Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes.Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans.

Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar.

Background: A life with severe chronic heart failure is debilitating, and most patients die of the disease. The possibility of having a heart from a deceased donor is often the patient's only hope of continued life. Aim: To gain a deeper insight and understanding of the patients experiences after a heart transplant. Method: Literature study with results based on 13 scientific articles. Results: Gratitude was the great common experience for the recipients of new hearts.

Patienter som behandlas på en intensivvård möts av en miljö med teknisk utrustning, där slangar och sladdar är kopplade till olika övervaknings monitorer. Patienter som inte förmår upprätthålla en adekvat syresättning i vävnaden förses med en endotrakealtub som ansluts till en mekanisk ventilator. För att acceptera endotrakealtuben och behandling får patienterna sedering och analgetika. På intensivvården är personaltätheten hög och patienten lämnas sällan på rummet ensam och sjuksköterskan har en central roll i behandlingen och omvårdnaden. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva intuberade patienters upplevelser av intensivvård.

Patientinformation är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det är av betydelse att ge lämplig och förståelig information inför en undersökning, allt för att få en lugn och förberedd patient. Det är viktigt att kunna anpassa informationen till varje patients behov. Syftet var att lyfta fram patienters upplevelser av information av vårdpersonal inför en koloskopiundersökning. Frågeställningar; Hur upplever patienten informationen som ges innan en koloskopiundersökning? Vad önskar patienten att få för information innan en koloskopiundersökning? Metoden utgick ifrån analys av materialet med en fenomenografisk ansats för att ta reda på skilda upplevelser av ett fenomen.

Anestesisjuksköterskans arbetsområden förutsätter kunskaper i både det omvårdnadsvetenskapliga och det medicinska området. En operation innebär att patienten ?lägger sitt liv? i någon annans händer och ger sitt förtroende till sjukvårdspersonalen och deras yrkeskunskaper. Sömn är ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och oresponsiv för stimuli. Vad finns det för hjälpmedel för att kunna ge en god sömn? Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn till patienter.

Parenteral nutrition inom palliativ vård kan vara både livsnödvändig och livsförlängande för vissa patienter, men värdet är ofta debatterat. Distriktssköterskan ansvarar för och har en central roll i den palliativa omvårdnaden av patienten i hemmet och rollen omfattar symtomlindring, samordning, information samt socialt och emotionellt stöd för patienten och dennes familj. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter med parenteral nutrition i palliativ vård. Tolv distriktssköterskor från primärvården i norra Sverige deltog i studien. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat ständigt varje år. Sjuksköterskan behöver ofta vårda invandrarpatienter i dagens mångkulturella samhälle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förståelse för hur invandrarpatienter upplever sin hälsa.SYFTE: Syftet är att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sämre hälsa efter migrationen.

Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebär att kroppen förändras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmåga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. När livets slut närmar sig isolerar sig patienten från omvärlden och endast de närmaste personerna finns kvar nära patienten. Patienten är ensam i sin död där en lätt beröring kan vara viktigare än någonsin.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Hjärtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det är ett kliniskt syndrom som uppstår som resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjärtsjukdomar har förbättrats samt medellivslängden har ökat. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund. Många patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten är smärtan efter operationen. Smärtpåverkade patienter utsätts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhållningssätt till den levda världen.

I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvårdnad. Kommunikation är kommunikation först när den är ömsesidig, det vill säga att kommunikation sker gemensamt och går i båda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vård håller generellt låg kvalitet. Problemet uppstår vid bristfällig kommunikation mellan vårdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten måste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad.