Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en vanlig sjukdom på alla vårdinrättningar och många sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvårdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan använda sig av dagliga händelser för att försöka lära Patienten att lita på andra människor. Sjuksköterskans uppgift är att försöka lotsa Patienten genom vardagen. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning.Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar använts som grund för resultatet. Resultat: Resultatet visar att många sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att många av de problem som omger Patienten beror på hur organisationen och strukturen på avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bättre struktur på hur de ska vårda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mål med omvårdnaden. Detta presenteras i fem teman som påverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati..

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att Patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen.

Studiens bakgrund beskriver att kommunikation är sjuksköterskans viktigaste redskap. Andra faktorer som har betydelse för det korta mötet är tid, miljö, makt, bekräftelse och närvaro. Travelbee menar att för att förstå vad omvårdnad är och bör vara, måste man förstå vad som sker mellan patient och sjuksköterska, hur denna interaktion kan upplevas och vilka konsekvenser detta kan få för Patienten och hans tillstånd. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkade Patientens upplevelse i det korta mötet med sjuksköterskan. Litteraturstudien baserades på 14 vetenskapliga artiklar vilka belyste Patientens perspektiv.

Inledning: Sjuksköterskan möter ofta den palliativa Patienten i sitt arbete. I det palliativa skedet kan det vara svårt att upprätthålla och bevara sitt självbestämmande relaterat till de symtom som uppstår vid svår sjukdom. Det blir extra viktigt för sjuksköterskan att hjälpa Patienten att göra sin röst hörd. Vi ville fördjupa oss i begreppet självbestämmande och valde att göra en begreppsanalys för att få ökad förståelse och kunskap kring betydelsen och innebörden i palliativ vård. Syfte: Att beskriva begreppet självbestämmande för patienter med cancer i palliativ vård och hur sjuksköterskan kan främja självbestämmande.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till Patienten som komplement till den muntliga informationen.Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.  Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad.

På en intensivvårdsavdelning befinner sig Patienten med ett flertal personal och teknisk utrustning omkring sig. IntensivvårdsPatienten kan få bristande förmåga till kommunikation med omvärlden då denne är intuberad och sederad. Vid bristande kommunikation har Patienten svårare att förmedla smärta. Tidigare forskning visar att intensivvårdspatienter har minnen av smärta från vårdtiden. Obehandlad smärta leder till lidande för Patienten.Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan bedömer smärta hos intuberade och sederade patienter där kommunikationen kan vara begränsad.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa vad sjuksköterskor på ambulansen respektive akutmottagningen ansåg vara viktig information till patienter med akuta bröstsmärtor samt vad som var viktigt att tänka på vid informering av dem. Tio intervjuer med sjuksköterskor utfördes, fem på ambulansen samt fem på akutmottagningen. Resultatet har delats upp utifrån de olika arbetsplatserna. Resultatet visade att det fanns stora likheter i hur sjuksköterskorna svarade på frågorna som ställts. Det som ansågs viktigt att ge information om var vad som skedde och varför, det var även viktigt att informera om läkemedel och dess biverkningar och att med den information de gav, lugna patienterna.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det vanligt att avdelningen är låst även för de patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begräsning av Patientens autonomi vilken inte kan berättigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vårdkultur krävs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vårdlidande. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter som vårdas frivilligt på en psykiatrisk vårdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av elva studier, både kvalitativa och kvantitativa.

En felaktig uppläggning kan orsaka nervskador som kan leda till ett stort lidande för Patienten. Detta har rapporterats som komplikation under operation både i Sverige och internationellt. Operationssjuksköterskan skall i sitt yrke arbeta patientsäkert och har ansvar för att vårda Patientens kropp mot skada och lidande. Alla patienter som genomgår operation löper risk av att utveckla nervskador. Vid uppläggning av patienter på operationsbord måste operationssjuksköterskan uppmärksamma tre skaderisker, vilket är obstruktion, tryck och sträckning.

Avancerad hemsjukvård blir allt vanligare. Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt för patienter med njursjukdom att få sin hemodialysbehandling i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva att beskriva den kunskap som finns angående omvårdnad vid hemodialys i hemmet med tre frågeställningar som utgångspunkt: Vilka omvårdnadsbehov finns vid hemodialysbehandling i hemmet? Vilka är fördelarna med att få hemodialys i hemmet? Vilka är nackdelarna med att få hemodialys i hemmet? Tretton artiklar analyserades med studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt. Elva domäner framkom.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för Patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När Patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för Patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma Patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta är att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen går att förhindra genom att göra livsstilsförändringar som kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförändringar är en komplex process som kräver kunskap och motivation hos Patienten.

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhälle. En god kommunikation är en viktig aspekt i omvårdnaden. Om Patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för Patienten och en påfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan påverka kommunikationen och vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och Patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och Patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation.