In this thesis a concept for floor hatches for foam pits has been developed. Since there is an existing solution that is powered by hydraulics and is expensive, the goal was to develop a cheaper solution, as simple as possible.A number of different concepts were developed and evaluated. A concept with five sections that are pulled to the side and stacked on each other was chosen as it was thought to have the lowest risk of crush injuries and to be easiest to manage and control. In the opening behind the foam mattress a lifting table is placed to regulate the height of the stacked sections.To be allowed to be installed in the floor of sports halls the sections must be dimensioned according to the construction standards for these types of buildings. Different dimensions of beams in steel and wood materials were evaluated and of those, who lived up to the requirements of the standard, a concept was chosen.

Värdighet är en viktig del i omvårdnaden som ofta negligeras. Värdigheten hotas i ögonblicket då patienten inkommer till vårdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters värdighet. En litteraturstudie som utgår från humanvetenskapen genomfördes för att få djupare kunskap och förståelse om bevarande av värdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters värdighet bevaras inom omvårdnad.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

AbstraktBakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta.

The emergency medical care in Sweden has been under persistent debate, due to factors such as long waiting hours, inefficient patient flow, and understaffed departments. In an effort to meet the critique and with a willingness to improve the problems, an increasing amount of emergency clinics are adopting theories and models within Lean. Positive outcomes are evident, there has been some criticism directed towards Lean. Among these is the argument that in order for Lean to be successful it needs to be used within standardized and foreseeable processes, and that it therefore only is applicable to those kind of processes found within industrial production. This prompted the question of whether Lean was a suitable strategy within emergency medical care, considering the large variation of patients and non-foreseeable processes that in fact share little resemblance to that of industrial production.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

The purpose of this study was to investigate patients self-rated ADL-function after a periprosthetic fracture, to view the demographics of the patient group and investigate any gender differences in ADL-function. Whether patients managed to return to previous housing after the fracture and reasons for this was also studied.This is a register-based retrospective and prospective cohort study with a quantitative approach. Demographic and anamnestic patient data was collected from the electronic health records. The participants were called for an interview where Katz ADL-index and EQ5D was used to describe the participants´ ADL functioning together with physical and mental functioning.The result shows that the majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-function. No gender differences were noted in ADL-functioning.

Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling.Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale.Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig mobilisering av den opererade knäleden.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en analys om läkarprofessionens eventuellt förändrade syn på patientbemötandet - gällande både sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angående marknadsanpassning av läkar- och patientrollen. Vi utgår från ett tolkande paradigm och använder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvård huvudsakligen utifrån Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhället, men även utifrån Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrån teorin. Empirin härstammar från åtta intervjuer och en observation, men består även av sekundärdata i form av artiklar från läkarfackpress.

In November 2006 and July 2007, changes were made to the Social Services Law and the Criminal Injuries Law, defining children who have witnessed domestic violence as crime victims. The objective of our study is to examine if these changes have affected how social workers responsible for child protection inquiries interact with children who have witnessed domestic violence, and to what extent these children?s need of support are taken into account. Qualitative interviews have been carried out with five social workers, with the aim to evaluate how they meet and become aware of these children. Our problem-formulation is based upon the question how social services implement the recent changes to the law.

In speech and language intervention, the ability to interact is seldom evaluated; rather intervention is evaluated in terms of improved testresults.  If goal-setting in intervention also is based on everyday communicative needs, the relevance of the treatment may be increased and intervention outcome may be implemented in the patient?s natural environment.The present study, as part of a research-project, is based on analyses of interaction and interviews to examine everyday conversations and speech and language intervention. The aim was to explore if there is a relation between everyday communication needs and goal-setting in speech and language intervention for people with aphasia. A further aim was to investigate if there are everyday communicative needs that may form goals for speech and language intervention.Two individuals with aphasia and one individual with both dysarhtria and aphasia participated in the study. Three speech and language pathologists and two relatives also participated in the study.

Bakgrund: Humor är ett ämne som länge har uppmärksammats inom vården. Sjuksköterskor använder humor för att bryta isen och skapa en trygghet för patienter medan patienter använder humor för att hantera svåra situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva humor i omvårdnaden från patienters och sjuksköterskors perspektiv. Metod: Resultatet i litteraturstudien baserades på granskning av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Tidigare studier har fokuserat på barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter är ett samlingsnamn för leukemi och några andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och främst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ.

Människor är i behov av tröst under hela livet, det är en del av vården ur ett holistiskt synsätt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan förstår värdet av tröst i sitt arbete och betydelsen för patienten. Syftet var att belysa vad tröst är i omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Ofta har patienter många emotionella känslor som oro, ångest och är i behov av tröst i omvårdnaden.