Den här undersökningen är en beskrivning av hur erfarna psykologer på mottagningar inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm använder den statistikblankett som ska fyllas i för varje ny patient. För att undersöka hur behandlarna uppfattar statistikblanketten genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju psykologer. Som analysmetod användes en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna upplever att det är svårt att utifrån statistikblanketten ge en rättvis bild av patienterna och av det arbete som bedrivs. Behandlarna anser att dokumentation är viktigt men deras tyngsta kritik mot statistikblanketten är att den brister i validitet och reliabilitet.

The aim of the study was to describe how patients experienced communication, treatment and costs at the dental hygienist program at Högskolan Kristianstad. The study was based on a questionnaire that was made at the patient clinic. The questionnaire was conducted by the treating dental hygienist student after the treatment. The questionnaire was answered in the waiting room. Collection of the material occurred during the month of March in 2009.

Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande.

Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande.

Background: Obesity has expanded to a nationwide issue that affects millions of people. The healthcare system struggles to handle the epidemic as the problem grows. Studies show that healthcare workers have negative attitudes toward obese and overweight people and that they lack knowledge and proper tools to support this patient group. Motivational interviewing (MI) is a known technique for initiating lifestyle changes with patients. Aim: The aim is to evaluate the effectiveness of MI as a tool for weight loss and sustainable lifestyle changes for people with obesity and overweight. Method: This study uses a literature review methodology with a systematic perspective. Data is gathered and analyzed to investigate how MI affects weight loss.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.

Denna studie syftar till att beskriva patienters upplevelse av läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende (LARO), även kallad underhållsbehandling. I studien undersöks hur upplevelsen av LARO är och hur den beskrivs utifrån två olika patientgrupper; de patienter med en mindre välfungerande behandling som dagligen går till mottagningen för att ta medicin övervakat och som lämnar urinprov två gånger i veckan, samt de patienter med en välfungerande behandling som går till mottagningen två gånger i veckan för att lämna urinprov men hämtar medicin på apoteket. I uppsatsen har sex patienter intervjuats om hur de upplever LARO. Uppsatsens resultat illustrerar bland annat upplevd brist på delaktighet och empowerment i behandlingen samt vikten av en god relation mellan patienter och personal på LARO-mottagningen. Studiens slutsats är att Patient empowerment bör vara grundstenen i all arbete med omvårdnad och behandling..

The aim of this study was to determine the self-perceived learning needs in patients with Coronary Heart Disease (CHD). CHD is the leading cause of death worldwide. Poor compliance is one of the causes of rehospitalisation. Patients suffering from CHD need education in order to manage their disease and prevent readmission to hospital. As hospital stays diminish the time available for patient education is limited.

En av de vanligaste ätstörningarna i dag är Anorexia Nervosa, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även överdriven träning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades på sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhållningssätt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet både kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet på olika sätt leder till förändrat aktivitetsutförande.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremål inom hälso- och sjukvård. Dessa skador är en risk som hälso- och sjukvårdspersonal utsätter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skärskador är direkt förenade med risk för blodburen smitta såsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades på befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals hantering av stickande/skärande föremål. De faktorer som identifierades var; personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker.

Bakgrund: Beskrivning av röntgensjuksköterskans yrkesfunktion består av två delar, omvårdnad och teknik. Gränserna där emellan är inte lika uppenbar, dessa två ämnesområden flyter in varandra. För att beskriva omvårdnaden har Watsons karativa faktorer använts som en omvårdnadsteoretisk stomme. Syftet: Hur ger röntgensjuksköterskan omvårdnad vid röntgenundersökning? Hur patienten upplever omvårdnaden vid röntgenundersökning? Metod: litteratursökning.

Bakgrund: Patientföljsamhet har en betydelsefull roll för att få en effektiv behandling. Motiverande samtal kan användas för att få patienten att hitta sin egen motivation för att uppnå livsstilsförändring samt följsamhet till behandling. Genom en hälsosammare kost tillsammans med rökstopp och ökad fysisk aktivitet skulle 80 % av alla fall av hjärtsjukdom, 90 % av diabetessjukdom och 30 % av all cancersjukdom, kunna förebyggas. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan, genom hälsosamtal med fokus på motiverande samtal, kan motivera och stödja patienten till en livsstilsförändring. Metod: En litteraturöversikt gjordes där 13 artiklar valdes ut för analys.

The aim of this study was to investigate whether there is a social-psychological relevance in allowing animals to be involved in therapy work. I have examined if the animals may contribute to effects on human relationships between caregivers and patients, and if the animals can contribute to helping patients to achieve better well-being. Through previous research and a quantitative interview I have received answers to the following questions: How are animals used in the treatment work? How do animals affect the relationship between caregiver-patient? In what ways do animals in treatment affect relationships between people? How do the professionals who work with animals believe that animals can affects the patient? I have interviewed people working in different kinds of treatment work using animals. The areas examined include work with animals at youth care, police, disability care, elderly care and school.

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av ambulanspersonalens bemötande. Valet av ämnet blev synligt under våra fältstudier där det upplevdes både bra och mindre bra bemötande. Metoden som har använts var kvalitativ intervju med patienter på ett sjukhus i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det framstod fyra olika kategorier ur det analyserade materialet vilka var: trygghet, tillit, förnedring och utelämnande.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka.