Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

I en värld som förändras allt snabbare ökar företagens behov av att kunna genomföra förändringar. Resultatet av en förändring är beroende av de människor som ska genomföra den. Därför är det viktigt för företag att kunna hantera faktorer som påverkar hur människor genomför förändringen som till exempel delaktighet och motstånd. Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur företag genom utbildning kan skapa delaktighet och minska motstånd mot förändring på mellanchefsnivå. Vid företaget SkiStar har utbildningssatsningar och nytänkande i bland annat förändringsarbete nominerat företaget till ett flertal utmärkelser.

Syfte: Att belysa hur humor kan användas i interaktionen mellan patient och sjuksköterskasamt de konsekvenser användandet av humor för med sig. Genom att ta reda på detta kanförhoppningsvis sjuksköterskans medvetenhet om humorns betydelse för interaktionen medpatienten öka. Bakgrund: Humor är ett begrepp med många betydelser som har förändratsgenom åren. Humor och skratt påverkar vår hälsa såväl fysiskt, psykiskt som socialt och kanpå detta vis relateras till sjuksköterskans ansvarsområde; omvårdnad. Metod: Dettaexamensarbete är en litteraturöversikt.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi är montessorilärare och undervisar i montessoriklasser därför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om självständighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av läroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn på elevinflytande och delaktighet. Studien påbörjades i ett annat arbete där 36 elever fick besvara en enkät om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansåg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lärande.

Background:Studies show that when nurses are experiencing problems in the care of non-Swedish speaking patients, it is often due to obstacles in the communication. Studies also show that a prerequisite for adequate care is that there is a basis for a direct communication. Nurses perceive interpreters as an important link to the patient when they do not share a mutual language, the nurses perceive interpreters as a bridge in the conversation.Aim:The purpose of the study is to describe nurses' experiences of the quality of assessments done with the help of an interpreter.Method:The study was conducted through interviews with ten nurses, working at psychiatric clinics. Qualitative content analysis was used for the analysis, which resulted in five categories.Results:The analysis resulted in one theme: "it´s the interpreter who tells me and have not the feeling that the patient has" and five categories: "shades of the language", "conversation structure", "the interpreter's competence", "interpreting implementing" and "the interpreter's gender and origin". The nurses experience working with interpreters as a challenge.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när barns delaktighet kommer in.

I komplexa organisationer kan det vara svårt att uppnå målöverensstämmelse, syftet med denna studie är därför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med målöverensstämmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan påverka målöverensstämmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning på Luleå tekniska universitet. Dessutom utformades en enkät som de övriga medarbetarna fick svara på. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter använder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nå långt i skapandet av målöverensstämmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt på kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Barns rädslor och oro i möten med sjukvård Författare: Christian Römberg & Pontus Älvehag Sammanfattning Bakgrund: Enligt barnkonventionen räknas varje människa tills dagen de fyllt 18 år som barn. Omkring 200 000 barn söker varje år vård på akutmottagningar i Sverige och cirka 95 000 barn per år är i behov av vård på sjukhus. I mötet sjukvården upplever de flesta barn rädsla och oro för sjukvårdsmiljön, sjuksköterskans mediciniska språk och beteende vilket kan förstärka smärtupplevelsen vid undersökning och behandling. En uppkommen sjukvårdsrädsla kan försvåra framtida sjukvårdskontakter och skapa otrygghet hos barn. Sjuksköterskans uppgift är att ge barnet en god omvårdnad och möjliggöra delaktighet för barnet och närstående för att dämpa rädsla och oro, något som regleras genom barnkonventionen och hälso- och sjukvårdslagen. Syfte: Att belysa vad som ger upphov till rädslor och oro hos barn i möten med sjukvården som patient. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

Den här undersökningen syftar till att undersöka vilka strategier rehabiliteringshandläggare har som främjar individens delaktighet och motivation till rehabilitering. Att vara sjukskriven och framförallt att vara sjuk är inget som är speciellt önskvärt för de flesta och vägen till att vara frisk och kunna återgå arbetslivet kan ibland vara lång. Med möten med olika instanser, läkarbesök, papper som ska skickas kan det ibland kännas som att man måste vara frisk för att orka vara sjuk.Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre rehabiliteringshandläggare. en intervjuguide användes, och alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Patientdelaktighet i vården har visat sig resultera i förbättrade behandlingsresultat och ökad tillfredsställelse bland patienterna. Genom att belysa hur patienten upplever sin delaktighet i hälso- och sjukvården kan sjuksköterskan få en fördjupad insikt i patientens livsvärld och förbättrade möjligheter att bemöta och tillgodose hans behov. Sjuksköterskan kan, med denna fördjupade kunskap, utgöra en resurs för patienten och bidra till att skapa bättre förutsättningar för patientdelaktighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av delaktighet i svensk hälso- och sjukvård. Metoden var en litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod.

This project is a deepening in how the space in psychiatric care setting can promote and improve thepatient?s well-being. The aim with this study was to create a manual for architects and the care to takepart of. This would consist of different aspects of how the space can be created for a more secure,care taking and healing space. With help of the manual the study would continue by creating a healingpatient room in a psychiatric clinic.The main questions were; can we create an environment which improves the healing process for thementally ill? What are the factors that we need to consider to creating a room for psychiatric care?This study only looks at the patient room, the common room and how the environment can affect theiremotional and physical well-being.By taking part of already made studies in this subject or similar, making my own studies by visitingpsychiatric departments and exploring how the spaces there contribute or not contribute to the healingprocess of the patient.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år.

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented.

Background: When a patient suffer from a disease and is in need of palliative care, it is normal to have existential questions and thoughts. For some patients these questions can be painful and the nurse need to have knowledge about dealing with these kind of questions and thoughts to be able to relieve and/or prevent this kind of suffering.Aim: The aim was to describe how the nurse can prevent the existential suffering among patients with palliative care.Method: A literature-based study was based on eight qualitative studies.Results: The results showed that nurses meet patients in the palliative care environment which may suffer from existential problems when their questions and thoughts don´t get answered. It showed that the most important a nurse can do is to give time to these calls and build up a safe relation to the patient. This allows the nurse to read the patients existential questions and observing possibly suffering. The result is organized in two categories "To see and confirm" and " To listen and give support" and see subcategories " Use body language", " Create reliable relationship", respond to the existential questions", "Give the patient time", " take help from others in hard situations" and "to focus on other things"Conclusion: It is easy to only focus on the physical illness while caring for a patient and believe that it is creating suffering.