Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator.

Vi har gjort en kvalitativ studie av modellen MultifunC. Att vi valde just MultifunC att undersöka, beror på att det är en ny modell som skapats utifrån psykologen Tore Andreassens samanställning över befintlig forskning inom institutionsvård av unga, och hans bok ?Institutionsbehandling av ungdomar: vad säger forskningen?? har varit central i vår studie.MultifunC består av olika metoder för att arbeta med högriskungdomar. Vi har undersökt hur förhållandet mellan institutionens makt och de ungas autonomi ser ut under ungdomarnas vistelse inom MultifunC. Vi har utgått från olika socialkonstruktivistiska tänkare såsom Faucoult och Bourdieu i vår analys.Vi har sett att modellen arbetar för att ungdomen själv ska vara så delaktig som möjligt i sin behandling.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ?Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms? might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO?s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

ABSTRAKTTitel: Autonomi vs. Kontroll. - Hur ser det ut på Samhall?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Thomas Christiansson & Per Fredrik TranfeldtHandledare: Dr Jonas KågströmDatum: Juni 2011Syfte: Syftet med denna uppsats är att med hjälp av SDT (Self- Determination Theory) undersöka om de anställda upplever sin arbetsplats som autonom eller kontrollerad. Grundförutsättningen för att kunna få en anställning på Samhall är att man har enfunktionsnedsättning.

The purpose of this essay was to study the implementation of a policy document, which concerns questions of integration, in a municipality with an indirect government. I have especially focused on issues regarding how civil servants describe the usage of a specific policy document and to what extent their autonomy and the indirect government have had an impact on implementation, and to what extent signals from surrounding institutions have had an impact on the creation of the policy document. The study was based on qualitative interviews in groups, pairs and with single individuals with twenty-seven civil servants and politicians working with issues concerning the specific policy document.One of the conclusions of my study is that the reason for producing the document in the first place is that the municipality as an organization strives to acquire a sense of legitimacy. The intentions of the document have only partly been implemented by the civil servants and politicians, since the document is not used in their daily work. Here, their autonomy has played an important part, as the choice to not use the document is the servants' own.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vård, dvs. vård i livets slutskede. I takt med att den äldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vård vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vårdsammanhang. I vården skapas kulturmöten, såväl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur är komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser på hälsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvårdnad.

Sveriges äldre blir allt fler. Deras läkemedelsanvändande ökar och många läkemedelsinteraktioner inträffar. Genom att begränsa antalet onödiga läkemedel till äldre kan man förbättra patientens läkemedelsbehandling och minska enskilt lidande. Samtidigt kan man så minska samhällets kostnader orsakade av läkemedelsrelaterade problem. En jämförelse av fyra vårdhögskolor visar att sjuksköterskor i grundutbildningen läser en kurs om max 7,5 hp i ämnet farmakologi.

Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smärtbe-dömningens betydelse för en adekvat smärtbehandling kvar-står på många sjukhus problem med smärtbedömning av pa-tienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtbedömning av patienter med långvarig smärta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i två kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av långvarig smärta. Att tro på patientens upplevelse och uttryck av smärta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smärtbedömningen av patienter med lång-varig smärta.

Sjukhusmiljöns betydelse för patientens välbefinnande och tillfrisknande belystes redan på 1800-talet av sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon förespråkade hur viktigt det var att patienterna hade tillgång till frisk luft, solljus och utsikt över naturen under sjukhusvistelsen. Eftersom patienter kan uppleva oro, stress och känsla av otrygghet kan förändringar i sjukhusmiljön bidra till patientens välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken betydelse sjukhusmiljön kan ha för patientens välbefinnande och tillfrisknande. Resultatet av denna studie visade att solljus hade en betydande inverkan på patientens tillfrisknande.

I Sverige lever cirka 20 000 stomiopererade personer och varje år tillkommer ett tusental nya patienter. Ordet stomi kommer från det grekiska ordet ?stoma? som betyder mun eller öppning. Inom medicinsk terminologi används ordet för en operativ anlagd förbindelse mellan mag- och tarmkanalen ut genom buken. Det innebär ett stort ingrepp i en människas liv att genomgå en stomioperation och få en colostomi.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll kräver kompetens både inom den ständigt utvecklande tekniken, men även inom omvårdnad. När patienternas upplevelse av undersökningarna ska vägas in ställs stora krav på röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. Utifrån två frågeställningar har kunskap sammanställts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. Frågeställningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan påverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.