In this project I have worked with creating a new kind of room in a hospital enviroment for children. The main purpose of the project has been to form a secure and positive experience for the patient while visiting a specific room at the department of childrens physiologi, at Drottning Silvias Children- and youth hospital in Gothenburg.The project was based on questions like how it is possible to move the focus from the unsecure and scary, to something secure and positive, when the patient is going through an testing situation.The target gruop included a wide age span (0-16 years old), therefore I have worked with a theme, H2O, that works for diffrent ages. In the room, I have applicated the theme in different levels that is changeable depending on the age of the patient.During the project I have presented my ideas for the staff at the hospital. We have discussed their problems, what they wish in their working enviroment and how they experience the situation for the patients. I have also asked the patients how they experience the specific room today.The result of the project is a visual idea of how you can create a room, that you don?t exepect to find in a hospital..

Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurses? experiences communicating with patients during mechanical ventilation.Methods/design: A qualitative interview study. Interviews where analyzed using descriptive content analysisSetting: Nine intensive care nurses from two different intensive care units were interviewed using a semi structured interview guide.Background: Past research has shown that patients during mechanical ventilation in the intensive care unit, feel very vulnerable and the helplessness of being unable to speak. These patients feels that they are completely dependent on the nurses and their competence. It has been shown to be very important that the patient feels included, acknowledged and respected.Results: The analyzed data resulted in a theme; through communication strive to preserve patients´ dignity and three main categories; create relationship to the patient, minimize patients´ vulnerability and don´t give up.

Bakgrund: Palliativ vård är en del av distriktssköterskans arbete inom hemsjukvården. Syftet med palliativ vård är att utföra åtgärder som syftar till att lindra lidande och skapa förutsättningar för livskvalitét för patient och anhöriga i livets slutskede. Den palliativa hemsjukvården ger patienten möjlighet att vårdas i sin hemmiljö och därmed kunna ta del av vardagen i större utsträckning jämfört med på en vårdinrättning. Distriktssköterskans arbete ska baseras på målinriktad humanistisk omvårdnad av patient och anhöriga där ansvaret är att råda, stödja, vårda och förebygga. Genom ärlig kommunikation och delaktighet i vården ökar tryggheten och tilliten mellan patient, anhörig och distriktssköterska.

Background: Isolation care may be necessary when a patient is carrying infection or is being inflicted with disease that causes deficit immune system. Being isolated means that the patient is in a confined space and may stay only there. Even in ancient times, people discovered the importance of isolating people carrying an infection from the rest of society. According to the Infectious Diseases Act, patients should be isolated in order to reduce the spread of infection both from the patient to the surroundings as well as the opposite. Isolation care can be psychologically stressful for some patients.

Problemställning: eHälsa är nutiden och framförallt framtiden inom hälso- och sjukvård och anses kunna stärka delaktighet och medbestämmande för patienten. Den nya tidens patienter kräver ökad insyn, delaktighet och självbestämmande.                                   Syfte: Syftet med studien var att belysa eHälsa med fokus på patient empowerment.                                                                                                                                                                                                                               Metod: Litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar som utifrån en induktiv ansats har granskats, analyserats och jämförts.                                                                                                                                                                    Resultat och konklusion: Resultatet visar att eHälsa ökar tillgängligheten för hälsoinformation samt hälso- och sjukvård i hemmet. eHälsa kan och bör användas som ett komplement i vården för att stärka patient empowerment, detta under förutsättning att patienten har förmåga att hantera och förstå informations- och kommunikationsverktygen, samt att ett samarbete finns med hälso- och sjukvården.                                                                                                                Implikation: Vidare forskning som berör hur sjuksköterskan kan implementera eHälsa i omvårdnadsarbetet behövs. eHälsa som begrepp bör även belysas tillsammans med övriga riktlinjer som berör informations- och kommunikationsteknologi i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Patientutbildning i eHälsa och dess tjänster bör ingå i den praktiska vårdverksamheten för att optimera egenvård och därmed bidra till att patienten erhåller empowerment.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring, driven av kraven på en mer gynnsam ekonomi och en högre effektivitet, där personalen samtidigt ska kunna bemöta förväntningar från en alltmer upplyst patient. När man lyfter fram kvalitetsfrågor kan vårdens brister och fördelar upptäckas vilket kan leda till förbättringar och förändringar. Syftet med arbetet var att belysa problemområdet patienttillfredsställelse utifrån ett patientperspektiv. Genom att se vad som anses viktigt för patienten i en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan blivande sjuksköterskor öka sin medvetenhet för problemområdet och utföra sitt arbete med en större professionalitet. En ökad patienttillfredsställelse kan leda till en ökad kvalitet på hälso- och sjukvården.

Background: A life with severe chronic heart failure is debilitating, and most patients die of the disease. The possibility of having a heart from a deceased donor is often the patient's only hope of continued life. Aim: To gain a deeper insight and understanding of the patients experiences after a heart transplant. Method: Literature study with results based on 13 scientific articles. Results: Gratitude was the great common experience for the recipients of new hearts.

Varje dag blir människor utsatta för sexuella övergrepp, detta är en traumatisk händelse som kan framkalla en krisreaktion hos den som blivit utsatt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur de på bästa vis ska bemöta dessa personer. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp anser är ett bra bemötande. En kvalitativ empirisk metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två gynekologiska akutmottagningar i södra Sverige.

Cross infection is a global health problem. The cost for cross infection increases every year. Florence Nightingale focused her attention on preventing cross infections by using good hygiene and as a nurse that is one of your more important tasks. Nurses have guidelines for how hygiene should be implemented in practice. The aim of this study is to investigate factors that influence nurses´ compliance to guidelines regarding hygiene.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till primärvården och kommer där att möta sjuksköterskor och annan vårdpersonal.Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes.Resultat: Två huvudkategorier med fyra subkategorier framkom. Den första huvudkategorin ?Kommunikationens betydelse för bemötandet? bestod av subkategorierna Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation.

Patienter med annan kulturell bakgrund är sårbara på grund av bristande kunskaper i det nya landets språk vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inte bara i Sverige utan i hela världen är kommunikationsbarriärer den vanligaste barriären mellan en sjuksköterska och denna patientgrupp. Bakgrund: Kommunikation har grundläggande betydelse för kvalitén av omvårdnad inom patientvården. En sjuksköterska ska vara medveten om att språkbarriärer spelar en viktig roll i patienters vårdvistelse samt kan vara ett hinder när dessa patienter söker sjukvård. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan patient med annan etnicitet och sjuksköterska, ur ett patientperspektiv.

Att vårda en patient i livets slutskede innebär att bekanta sig med känslomässiga situationer som ofta påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandling exempelvis effektiv symtomlindring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det vårdande mötet med patienten i samband med palliativ vård. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativa ansatser. Sex vetenskapliga artiklar samlade in och användes som analysmaterial av denna studie. Innehållanalysen inspirerad av Graneheim och Ludman (2003) användes för att analysera insamlade data.

Anafylaxi är en allergisk reaktion och personen som drabbas kan få allvarliga och svåra symptom som kräver behandling. Kännetecknet för anafylaxi är att det kan påverka olika delar av kroppen samtidigt; bland annat hud, luftvägar, mag- och tarmkanalen, hjärta och blodkärl. Det blir ofta korta möten mellan ambulanspersonal och patient och därför finns inte mycket tid för att försöka skapa ett förtroende. Omvårdnaden vid anafylaxi sker till en början snabbt och det kan uppfattas som en stressad situation för både patient och personal. Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens erfarenheter av att vårda patienter med anafylaxi.

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla män innan 18 års ålder i Sverige. Patientgruppen återfinns i både allmänsjukvård och psykiatriska vårdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vårdrelation till dessa patienter, då vårdrelationen är essentiell för att uppnå hälsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie.

Background: Many cancer patients who get bone metastases live longer thanks to the successful research and development of medicines during recent years. Many studies show general health benefits from physical activity. For patients with bone metastases the possibility of physical activity perhaps should limit? Nurses at oncological units are often in lifelong contact with this group of patients. It´s therefore important to have knowledge about the bone metastases and how it influence the patient´s possibility of performing physical activity in order to support and encourage the patient to safely physical activity.Aim: To describe the patient´s possibility of physical activity with metastases to the bone.Method: A literature study.Results: The extension of the bone metastases shall be verified through X-ray.