Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en obotlig sjukdom som klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen förtvinar. Sjukdomen kan ha ett hastigt förlopp vilket gör att patienterna är i behov av många hjälpinsatser. Syftet med studien är att öka kunskapen hos sjuksköterskor genom att belysa patienters upplevelser av att leva med ALS. För att beskriva dessa har en kvalitativ innehållsanalys använts. Med hjälp av denna modell fördjupas förståelsen av patienternas upplevelser, erfarenheter och förväntningar av sjukdomen.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i västvärlden, underliggande hjärt- och kärlsjukdomar är ofta bidragande orsaker till att hjärtsvikt uppstår. Sjukdomen har en allvarlig påverkan på kroppen och gör att personers hälsa sätts ur balans. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med diagnostiserad hjärtsvikt med minst NYHA II. Metod: En litteraturstudie har gjorts och baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever fysisk, social och psykisk påverkan på livet på grund av sjukdomen.

The meaning of the concept of psychosocial treatment is ambiguous. The purpose of this study was to examine how professionals within some care institutions, which provide methadone, buprenorphine or naloxone treatment, regard and carry out the psychosocial features of such treatment. Central issues discussed were; how personnel approach the psychosocial features of the treatment, what personnel regard as a focus in the psychosocial treatment, what conditions personnel consider affect treatment positively in order for it to be successful and how personnel see the relation between the medical and psychosocial features of the treatment. The method used was interviews with nine professionals in six qualitative interviews. The theoretical perspectives and concepts used in our analysis were; the theory of biological dependence, an organizational perspective, Prochaska and DiClemente's Stages of Change Model, the concept of individual reality and the concept of marginal conflict.Results show that the conditions most important for successful treatment are; that the patient has a place to live, an occupation, motivation, that the patient take responsibility for his/hers progress and have realistic expectations about the effects of the medicine.

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) är ett förbisett område. Det är viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där elva artiklar bearbetades och analyserades utifrån problemområdet. Resultat och Konklusion: När patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förändrades det dagliga livet för dem.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

 Bakgrund: Väntelistorna för de patienter som står i kö för en levertransplantation blir allt längre i alla länder runt om i världen. Väntetiden upplevs för patienterna som en psykiskt och socialt påfrestande tid eftersom det är oklart om och när ett organ som passar blir tillgängligt. Det är viktigt att sjuksköterskan antar utmaningen att möta lidandet och den lidande människan och bidra till att minska detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva patienters upplevelser i väntan på en levertransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Sjuksköterskor inom somatiken möter patienter med psykisk ohälsa i sitt dagliga omvårdnadsarbete. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad av en patient som utfört suicidal handling och vårdas på somatisk akutavdelning/akutmottagning. Författarna använde sig av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio sjuksköterskor intervjuades som arbetade inom akutsjukvård och hade minst ett års erfarenhet. Resultatet bestod av fyra teman; svårigheter i omvårdnaden, känslor i mötet med patienten, resurser och samarbete med psykiatrin.

Att vara sjuksköterskestudent innebär mycket klinisk praktik. Möjlighet erbjuds att känna på hur det dagliga arbetet organiseras på klinikerna. Erfarenheter av detta gav inspiration till denna studie. Hur upplever människor att vara del av en organisation? Syftet med studien var att sammanställa beskrivningar av upplevelser från beprövade sätt att organisera omvårdnadsarbetet inom sjuksköterskans område.

Bakgrund Barn utgör en stor patientgrupp i Sverige. Sjuksköterskan kan möta barn i vården på de flesta instanser, både som patienter och som närstående. All vård ska tillgodose barns behov och vara av trygg och god kvalitet. Alla barn ska ha rätt att uttrycka sin mening om frågor som rör honom eller henne. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja välbefinnandet och delaktigheten hos barnet.

The perioperative nurse's primary responsibility is to care for the patient during the operation?s three phases; before, during and after. The communication between colleagues in the surgical department is increasing opportunities for safe care for the patient and a good dialogue with the patient can alleviate the concerns facing the unknown environment such as an operating theater. The pilot study was to investigate the surgical nurses' perceptions of conversations with the patient one year after graduation. To answer the pilot study's aim a qualitative interview study was chosen with a phenomenographic approach.

Aim Our aim is to highlight perceptions of fibromyalgia among health care personell.MethodsA systematic literature review conducted with a deductive approach.FindingsHealth care personell felt insecure because of a lack of understanding which lead to avoiding contact with these patients. Many felt that the fibromyalgia patient was categorised and that they would have been better served with another name of their disease. There was a great distrust against the diagnosis and its aetiology. The patient was perceived as troublesome, illness-fixated and draining the personell of energy. The paradox that the patient is looking so healthy but bearing so much pain was confusing for the health care personell.Conclusions Communication and an empathic encounter was identified as important elements for patient care.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar drastiskt inom sjukvården både i Sverige och i hela världen. Bakterien sprids vanligast från patient till patient via vårdpersonal då restriktioner om basala hygienrutiner inte följs. Att bli smittad med MRSA kan leda till svåra konsekvenser för patienter i form av infektioner i operationssår, i implanterade proteser, på hjärtklaffar, i lungorna och på hjärnhinnor. Patienter med MRSA vårdas i isolering för att förebygga att MRSA sprids vidare, vilket kan orsaka lidande hos patienter. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva patienters upplevelser av MRSA-vård. Metod: Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Artiklarna har analyserats och sammanställts och nya teman uppkom efter de likheter som framkom i deras resultatdelar. Resultat: Resultatet visar att vårdandet förändrades efter MRSA-diagnos.

BAKGRUND: Alkoholkonsumtionen i Sverige har stigit sedan 1900-talet. En förhöjd alkoholkonsumtion kan leda till både fysiska och psykiska skador. Sjuksköterskor möter dagligen patienter med alkoholmissbruk och denna patientkategori kan ha svårigheter att själva erkänna alkoholproblemen. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk. METOD: En litteraturöversikt, datamaterialet bestod av tio vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa och fem kvantitativa.

Bakgrund: Vårdpersonal kan hjälpa patienter skapa motivation inför en beteendeförändring med motiverande samtal (motivational interviewing, MI). MI är en form av vägledning som hjälper patienter framkalla egna argument för en förändring. MI främjar även samarbetet mellan vårdpersonal och patient.Syfte: Att undersöka sjukgymnasters upplevelser av MI vid patientmöten. Metod: Fyra sjukgymnaster som ansåg sig arbeta med MI intervjuades i en semistrukturerad intervju. Intervjumaterialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Sjukgymnasterna hade övervägande positiva upplevelser av MI och upplevde att MI är bra då patienter ska genomgå en beteendeförändring. Sjukgymnasterna upplevde också att de får en bättre bild av patientens situation och ett bättre samarbete med patienten med hjälp av MI.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient. Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt.