Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Bakgrund: Dagens vårdpersonal kommer allt oftare i kontakt med människor med utländsk bakgrund. Dessa möten kan innebära kulturella olikheter mellan vårdgivare och patient där det är viktigt att patienten upplever ett gott möte och inte känner sig särbehandlad.Syfte: Att beskriva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen hos vuxna personer med utländsk bakgrund.Metod: En systematisk litteraturstudie med artikelsökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsbedömdes, de med lägst kvalitet exkluderades. Kvar blev nio kvalitativa artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Att förstå och göra sig förstådd; informanterna upplevde kommunikationen som bristfällig. Att kommunicera genom tolk ökade förståelsen men det förekom också problemen Att marginaliseras och försummas; informanterna upplevde att vårdgivarna saknade tid för att diskutera informanternas behov.

Antalet vårdtillfällen inom svensk intensivvård ökar och därmed också antalet överflyttningar från intensivvårdsavdelningen (IVA) till vårdavdelningar. Med kortare vårdtider och få intensivvårdsplatser ökar trycket ytterligare på vårdavdelningarnas sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av att ta emot patienter från IVA. Den kvantitativa studien genomfördes på två västsvenska sjukhus där 61 avdelningssjuksköterskor fick besvara en enkät. Urvalet var av bekvämlighetstyp.Studiens resultat visar på att avdelningssjuksköterskor upplever att patienterna som kommer till avdelningar inte är färdigvårdade så att en patientsäker vård kan ges på vårdavdelningen.

När anhöriga följer med en patient med livshotande skador till akutmottagningen, får de oftast inte vara närvarande i akutrummet under återupplivningsarbetet. Under det senaste decenniet har det dock kommit ett flertal riktlinjer som stödjer anhörignärvaro. Syftet var därför att belysa positiva och negativa aspekter med anhörigas närvaro i akutrummet vid återupplivningsarbete. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på nitton vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det fanns en oro bland personalen att anhörignärvaro skulle öka stressen i akutteamet.

Introduction: To become acute ill and to be forced to seek treatment involves a difficult but also a vulnerable time for the individual. This acquires a good relationship between the nurse and the patient. At a surgical emergency ward patients with different diagnoses and trauma are treated. What distinguishes this specific type of ward is that care often occurs in a rapid rate and as a patient the environment may be experienced as stressed. The relationship with the nurse at the ward establishes a foundation for how the patient experiences the health care.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Bakgrund: Psykiatri betyder vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande. Enligt socialstyrelsen vårdades nästan 50 000 individer under 2008 inom psykiatrisk slutenvård i Sverige. Stort intresse finns om hur dessa patienter upplever psykiatrisk vård och behandling. För vårdpersonal som jobbar inom psykiatri är det av stor vikt att förstå patienternas upplevelse och tillfredställelse av vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av den psykiatriska slutenvården.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

Syfte med denna fallstudie är att undersöka hur användarnas medverkan vid anpassningar av gränssnitt för ett processtyrsystem påverkar användbarheten av denna. Eftersom det är gränssnittet som användarna interagerar med är det viktigt att användarna involveras i anpassningen vid införandet så att hänsyn tas till deras behov och önskemål. I min fallstudie valde jag att undersöka processen för användarmedverkan vid anpassningen av ett grässnitt för ett standardstyrsystem ur användarnas perspektiv. Undersökningen är baserad på ett stort företag med ett nytt system för styrning och övervakning av tillverkningsprocessen, som nyligen implementerades dels på en befintlig produktionsenhet och dels på två nybyggda produktionsenheter. Olika kategorier av användare(operatörer)har kunnat identifierats: de som har erfarenhet av användning av ett sådant system och aktivt medverkat vid utformning av användargränssnitt, de som har erfarenhet men inte medverkat aktivt och de som inte har särskilt mycket erfarenhet av system användandet överhuvudtaget.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts..

Background: The majority of the occupational accidents and work-related diseases at Swedish workplaces occur due to poor ergonomics during lifts and transportation of objects. The most common consequence of poor ergonomic conditions is low back pain (LBP) and the risk of developing LBP increases as the mechanical loading on the intervertebral disks grows. This study has investigated the biomechanical loading in the low back during two different types of patient lifts. The first lift (lift A) is developed by Modern Arbetsteknik (MA) and the second lift (lift B) is a common lifting technique among care workers. Objectives: The aim of the study was to identify any advantages or disadvantages with MA?s lift, regarding shear and compression forces in the L5/S1 disc.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Inledning: Vad är det egentligen som händer i den terapeutiska relationen mellan terapeut och patient? Som psykodynamisk terapeut kan det tyckas självklart att grubbla över den terapeutiska relationens kvalitet eftersom relationen mellan patient och terapeut är central för förändringsprocessen.Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska patienters upplevelser av den terapeutiska relationen.Frågeställningarna fokuserar på patienters beskrivningar av den terapeutiska relationen, vad som upplevs som hinder respektive främjande för den terapeutiska relationen samt upplevelser av betydelsefulla ögonblick under terapin.Metod: I studien intervjuas fem patienter vars psykodynamiska terapi omfattat minst 50 sessioner.Resultaten visar att lugn och närvaro hos terapeuten är betydelsefullt för den terapeutiska relationen. Den återkommande ritualen och rummet, som patienterna går in i vid varje samtal, är viktigt för terapin och blir som en del av relationen. Ett bra möte beskrivs som ett tillfälle av bekräftelse bortom orden. Ömsesidighet i den terapeutiska relationen och en känsla av acceptans och värme från terapeuten har stor betydelse för den terapeutiska processen.Slutsatserna är att om patienten skall uppleva känslomässig ömsesidighet i den terapeutiska relationen krävs en terapeut med stark närvaro i stunden.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.