Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård.

Reumatoid artrit är den dominerande sjukdomen inom svensk reumatologi och i Sverige har cirka 0,5-0,75 % av den vuxna befolkningen denna sjukdom. Syftet: denna litteraturstudie belyser sjuksköterskans omvårdnadsroll och patientens upplevelse av sin sjukdom. Metoden: en litteraturstudie baserad på elva artiklar som uppfyllde kravet på vetenskaplighet. Resultat: sju subteman identifierades efter analysen av artiklarna utifrån delsyftena sjuksköterskans roll samt upplevelsen av att vara en reumatoid artrit patient. Resultatet visar att sjukdomen påverkar patienter fysiskt, psykiskt och psykosocialt.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten påverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehålla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gällande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar.Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och ångest över de fysiska begränsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgås med familj och vänner höjdes välmående och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var påverkade av symtom, sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter ansåg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan är det viktigt att inge hopp, ge stöd och stärka patienternas hanteringsförmåga.

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssättoch har sedan länge blivit förbisett. Humorns flerapositiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patientgör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskansanvändande av humor i mötet med patienten för attstärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som enlitteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa ochunderhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samtatt humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskanhar i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsaoch livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnetbör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens förhumorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patientoch även forskning på om humor kan användas merkonkret som omvårdnadsåtgärd behövs..

Public health is important to many areas of society. It is important to have different goals to focus the work with health promotion in different sectors, one such area is the school. In the society of today there are a lot of public health issues like stress, overweight and physical inactivity. To experience well-being physical activity, sense of coherence (SOC) and the individual experience of stress have important functions. School is an important part of the student?s learning, development and socialisation.

AbstractBackground: Becoming a parent to a child in need of Neonatal Intensive Care can be a traumatic experience. During a time when the parents may need support, guidance and a sense of control ? the family might need to relocate to a hospital away from home if the child needs highly specialized medical care at a Neonatal Intensive Care Unit. Aim: The aim of this study is to investigate the parents? experience of having to change neonatal care unit.

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten.

Bakgrund: Från början klassades fibromyalgi som en reumatisk sjukdom, men nu vet man att det är en störning i centrala nervsystemet (CNS). Symtomen är diffusa, men de vanligaste är konstant värk och fatigue. Det finns inga specifika diagnosmarkörer och heller ingen tillfredsställande medicinering. Sjukdomen syns inte fysiskt och många upplever en misstro från vårdpersonal och närstående, vilket har en negativ påverkan på deras välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur fibromyalgi påverkar patienten och dennes familj.

Befolkningen i Sverige blir alltmer mångkulturell. Detta bidrar till att hälso- och sjukvårdspersonal möter fler patienter med en annan kulturell bakgrund. Kommunikationen är ett viktigt hjälpmedel för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet och det kan därför leda till allvarliga konsekvenser när sjuksköterska och patient inte förstår varandra. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation med patienter med olika kulturella bakgrunder i hälso- och sjukvården. 12 kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Syfte: Att belysa hur humor kan användas i interaktionen mellan patient och sjuksköterskasamt de konsekvenser användandet av humor för med sig. Genom att ta reda på detta kanförhoppningsvis sjuksköterskans medvetenhet om humorns betydelse för interaktionen medpatienten öka. Bakgrund: Humor är ett begrepp med många betydelser som har förändratsgenom åren. Humor och skratt påverkar vår hälsa såväl fysiskt, psykiskt som socialt och kanpå detta vis relateras till sjuksköterskans ansvarsområde; omvårdnad. Metod: Dettaexamensarbete är en litteraturöversikt.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

AbstractBackground: Cancer is a leading cause of death worldwide and accounted for 7.6 million deaths, about 13% of all deaths, in 2008. Several factors can affect patients' quality of life such as physical and psychological symptoms, relationship to people around and the environment. In palliative care professionals need to have good knowledge in order to improve patient quality of life and to give them as good a life as possible in the final stages of life.Aim: The purpose of this overview study is to describe the experiences of quality of life in patients with incurable cancer.Method: We conducted an overview study that was based on ten scientific articles. All articles are qualitative studies, from the year 1995 - 2011, and are from Sweden, Finland, UK, Canada and the USA. Qualitative analysis was used to group the various themes and subthemes for overview study purpose.

This project is a deepening in how the space in psychiatric care setting can promote and improve thepatient?s well-being. The aim with this study was to create a manual for architects and the care to takepart of. This would consist of different aspects of how the space can be created for a more secure,care taking and healing space. With help of the manual the study would continue by creating a healingpatient room in a psychiatric clinic.The main questions were; can we create an environment which improves the healing process for thementally ill? What are the factors that we need to consider to creating a room for psychiatric care?This study only looks at the patient room, the common room and how the environment can affect theiremotional and physical well-being.By taking part of already made studies in this subject or similar, making my own studies by visitingpsychiatric departments and exploring how the spaces there contribute or not contribute to the healingprocess of the patient.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år.