Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Bakgrund. Många patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten är smärtan efter operationen. Smärtpåverkade patienter utsätts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhållningssätt till den levda världen.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

SAMMANFATTNING Tidigare studier har handlat om jämförelse av patienternas erfarenheterfrån olika undersökningar av tjocktarmen som kolografi, koloskopi och DT -kolografi. Denna studiehar lyft upp patientens erfarenheter från DT -kolografi som berodde på bemötande från personalenvid DT -kolografi och på patientens erfarenheter från tidigare undersökningar. Syfte med studienvar att beskriva hur patienten upplevde DT-kolografi. Materialet hade erhållits från intervjuer medsjutton patienter och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade attpatienternas upplevelse av undersökningen berodde på både bemötande från röntgensjuksköterskanvid DT-kolografi och på patienternas egna erfarenheter från tidigare undersökningar och på derasförväntningar..

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Bakgrund: Den lokala rutinkulturen i vården bidrar till den professionella vårdarens maktposition gentemot patienten. Det innebär att patientens egna tolkningar, upplevelser och känslor förminskas. Tidigare forskning beskriver bristen på personcentrerad omvårdnad och respekt för patientens självbestämmande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och tydliggöra sjuksköterskors upplevelser av hur rutiner påverkar den personcentrerade omvårdnaden samt respekten för patientens självbestämmande. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor. Dataanalysmetoden av det insamlade materialet inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Rutiner finns till för att underlätta och effektivisera omvårdnadsarbetet.

Hjärt-kärlsjukdom kan uppstå plötsligt men också komma smygande. Det kan medföra förändringar i patientens livssituation vilket medför vissa begränsningar. För att kunna hantera dessa förändringar behöver patienten ha kunskap om sjukdomen och om de konsekvenser det har för det dagliga livet. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma om patienten har svårt att förstå informationen på ett korrekt sätt. En ofullständig förståelse kan leda till ett nytt insjuknande.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och vid behandling av prostatacancer är sexuella dysfunktioner vanliga biverkningar. Sexuell dysfunktion kan leda till en försämrad livskvalitet. Vårdpersonalen har en betydelsefull roll i att informera och stödja patienten under sjukdomsförloppet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur behandling av prostatacancer påverkar mäns sexuella hälsa och vårdpersonalens betydelse för männens sexuella hälsa.Metod: En litteraturstudie baserad på 12 artiklar som granskades kritiskt enligt kriterier från Fribergs (2012) modell.Resultat: Resultatet visade att män som med prostatacancer upplevde bristfällig information från vårdpersonal relaterat till sexuella biverkningar så som erektiv dysfunktion uppstod vid behandling av prostatacancer. Den manliga identiteten är starkt kopplad till erektion och vid erektiv dysfunktion påverkades männens självbild negativt. Partnerns delaktighet var för männen och partnern av betydelse för hanteringen av biverkningarna som uppstod.

Syftet med denna studie var att utvärdera arbetsmotivation på företaget Norstedts Juridik och att ge underlag för förbättringsarbete. Utvärderingen gjordes med hjälp av en modell för arbetsmotivation, som konstruerades med grund i teori och tidigare forskning. Modellen innefattade åtta dimensioner som tillsammans antogs utgöra arbetsmotivation. Dessa dimensioner var variation, autonomi, signifikans, feedback, utvecklingsmöjligheter, tillhörighet och lojalitet, lön och belöningssystem samt work- life balance. Dimensionerna analyserades i förhållande till de tre bakgrundsvariablerna kön, anställningstid och arbetsenhet och resultaten behandlades i statistikprogrammet SPSS.