Bakgrund: En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning utsätts för många traumatiska upplevelser både psykiskt och fysiskt samt drabbas av minnesluckor och overkliga upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur patientdagboken och mottagningsbesöket har påverkat bearbetningen av upplevelserna av vårdtiden på intensiven och rehabiliteringen efter sjukvårdsvistelsen.Metod: Datainsamling gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva patienter som hade legat tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelningen och fått en patientdagbok och varit på ett uppföljande mottagningsbesök. Data analyserades enligt Burnards och Graneheim och Lundmans innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i fem teman som speglar informanternas uppfattning om patientdagboken och mottagningsbesöket. Tema:1) Patientdagboken har hjälpt patienten förstå att det har hänt och vad som har hänt under intensivvårdtiden. 2) Redskap för att kunna förklara för vänner och familj. 3) Patientdagboken gav ett positivt gensvar till patienten och de hade få funderingar på utveckling av den.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande.

BAKGRUND: HIV (humant immunbristvirus) är en smittsam blodsjukdom vilket finns över stora delar av världen. Stigmatiseringen i samhället kring HIV är utbrett och kan därmed komma att påverka patientens vård. Från vårdpersonalens sida finns det både negativa och positiva attityder kring människor vilka lever med HIV. Det är viktigt att belysa problemet för att alla patienter ska få en likvärdig vård. SYFTE: Studiens syfte är att beskriva hur människor vilka är HIV-positiva upplever bemötandet från vårdpersonal.

Det råder organbrist och en alternativ lösning är xenotransplantation. Tekniken är idag klinisk verklighet inom hjärtklaffskirurgin och diabetesvården. Sjuksköterskan möter således xenotransplanterade patienter och patienter som väntar på transplantation. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan tillgodoser varje individs unika omvårdnadsbehov. Individen behöver både ta ställning till att ta emot organ och donera.

Bakgrund: Som sjuksköterska består en stor del av arbetet i att bemöta människor. Det har visat sig att då bemötandet upplevs som sämre, så upplevs även övriga omvårdnaden som dålig. En förutsättning för att kunna ge ett gott bemötande är att ha reflekterat över begreppets innebörd och funderat på vilka faktorer som påverkar bemötandet så att det blir gott, respektive sämre. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad blivande sjuksköterskor i termin sex anser är ett gott/sämre bemötande samt orsakerna till varför bemötandet blir gott eller sämre. Metod: Tolv sjuksköterskestudenter intervjuades i fokusgrupper och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.

Att bemöta patienter efter en traumatisk händelse kräver goda kunskaper både medicinskt och psykologiskt. Här krävs kunskap i vilka normala processer som pågår samt vilka patologiska tillstånd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhändertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhändertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhändertagandet.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ändamålsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjärtgymnastikgrupp på ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

År 2011 uppgick antalet personer som suiciderat i Sverige till 1387. Studier visar att den suicidbenägna patientens första kontakt med sjukvården är avgörande för hur det kommande vårdförloppet kommer att utvecklas. Ambulanspersonal är en av många yrkesgrupper som möter suicidbenägna patienter. Studier visar även på att om patienten möts av dåliga attityder så kan det medföra negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att översätta, re översätta och validera en engelsk enkät: the Suicide Behavior Attitude Questionnaire (SBAQ): för användning i den svenska ambulanssjukvården.

Syfte:Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika behandlingskoncept för bulimi ser ut, att undersöka vilka styrkor respektive svagheter behandlare och tidigare patienter anser finns inom vården gällande Bulimia Nervosa, och att undersöka hur patienter med Bulimia Nervosa kan bli återhämtade från sin sjukdom. Frågeställningarna har varit: Vad anses vara styrkorna med respektive behandlingsmetod? Vad anses vara svagheterna med respektive behandlingsmetod? Hur kan en individ övervinna sin sjukdom?Metod:Metoden i studien har varit att göra intervjuer med personer som på olika sätt varit inblandade i behandling av patienter med Bulimia Nervosa. Urvalet skedde genom ett så kallat snöbollsurval. Sex stycken intervjuer har genomförts med behandlare och patienter från Stockholms Centrum för Ätstörningar och Mandometerkliniken.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i västvärlden, underliggande hjärt- och kärlsjukdomar är ofta bidragande orsaker till att hjärtsvikt uppstår. Sjukdomen har en allvarlig påverkan på kroppen och gör att personers hälsa sätts ur balans. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med diagnostiserad hjärtsvikt med minst NYHA II. Metod: En litteraturstudie har gjorts och baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever fysisk, social och psykisk påverkan på livet på grund av sjukdomen.

Background The aim of palliative care is to improve the quality of life for both the patient and her next of kin during the patient?s end of life. Palliative care rests on the four cornerstones managing symptoms, communication and relationship, teamwork and relative support. The nurses? task is to assess the patients? physical, mental and spiritual needs according to these four cornerstones.Aim To assess nurses? experiences of treating patients at the end of life.Method Eleven academic journals that respond to the aim has been analyzed and synthesized in a literature review in order to summarize current research on the subject.

    AbstractThe aim of the study was to describe factors of nurse?s experiences when they give NIV treatment to patients with acute respiratory failure in a lung department. Semi structured interview questions about how nurses experience to give NIV treatment on a ordinary lung department was done on 10 nurses, who work in a lung department were NIV treatment is given. Data were analyzed with content analysis. In the result there was shown two themes.

Cultural bias in health assessment has been asserted in various scientific reports. The aim of this study was to determine whether ethnicity effects how patients are represented in such medical certificates that are needed to obtain a certain Swedish social insurance. The setting was an analysis of 18 medical certificates for patients whose parents were born in Sweden, respectively of 18 medical certificates of patients whose parents immigrated to Sweden from non European countries. The main objective was comparison of the two groups to test for ethnical heteronormative representations of the patients and their parents. The method used is mainly based on critical discourse analysis in combination with Fowlers (1996) semantic tools used to decipher disparity in the discourse.