Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka om det är möjligt att höja motivationen hos ungdomsfotbollsspelare med hjälp av olika interventionsmetoder i träningen. Två olika frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte. Nämligen (1) Sker det någon förändring i motivation under en fem veckornas period där tränaren försöker påverka autonomi, kompetens och tillhörighet? (2) Vilka förändringar i träningen verkar ha störst påverkan för att höja motivationen?Metod: I studien deltog 8 pojkfotbollsspelare födda 2000. Spelarna har deltagit i fotbollen minst 2 år och den som varit aktiv längst har spelat 7 år.

Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Titel:Vad medarbetarna behöver: En motivationsstudie med Self-Determination Theory i blickfångetNivå:Kandidatnivå/C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:Liselotte Moll & Jessica JohanssonHandledare:Lars EkstrandDatum:maj 2013Bakgrund:I denna studie undersöks de grundläggande psykologiska behov som motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) har identifierat hos människan. Dessa är autonomi, upplevt kompetens och känslan av släktskap. SDT menar att tillfredsställs dessa behov upplever individen en högre grad av motivation som utgår från människans inre drivkraft. Denna är stark och även mer svårpåverkad i jämförelse med motivation som påverkas av yttre faktorer så som exempelvis belöningar.Syfte: Syftet med denna studie är ta reda på i vilken grad samsyn råder mellan medarbetare i olika verksamheter gällande de tre grundläggande psykologiska behoven, samt hur man med hjälp av denna information kan rikta sina insatser till medarbetarna för att öka motivationen.Metod: Det empiriska materialet har vi samlat in via en enkätundersökning inom ett fåtal olika verksamheter. Antalet respondenter i undersökningen uppgick till 87 stycken och utifrån data som vi fått fram har korrelationsanalyser genomförts för respektive behov och verksamhet.Resultat & slutsats: Korrelationsanalyserna har visat att samtliga verksamheter har ett behov där flest identifierade samband har påträffats och som är mer framträdande än övriga behov.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom är en neuropsykiatrisk sjukdom som beror på störda funktioner i hjärnans nervceller. Idag beräknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet påvisade att Huntingtons sjukdom påverkade hela familjen.

Bröstcancer hos män är ovanligt förekommande, endast 1 % diagnostiseras med sjukdomen. Det har förts lite forskning om mäns upplevelser av att leva med denna sjukdom och många är ovetande om att män kan drabbas. För att lyfta fram den forskning som finns blev syftet med denna litteraturstudie att beskriva mäns upplevelser av att leva med bröstcancer. En systematisk litteratursökning resulterade i nio vetenskapliga artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade fyra kategorier: Att drabbas av en sjukdom man inte visste något om, Att få en förändrad kropp, Att ha behov av att samtala om sjukdomen och Att få en ny syn på livet.

Bakgrund: Ett av målen med god omvårdnad är att etablera en vårdande relation. Godkommunikation stärker relationen och det skapas utrymme för bekräftelse och trygghet. Ickeverbal kommunikation utgör omkring två tredjedelar av alla budskap som förmedlas och ärvanligtvis det som uppfattas som mer äkta när budskap strider mot varandra. Sjuksköterskansicke verbala uttryck kan både öppna upp och skapa hinder i mötet med patienten vilket visar påvikten av en god kommunikativ förmåga. Syfte: Detta fördjupningsarbete belyser hur icke verbalkommunikation påverkar den vårdande relationen och patientens upplevelse av trygghet ochbekräftelse.

 Bakgrund:För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött avsin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med enkommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerarett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten enkänsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa ochsjälslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt attsjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och serpatienten för den han är.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudieär att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården.Metod:Studien är en systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olikadatabaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sexkvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades ochkvalitetsgranskades.Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ettgott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sinkommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som enunik person. Patienterna känner sig då trygga och lugna i den vårdandebehandlingen.Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gottbemötande är av stor betydelse i en vårdsituation.

Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust.

Syftet med vår uppsats är att jämföra en viss etisk utgångspunkt, utilitarismens, och den klassiska kristendomens syn på eutanasi. De delfrågor vi söker besvara är: Är någon form av eutanasi förenlig med den klassiska kristendomens tankar? Finns det några värderingar gällande eutanasi som utilitarismen och kristendomen kan enas om? Vilka är de centrala skillnaderna mellan utilitarismen och klassiska kristendomen gällande synen på eutanasi? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium som genomsyrats av en hermeneutisk tolkningsmodell. Resultatet i denna undersökning visar att representanter för utilitarismen kan gå med på alla former av eutanasi samtidigt som det likväl kan avfärda alla former, detta för att det är konsekvenserna som styr varje enskild handling. Representanterna för den klassiska kristendomen avfärdar vid prima facie alla former av eutanasi, men vid en djupare förståelse så blir det evident att de går med på passiv eutanasi om det är ett rationellt val av en rationell människa.

I vårdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig själv genom suicidrisk eller självskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan länge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvårdnad av suicidnära patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillämpas upplevs som kränkande och ovärdiga då inget eller ytterst lite av vårdandet fokuserar på orsakerna till att patienten vill skada sig själv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vårdande av suicidnära patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lär när de vårdar suicidnära patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vårdteoretisk tolkning utifrån Eriksson (1987). Resultatet visar att vårdandet innefattar sjuksköterskans förstående hållning, att skapa en säker och trygg vårdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser.

På ett recept ska förskrivaren ange användningsområde för patientens läkemedelsbehandling. Om användningsområde står på receptet kan patienten själv se kopplingen mellan sjukdom och medicin och följsamheten till läkarens behandling kan förhoppningsvis förbättras. Även farmaceuten har nytta av att ändamål finns angivet, eftersom detta medger en kontroll av att kunden får rätt läkemedel och rätt dos för rätt sjukdom. Det har visat sig att en stor del av utlämnade läkemedel saknar angivet användningsområde. Syftet har varit att undersöka hur ofta användningsområde finns angivet på recept för bensodiazepiner, N05BA, med avseende på patientens ålder, kön, substans och styrka. Data på expeditioner av recept på bensodiazepinderivat, N05BA, för oktober månad 2007, erhölls från Apoteket AB.

På ett recept ska förskrivaren ange användningsområde för patientens läkemedelsbehandling. Om användningsområde står på receptet kan patienten själv se kopplingen mellan sjukdom och medicin och följsamheten till läkarens behandling kan förhoppningsvis förbättras. Även farmaceuten har nytta av att ändamål finns angivet, eftersom detta medger en kontroll av att kunden får rätt läkemedel och rätt dos för rätt sjukdom. Det har visat sig att en stor del av utlämnade läkemedel saknar angivet användningsområde. Syftet har varit att undersöka hur ofta användningsområde finns angivet på recept för bensodiazepiner, N05BA, med avseende på patientens ålder, kön, substans och styrka.

Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som motiverar tunneltågförare hos Veolia Transport AB. Frågeställningarna var: Vilka faktorer främjar respektive motverkar tunneltågförares trivsel? Vilka egenskaper kännetecknar arbetet som tunneltågförare? Vilka stressorer upplevs i arbetet som tunneltågförare? Vad motiverar tunneltågförare att stanna kvar i arbetet. Metoder som användes var intervjuer samt ett skattningsformulär. Resultaten visade att arbetet kunde kategoriseras som ett högpress arbete med höga krav och medelmåttig kontroll.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Under de senaste åren har man uppmärksammat vårdgivares bemötande till patienter i vården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Tre män och sju kvinnor intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.