiska välbefinnandet och den fysiska hälsan. En viss form av arkitektur kan också bidra till uppkomsten av stress.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts.

Bakgrund. Sömnproblem är mycket vanligt förekommande i vårt samhälle och ca 24 % av Sveriges befolkning har sömnproblem idag. Sömnen har en fundamental funktion för vår hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Djupsömnen är viktig för fysisk återhämtning och REM sömnen är viktig för psykisk återhämtning. Störningar i dessa kan få allvarliga konsekvenser för hälsan.