Målet med studien är att presentera hur elever på gymnasiesärskolan upplever delaktighet, med fokus på sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhållningssätt och resultatet har uppnåtts genom att två elever, som snart tar studenten från ett specialutformat program på gymnasiesärskolan, delger oss sina livsberättelser. Studiens teoretiska ram är hämtad från Foucaults tankar kring maktförhållanden som är till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebär därmed en svagare ställning i samhället.Samtalen med eleverna fokuserar på deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.

Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling på SiS ungdomshem Bärby. Undersökningen grundas på fem intervjuer med behandlingsassistenter på de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. Utifrån tre frågeställningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förändringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpå resultatet analyseras utifrån Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar på att behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; främst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med Socialtjänsten. Den dubbla yrkesrollen bekräftas i resultatet, och informanterna beskriver både vikten av att företräda ungdomarna och hjälpa dem att få fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och gränssättande funktion.

Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlätta bemötandet mellan vårdare och patient och därigenom åstadkomma lärande i riktning mot en förbättrad hälsa. I detta fall begränsas undersökningen till tandvården och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvård och munhälsa krävs det att tandhygienister lyckas nå ut med sin information och i visa fall få patienten att ändra på sitt beteende. Det är då det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

Bakgrund: Sjuksköterskor på neonatalavdelningar arbetar ofta i nära relation med föräldrar till för tidigt födda barn. Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn kan påverka förälderns psykiska hälsa, anknytning till barnet samt påverka barnets välmående och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades åtta kvinnliga barnsjuksköterskor vid två jämförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer.

Dagens patient står idag inför svåra val av behandlingar och vård. Det är därför viktigt att patienten ges möjlighet att hantera det dagliga livets krav och att sjuksköterskan stödjer och stärker patientens kontroll över sjukdom och behandling. Patientundervisning är av central betydelse och bör integreras i den dagliga omvårdnaden av patienten och dennes anhöriga. Föreliggande studie syftar därför till att studera de faktorer som påverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen. Teoretisk ram för arbetet är Hildegard Peplaus terapeutiska interpersonella process.

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed.

Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeutiska interventioner som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter för klienter med kognitiva funktionsnedsättningar. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet, och sju arbetsterapeuter inom primärvård fördelat på två landsting i Sverige har intervjuats. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Det insamlade datamaterialet analyseras utifrån en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier, ?Interventioner riktade mot klient?, ?Interventioner riktade mot social miljö? samt ?Interventioner riktad mot fysisk miljö?.

ABSTRACTIn an intermediate section at a large university hospital are patients with subarachnoid hemorrhage (SAH) cared for. There are international, national and local guidelines how nutrition therapy should be implemented and how much energy each patient should be given when hospitalized. The purpose of this study was to examine the documentation and actions on nutrition in patients with SAH and to see if guidelines on nutrition were followed. The study was a quantitative, retrospective record review that was analyzed statistically and descriptive. 26 patients were included.

Sjukvårdsfunktionen i Försvarsmakten är viktig när skador uppkommer. Försvarsmaktens förmåga eller oförmåga att erbjuda soldater kvalificerad sjukvård är avgörande för soldaternas förtroende till den egna förmågan.De svenska sjukvårdarna förväntas att oavsett terräng och hot kunna ta hand om en patient i nöd, de är därför utrustade med vapen för att kunna skydda sig själva och sin patient. I Försvarsmakten betyder det att sjukvårdaren bär en automatkarbin 5. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur tre olika vapensystem passar in i rollen som huvudbeväpning på en sjukvårdsgrupp. Undersökningen visar att en PDW (Personal Defence Weapon) skulle vara ett bra alternativ till befintlig beväpning..

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur elever i läs- och skrivsvårigheter erfar och upplever sin egen delaktighet när det gäller den egna läs- och skrivutvecklingen. Till vår hjälp har vi följande frågeställningar:? I vilken mån har eleverna känt sig delaktiga i beslut som rör sin läs- och skrivutveckling och hur upplever eleverna de beslut som fattas?? Hur upplever eleverna den hjälp de har fått inom klassens ram och eventuella extra insatser?? Vilka önskningar har eleverna gällande sin läs- och skrivundervisning? Utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats har vi försökt få en förståelse för hur yngre elever upplever delaktighet. Det innebär att det varit intressant att ta del av var och en av dessa elevers livsvärld och lyssna till deras unika berättelser och upplevelser. Empirin har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan.  Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv.

Diabetes mellitus is a metabolic disorder that brings great changes in every individual's way of living. The goal in diabetes treatment is that the individual will be able to live a normal life, with normal length. To achieve this there is need to avoid complications, both acute and long-term. To be able to do this this the patient need knowledge about the illness and how to adjust pharmacological treatment to diet and exercise. In this, patient education is an important part.

The digitization of patient data and medical records used by the healthcare-industry in Sweden is rapidly developing. However; developing and changing things in this field is not an easy task because of the circumstances surrounding it. Digital systems intended to process, and hold, sensitive personal data, such as medical journals, must be developed with laws, confidentiality, integrity and availability in mind to secure that none of this data gets compromised.A complicating factor in regards to this is the fast rate of development within IT in contrast to the much slower bureaucratic process of the justice system. This means that laws and regulations oftentimes aren?t up to date with the newest available technology.With the purpose of establishing set regulations on how patient data should be properly handled the Swedish government enacted the Patient Data Act (sv.

Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.