Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och interaktion.

Bakgrund: Varje år drabbas nästan var tionde patient av skador under vårdtiden, skador som hade kunnat undvikas. Detta leder till ett onödigt lidande för dessa patienter och deras närstående. Vårdskadorna beräknas enligt Socialstyrelsen (2008) kosta samhället sex miljarder kronor per år. Operationssjuksköterskor liksom all vårdpersonal har skyldighet att avvikelserapportera händelser som kunnat leda till eller lett till vårdskada. Syftet med att rapportera avvikelser är att dra lärdom och att med riskförebyggande insatser förhindra att händelserna uppstår igen.

Background One of the main demands on Swedish and global health care in general is to meet the patient?s need for safety. By general health care law this also comprises district nurses? field of responsibility. Although there are numerous studies describing the concept of safety and its different shapes, no research could be found exploring how safety is, or supposed to be, mediated by district nurses? in a Swedish context.

Telephone counselling has been around for more than forty years and remains a widely accepted communication support, both in the primary care and the outpa-tient departments of our hospitals. In many cases, this form of communication might be the only way in which the patient will have contact with the health ser-vices, primarily the nurse. In this study, the authors have chosen the word com-munication support as a generic name for the various technology tools, which are already present or in the future, might be an important link between the patient and the nurse. The aim of this study was to examine which communication sup-port that is available and patients´ perceptions of those and the patients´ percep-tions. Our patients can sometimes be affected by their illness, which means that their perception might be influenced and the advices or the prescriptions given by telephone will not be correctly perceived.

Bakgrund: En stor del av alla patienter opereras idag dagkirurgiskt vilket innebär att operation och utskrivning sker samma dag. Patienterna vistas därför allt kortare tid på sjukhuset vilket innebär att mötena mellan sjuksköterska och patient också blir korta. Det är den perioperativa sjuksköterskans ansvar att ge en god omvårdnad till den dagkirurgiska patienten för att han/hon ska känna sig trygg, delaktig och välinformerad. För att kunna utveckla och förbättra den perioperativa omvårdnaden är det viktigt att få ta del av patientens upplevelse av denna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av den perioperativa omvårdnaden i samband med ett dagkirurgiskt ingrepp vid en öron- näs och hals klinik.

Patienter som drabbas av sjukdom eller skada kan vara i behovav stöd och uppmuntran i omvårdnaden. Sjuksköterskans uppgift  är att lindra lidande och främja hälsa där humor kan vara ett hjälpmedel för både sjuksköterska och patient. Syftet med litteraturstudien var att undersöka humorns användning inom omvårdnaden ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Litteraturstudiens resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar som söktes i olika omvårdnadsdatabaser, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visar att humor är relationsskapande och förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient.

Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom som kräver en individualiserad vård. Då patienter med anorexi ofta kännetecknas av att vara ambivalenta angående att tillfriskna, behövs ett gott samarbete och en god relation med sjuksköterskorna. Syftet med studien är att undersöka vad god omvårdnad innebär för patienten och sjuksköterskan vid vård och behandling av Anorexia Nervosa. Arbetet är utformat till en litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet, som är tvådelat, framkommer sju teman vilka är självständighet, socialt stöd, isolering, en utmaning, relationen, omtanke och respekt samt tillit.

Varje dag drabbas cirka 100 personer av hjärtinfarkt i Sverige, vilket visar att hjärtinfarkt är ett stort samhällsproblem. Det är viktigt att skapa en samlad bild av dessa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen för att vårdpersonal ska kunna genomföra en god omvårdnad. Syftet med studien är därför att med hjälp av Katie Erikssons hälsokors belysa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen efter en hjärtinfarkt. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie som baserats på självbiografier. I resultatet togs sju kategorier fram som speglar patienternas upplevelser i vardagen.

The aim of this Master?s thesis is to examine the information needs of gay, lesbian and bisexual adolescents? when they are coming out. I also examine what kind of information they seek and where they might find this information. The purpose is also to examine what role the public or school library plays. The study is conducted through qualitative interviews with gay, lesbian and bisexual adolescents?.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.

The aim of this Masters thesis is, partly, to examine the information needs of lesbians: what discernable information needs they have, how they seek information and which information sources they use. The purpose is also to examine what part fiction plays regarding the information needs mentioned above and how fiction indexing could improve retrieval. The study is conducted through ten qualitative interviews with lesbians as well as through textual analysis. The theoretical framework includes queer theory and theory concerning information needs and uses. The results indicate that lesbians have evident information needs that mostly concern identity.

Första mötet med sjukvården sker ofta på en akutmottagning. Det är viktigt att patienten får ett så bra omhändertagande som möjligt för att patienten ska få en positiv erfarenhet av vården. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vårdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vårdaren på en akutmottagning. Studien baserades på en litteraturstudie.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgänglighet av hälso- och sjukvårdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närståendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjärtinfarktens inverkan på relationen då en man förväntas vårda sin hustru.

Bakgrund: En stomi är en konstgjord öppning för att avleda avföring genom bukväggen. Att acceptera stomin och sin nya livssituation kan vara en komplicerad process för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav åtta var av kvalitativ ansats och tre av kvantitativ. Resultat: Det framkom att stomiopererade patienter upplevde fysiska, emotionella och sociala förändringar som påverkade det dagliga livet.