Bakgrund: En bra bedömning av smärta postoperativt är en förutsättning för en adekvat smärtlindring. För att kunna se och förstå patientens problem krävs en fungerande interaktion mellan sjuksköterska och patient. Flera studier visar att patientens smärta underskattas postoperativt, därför kan det vara av vikt att belysa hur sjuksköterskans smärtbedömning går till. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. Frågeställningarna var: Hur går sjuksköterskan till väga för att bedöma postoperativ smärta? Vad påverkar sjuksköterskan vid smärtbedömningen? Metod: Litteraturstudien byggde på vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, en kvantitativ, en kombinerat kvalitativ/kvantitativ samt en kvalitativ avhandling.

Det metabola syndromet är ett utbrett och omfattande problem. På grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta är WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter är undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys.

Många patienter med cancer upplever smärta och forskning har visat att de ofta får otillräcklig smärtlindring. Med adekvat medicinsk behandling och omvårdnad finns det belägg för att de flesta skulle kunna uppnå smärtfrihet. Brist på adekvat omvårdnad och medicinsk behandling kan få förödande effekter för både den enskilde patientens välbefinnande såväl som dennes anhöriga eller närstående. Att förstå sjuksköterskors uppfattningar och förståelse av smärtupplevelser hos patienter med cancer är ett nödvändigt steg för att kunna förändra beteende och omvårdnadskvaliteten hos sjuksköterskor och kunna förbättra smärtlindringen för patienter med cancer och smärta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors förståelse av smärtupplevelser hos patienter med cancer.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte svar på hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.

Bakgrund: Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en ny behandlingsform som idag används för att öka den fysiska aktiviteten hos patienter som antingen redan är sjuka i olika livsstilsrelaterade sjukdomar, eller i riskzonen för att insjukna. Idag består behandling i hög grad av läkemedel, men FaR kan fungera som ett alternativ som minimerar användandet av traditionell medicin samtidigt som det ökar patientens självkänsla samt motiverar dem till en förändrad livsstil. Sjukvårdspersonalen måste vara kunnig i hur de kan bidra till att öka patientens compliance. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en patients compliance till FaR. Metod: Metoden som användes för denna studie var en konvergent mixad metod, som kombinerade både en kvalitativ och kvantitativ analys av totalt 17 artiklar. Av dessa var 10 kvantitativa och 7 var kvalitativa.

Bakgrund Även kroniskt sjuka människor som med tiden blir mer och mer beroende av stöd anstränger sig för att bibehålla sin autonomi. Upprätthållande av autonomi är det viktigaste i relation till åldrandet. Hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstelagen slår fast att vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Dock prioriterar sjuksköterskor äldres fysiska behov på bekostnad av äldres självbestämmande och livskvalitet och utövar makt i vissa vårdsituationer. En institutionell vårdkultur spelar viktig roll i uppkomst av missförhållandena på ett vård- och omsorgsboende.

Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt.

SammanfattningTitel: Självständigt arbete, en studie ur fastighetsmäklarens vardag.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Oscar Hallbygård & Oscar HammenstålHandledare: Jonas KågströmDatum: 2014 ? MajSyfte: Författarna till denna studie har valt att undersöka fastighetsmäklarens självständiga arbete och vilket stöd arbetstagaren får av arbetsgivaren. Förmånen att ha kontroll och kunna styra över sitt eget arbete, möjlighet till självständighet samt varierande arbetsuppgifter är viktiga parametrar för att trivas på arbetet. Uppsatsen syfte lyder: Syftet med detta examensarbete är att ur ett arbetstagarperspektiv analysera huruvida chefer i praktiken stödjer/uppmuntrar sina anställda att bli mer självgående på arbetsplatsen.Metod: Uppsatsen har tillämpat ett kvantitativt metodval med hjälp utav en enkätundersökning. Inhämtad rådata har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och redovisas i kapitel 3, 4, 5 & 6.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur kroniskt beroende av urinkateterisering inverkar på vardagen och hur sjuksköterskan kan stödja denna patientgrupp. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter tolkades artiklarna utifrån modifierad innehållstextanalys. Meningsbärande enheter eller begrepp togs ut som subteman som sedan reducerades till att skapa fem huvudteman, upplevelse, accepterande/icke accepterande, kunskap/information, empowerment, livskvalitet. Subteman tilläts ligga kvar för att öka förståelsen för urvalet i resultatet.

Bakgrund: Minnessvårigheter är något som drabbar många äldre och de flesta tror felaktigt att det tillhör det naturliga åldrandet. Demens är den fjärde vanligaste dödsorsaken i västvärlden och Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen börjar oftast med smygande symtom och utvecklas under ett par år. Det finns idag behandling för Alzheimers men det är endast bromsmediciner, något botemedel finns ännu inte. Om diagnosen Alzheimers ska delges eller inte för patienten har idag blivit ett debattämne.

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Syftet med studien var att beskriva och förstå arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primärvård med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sätta gränser och vara professionell?.

Värdighet är en viktig del i omvårdnaden som ofta negligeras. Värdigheten hotas i ögonblicket då patienten inkommer till vårdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters värdighet. En litteraturstudie som utgår från humanvetenskapen genomfördes för att få djupare kunskap och förståelse om bevarande av värdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters värdighet bevaras inom omvårdnad.

Bakgrund: Forskning har visat att patienter som är delaktiga i sin vård kan få ökad motivation som kan leda till en bättre behandling. En viktig del för sjuksköterskan är att ge tillfälle för patienten att medverka i vården. Hinder för delaktighet kan uppstå på vägen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara på patientens resurser. Dock kände sig patienten ibland utsatta och hade dålig kontroll över sin situation.

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet.