Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

Staphylococcus aureus belongs to the normal flora. Many healthy people are colonized by the bacterium mainly in the nose but also on the skin and on other mucous membranes without showing symptoms. After damage to the skin, the bacterium can enter the wound and cause infections. Methicillin-resistant S. aureus (MRSA) is resistant to b-lactam antibiotics such as penicillin and methicillin.

Background: Poor perineal wound healing and infections after proctectomy surgery, affect a significant proportion of physical and psychological morbidities such as pain, leakage and abscesses. In its lengthening some of these symptoms will lead to extended periods of hospitalization. These kind of postoperative complications are also associated with delays in eventual chemotherapy treatment Aim: To describe the patients experiences of postoperative wound infection as well as communication and self-care support from the nurse specialist after proctectomy due to rectal cancer. Method: A qualitative content analysis was carried out from interviews. Results: Four main categories emerged; ?Coping with postoperative complications?, ?be independent?, ?feel safe?, and ?accept the situation?.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede.

BACKGROUND: Pressure ulcers are unpleasant and painful and causes anxiety not only patient but also for the relatives. It also results in longer hospital stay and increased costs for health care sector and because of this it?s important to identify and survery the origin and what preventive measures there are to prevent pressure ulcer. AIM: To illustrate the nurses´ work to prevent the origin of pressure ulcers. METHOD: A general literary study where scientific articles were searched and found in electronic databases and through manual searches.

Akut förvirringstillstånd hos äldre patienter efter genomgången höftkirurgi är en vanligt förekommande postoperativ komplikation. Den äldre patientens upplevelse av förvirringstillståndet beskrivs som att pendla mellan verklighet och overklighet, utan att ha kontroll över sin situation. Personalens omvårdnadsinsatser och omvårdnadsmiljön kring patienten har betydelse för förvirringstillståndets varaktighet. Syftet med den aktuella studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som personalen utförde samt patientens reaktion på utförda omvårdnadsåtgärder på den postoperativa avdelningen. Studien var kvalitativ och bygger på sex observationer.

BAKGRUND: Samhället blir allt mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen immigrerar till Sverige och det är därför av stort värde att känna till dessa människors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vårdpersonal är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vårdrelation.SYFTE: Vårt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vårdrelationen med personalen på en vårdavdelning.METOD: En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar granskades för att kunna sammanställa en helhetsbild av det valda ämnet.RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svårigheter med att skapa en god relation med vårdpersonalen. Två kategorier identifierades: Att inte bli förstådd av vårdpersonal och Att inte känna sig delaktig i vårdrelationen. Från dessa två kategorier framkom fem underkategorier som beskriver på vilket sätt patienterna kände sig missförstådda eller inte kände sig delaktiga i relationen med vårdpersonalen.KONKLUSION: Det finns svårigheter att skapa en god transkulturell vårdrelation mellan patient och vårdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förståelse som de andra infödda patienterna.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vården. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer årligen. Den palliativa vården inkluderar vård av alla patienter vid livets slut, där syftet är att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprätthålla hög livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom påverkade deras livskvalitet i den palliativa vården.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?. Studien är kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att få en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att många pedagoger har samma uppfattningar om vad som är viktigt att tänka på i arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. De står alla på samma grund men arbetar på olika sätt.

Denna studie belyser i vilken mån elever i behov av särskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte är att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar även mot vad för sorts handledning och stöd lärarna kan få ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har även genomförts observationer av en verksamhet där det finns barn i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sänkt kognitiv förmåga och den sjukes personlighet förändras. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på deras åsikter skapar goda chanser för att båda parterska bli nöjda med omvårdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: Studiens resultat visade att närstående hade egna behov som behövde tillgodoses, att få möjlighet att skapa en relation till vårdpersonal, att få tid att prata, att få delta i omvårdnaden samt att få information.