Bakgrund: I Sverige drabbas mer än 50000 personer av cancer varje år, men det är inte bara patienten som drabbas utan även alla närstående. Ca 35 % av all cancer går inte att bota och vården blir palliativ, vilken syftar till att förebygga och lindra lidandet för patienten och dennes familj. Att vara närstående i denna situation framkallar många olika känslor.Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vara närstående till en palliativ patient med cancer.Metod: Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på sex biografier där resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av att vara närstående till en patient med cancer tar fram många motstridiga känslor såsom oro, hopp, vanmakt och frid. Vikten av att som närstående få bekräftelse från såväl den sjuke som från vården belyses, liksom vikten av att få stöd och hjälp från vården för att orka vara den starka som alltid finns där. Betydelsen av familj och vänner belyses också.Slutsats: Studien visar tydligt att vården måste bli bättre att i ett tidigt skede möta upp de närstående och även se deras behov.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Ambulanspersonal skall i sitt dagliga arbete lyfta och behandla patienter. I varje ambulans finns två ambulanssjukvårdare (kan även vara sjuksköterskor med eller utan specialistutbildningar) som har genomgått ett lyftprov som bekräftar att de på två man klarar att lyfta en patient som väger 90kg. Då en patient väger 150kg (gravt obes patient) eller mer blir det problematiskt, både ergonomiskt och medicintekniskt. Antalet överviktiga ökar, även de som räknas som gravt obesa. Syftet med denna uppsats vara att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter då det gäller ambulanstransport av gravt obesa patienter.Enkäter besvarades anonymt av personal på en ambulansstation i södra Sverige.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Background: The number of older people is increasing in Sweden. The elderly patient often requires a more complex type of care, than younger patients. The concept of frailty is often used to describe individuals who have a high biological age and a decreased physiologic reserve which could be associated with acute illness and an increased vulnerability. Emergency medical care today is not suitable for elderly patients and adaptions for these elderly patients and the demands this places on the health care is necessary. Mölndal Hospital emergency department has around 42 000 visitors per year, many of the clients have a high age.

De patienter som behandlas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är svårt sjuka och deras behov av vård kan inte tillgodoses på en allmän vårdavdelning. På IVA är patienterna kopplade till medicinskteknisk utrustning vilken övervakar vitalparametrarna dygnet runt samtidigt som personal finns närvarande på rummet. När patiententens tillstånd stabiliserats blir ett avdelningsbyte aktuellt. Hur påverkas patienten av överflyttningen? Syftet med denna studie är att granska, sammanfatta och beskriva forskningsresultat om patienters upplevelser av att överflyttas från en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Background: Delirium is a common condition among elderly patients who are being treated in a hospital environment. However, a large number of patients are wrongly diagnosed. The highest risk categories to develop delirium are elderly people and postoperative patients. By understanding the patients´ experiences the nurse can formulate the care to make it easier for the patient. Aim: The aim of the literature review was to illuminate elderly patients´ experiences of delirium in connection with a hospital visit.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Bakgrund: Dagens vårdpersonal kommer allt oftare i kontakt med människor med utländsk bakgrund. Dessa möten kan innebära kulturella olikheter mellan vårdgivare och patient där det är viktigt att patienten upplever ett gott möte och inte känner sig särbehandlad.Syfte: Att beskriva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen hos vuxna personer med utländsk bakgrund.Metod: En systematisk litteraturstudie med artikelsökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsbedömdes, de med lägst kvalitet exkluderades. Kvar blev nio kvalitativa artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Att förstå och göra sig förstådd; informanterna upplevde kommunikationen som bristfällig. Att kommunicera genom tolk ökade förståelsen men det förekom också problemen Att marginaliseras och försummas; informanterna upplevde att vårdgivarna saknade tid för att diskutera informanternas behov.

Självmord, eller suicid som det också kallas, är i vårt samhälle ett tabubelagt ämne där en känsla av utanförskap har belysts hos den suicidnära patienten som ibland upplever sin vård som otillräcklig. Syftet med följande studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda den suicidnära patienten och för att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts på fyra kvalitativa- samt fem kvantitativa artiklar där resultatet visar att sjuksköterskans syn på patienten, på sig själv samt på sin kompetens i stor utsträckning påverkar patientens upplevelse av vårdandet. Vidare beskrivet är att sjuksköterskan tycks vara benägen att sätta etiketter på patienten där vissa grupper upplevs som svårare att vårda. Sjuksköterskan uppfattar vårdandet som tungt, då den vård som förmedlas inte upplevs ge önskad effekt. Eftersom relationen mellan sjuksköterskan och patienten är av stor vikt för att främja en framtida patienthälsa anses det att en bredare utbildning bör erhållas den grundutbildade sjuksköterskan för att underlätta förmågan att sätta sin förförståelse åt sidan och därmed öka förutsättningen för den psykiskt sjuka patienten.

När anhöriga följer med en patient med livshotande skador till akutmottagningen, får de oftast inte vara närvarande i akutrummet under återupplivningsarbetet. Under det senaste decenniet har det dock kommit ett flertal riktlinjer som stödjer anhörignärvaro. Syftet var därför att belysa positiva och negativa aspekter med anhörigas närvaro i akutrummet vid återupplivningsarbete. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på nitton vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det fanns en oro bland personalen att anhörignärvaro skulle öka stressen i akutteamet.

Introduction: To become acute ill and to be forced to seek treatment involves a difficult but also a vulnerable time for the individual. This acquires a good relationship between the nurse and the patient. At a surgical emergency ward patients with different diagnoses and trauma are treated. What distinguishes this specific type of ward is that care often occurs in a rapid rate and as a patient the environment may be experienced as stressed. The relationship with the nurse at the ward establishes a foundation for how the patient experiences the health care.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Bakgrund: Psykiatri betyder vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande. Enligt socialstyrelsen vårdades nästan 50 000 individer under 2008 inom psykiatrisk slutenvård i Sverige. Stort intresse finns om hur dessa patienter upplever psykiatrisk vård och behandling. För vårdpersonal som jobbar inom psykiatri är det av stor vikt att förstå patienternas upplevelse och tillfredställelse av vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av den psykiatriska slutenvården.