Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital.

Befolkningen i Sverige blir alltmer mångkulturell. Detta bidrar till att hälso- och sjukvårdspersonal möter fler patienter med en annan kulturell bakgrund. Kommunikationen är ett viktigt hjälpmedel för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet och det kan därför leda till allvarliga konsekvenser när sjuksköterska och patient inte förstår varandra. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation med patienter med olika kulturella bakgrunder i hälso- och sjukvården. 12 kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Syfte: Att belysa hur humor kan användas i interaktionen mellan patient och sjuksköterskasamt de konsekvenser användandet av humor för med sig. Genom att ta reda på detta kanförhoppningsvis sjuksköterskans medvetenhet om humorns betydelse för interaktionen medpatienten öka. Bakgrund: Humor är ett begrepp med många betydelser som har förändratsgenom åren. Humor och skratt påverkar vår hälsa såväl fysiskt, psykiskt som socialt och kanpå detta vis relateras till sjuksköterskans ansvarsområde; omvårdnad. Metod: Dettaexamensarbete är en litteraturöversikt.

Background:Studies show that when nurses are experiencing problems in the care of non-Swedish speaking patients, it is often due to obstacles in the communication. Studies also show that a prerequisite for adequate care is that there is a basis for a direct communication. Nurses perceive interpreters as an important link to the patient when they do not share a mutual language, the nurses perceive interpreters as a bridge in the conversation.Aim:The purpose of the study is to describe nurses' experiences of the quality of assessments done with the help of an interpreter.Method:The study was conducted through interviews with ten nurses, working at psychiatric clinics. Qualitative content analysis was used for the analysis, which resulted in five categories.Results:The analysis resulted in one theme: "it´s the interpreter who tells me and have not the feeling that the patient has" and five categories: "shades of the language", "conversation structure", "the interpreter's competence", "interpreting implementing" and "the interpreter's gender and origin". The nurses experience working with interpreters as a challenge.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

This project is a deepening in how the space in psychiatric care setting can promote and improve thepatient?s well-being. The aim with this study was to create a manual for architects and the care to takepart of. This would consist of different aspects of how the space can be created for a more secure,care taking and healing space. With help of the manual the study would continue by creating a healingpatient room in a psychiatric clinic.The main questions were; can we create an environment which improves the healing process for thementally ill? What are the factors that we need to consider to creating a room for psychiatric care?This study only looks at the patient room, the common room and how the environment can affect theiremotional and physical well-being.By taking part of already made studies in this subject or similar, making my own studies by visitingpsychiatric departments and exploring how the spaces there contribute or not contribute to the healingprocess of the patient.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år.

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt.

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented.

Background: When a patient suffer from a disease and is in need of palliative care, it is normal to have existential questions and thoughts. For some patients these questions can be painful and the nurse need to have knowledge about dealing with these kind of questions and thoughts to be able to relieve and/or prevent this kind of suffering.Aim: The aim was to describe how the nurse can prevent the existential suffering among patients with palliative care.Method: A literature-based study was based on eight qualitative studies.Results: The results showed that nurses meet patients in the palliative care environment which may suffer from existential problems when their questions and thoughts don´t get answered. It showed that the most important a nurse can do is to give time to these calls and build up a safe relation to the patient. This allows the nurse to read the patients existential questions and observing possibly suffering. The result is organized in two categories "To see and confirm" and " To listen and give support" and see subcategories " Use body language", " Create reliable relationship", respond to the existential questions", "Give the patient time", " take help from others in hard situations" and "to focus on other things"Conclusion: It is easy to only focus on the physical illness while caring for a patient and believe that it is creating suffering.

In this project I have worked with creating a new kind of room in a hospital enviroment for children. The main purpose of the project has been to form a secure and positive experience for the patient while visiting a specific room at the department of childrens physiologi, at Drottning Silvias Children- and youth hospital in Gothenburg.The project was based on questions like how it is possible to move the focus from the unsecure and scary, to something secure and positive, when the patient is going through an testing situation.The target gruop included a wide age span (0-16 years old), therefore I have worked with a theme, H2O, that works for diffrent ages. In the room, I have applicated the theme in different levels that is changeable depending on the age of the patient.During the project I have presented my ideas for the staff at the hospital. We have discussed their problems, what they wish in their working enviroment and how they experience the situation for the patients. I have also asked the patients how they experience the specific room today.The result of the project is a visual idea of how you can create a room, that you don?t exepect to find in a hospital..

Background: Sweden is one of many countries which have a long history of immigration during the past decades. Each yearSweden receives numerous immigrants from different parts of the world, which has madeSweden to a multi-culture country.Aim: The aim was to describe nurses? experiences of encounters with patients from different cultures.Method: A literature-based study based on qualitative research, nine scientific articles were performed.Result: The analysis of the data resulted in four themes such as; insufficient communication, family members as a link to the patient, unfamiliar situation, and attentive to the patients? vulnerability with seven subthemes.Conclusion: For a well functioning encounter between nurse and patient from different cultures, a prerequisite is that the nurses establish a relationship based on good communication with the patient and relatives. This can prevent inequality, suffering based on lack of nursing, violation and misunderstandings..

Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurses? experiences communicating with patients during mechanical ventilation.Methods/design: A qualitative interview study. Interviews where analyzed using descriptive content analysisSetting: Nine intensive care nurses from two different intensive care units were interviewed using a semi structured interview guide.Background: Past research has shown that patients during mechanical ventilation in the intensive care unit, feel very vulnerable and the helplessness of being unable to speak. These patients feels that they are completely dependent on the nurses and their competence. It has been shown to be very important that the patient feels included, acknowledged and respected.Results: The analyzed data resulted in a theme; through communication strive to preserve patients´ dignity and three main categories; create relationship to the patient, minimize patients´ vulnerability and don´t give up.

Bakgrund: Palliativ vård är en del av distriktssköterskans arbete inom hemsjukvården. Syftet med palliativ vård är att utföra åtgärder som syftar till att lindra lidande och skapa förutsättningar för livskvalitét för patient och anhöriga i livets slutskede. Den palliativa hemsjukvården ger patienten möjlighet att vårdas i sin hemmiljö och därmed kunna ta del av vardagen i större utsträckning jämfört med på en vårdinrättning. Distriktssköterskans arbete ska baseras på målinriktad humanistisk omvårdnad av patient och anhöriga där ansvaret är att råda, stödja, vårda och förebygga. Genom ärlig kommunikation och delaktighet i vården ökar tryggheten och tilliten mellan patient, anhörig och distriktssköterska.