Sökresultat:
328 Uppsatser om Passivt förvaltade fonder - Sida 22 av 22
Fastighetsbolagens strategi i samband med med finanskrisen 2008
Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.
Testdriven utveckling ? En utvÀrdering av Jordbruksverkets metod för systemutveckling
Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.
Warrantintroduktion : En studie om prispÄverkan pÄ den underliggande aktien vid en warrantintroduktion
Den svenska ekonomin gÄr bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mÀngd olika investeringsalternativ pÄ marknaden, bland annat obligationer, aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lÄng option och Àr ett relativt nytt instrument pÄ marknaden. Handeln med warranter startade pÄ den svenska marknaden 1995.
Kisel som vÀxtstÀrkande medel : en litteraturstudie
Sammanfattning
Kisel (Si) Àr det nÀst vanligaste Àmnet (drygt 25 %) i berggrunden. Bara en del av detta Àr tillgÀngligt som monokiselsyra, den form i vilken kisel Àr upptagbart för vÀxter. Jordens kiselinnehÄll Àr beroende av bergets vittring. Mycket höga halter av kisel Äterfinns i naturen i vulkaniska substrat (pimpsten innehÄller drygt 66 % Si och scoria nÀrmare 47 % Si), i diatomit (ett mineral bestÄende av resterna frÄn encelliga kiselhaltiga alger, s.k. diatoméer) innehÄllande 66 % Si, scoria approximatly 47% Si), in diatomite (a mineral consisting of the remainings of single celled algae, diatoms containing < 40 % Si) and in some clays (30-60% Si).
Litteratur och intervjustudie inom Green Production : Vad skiljer Lean Production frÄn Green Production, hur uppfattas arbete med miljöförbÀttrande ÄtgÀrder och vilka problem kan uppstÄ vid implementering av ett grönt produktionssÀtt?
Följande rapport Àr resultatet av det examensarbete som utförts vÄren 2011 inom innovativ produktion/logistik vid MÀlardalens Högskola. Examensarbete behandlar Àmnet Green Production med fokus pÄ skillnader mellan ett produktionssystem som bygger pÄ Lean Production och ett som bygger pÄ Green Production. OmrÄden som berörs i rapporten Àr de verktyg som anvÀnds i de olika produktionssystemen, hur arbetet med miljöförbÀttrande ÄtgÀrder kan se ut i praktiken samt vilka svÄrigheter som finns vid arbete med miljöförbÀttrande ÄtgÀrder i ett företag. Examensarbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr aktuell litteratur studerats inom omrÄdet samt en intervjustudie som genomförts med insatta inom miljöfrÄgor kopplat till produktion samt operatörer.Bakgrunden till examensarbetet grundar sig i att vÀrlden stÄr inför en framtid dÀr mÄnga utav de rÄmaterial som anvÀnds idag vid produktion inte kommer att kunna nyttjas i framtiden. Detta i kombination med de miljöproblem som mÀnniskan Äsamkat, har bidragit till att mÄnga företag insett att miljöaspekter mÄste vara i Ätanke genom hela produktionsprocessen.Den uppfattning som erhÄllits genom intervjustudierna Àr att det Àr viktigt för ett företag att visa att de arbetar med miljöförbÀttrande ÄtgÀrder.
Analytikers attityd till hÄllbarhetsredovisningar
Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ămne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus pĂ„ företags ansvar gentemot miljö och samhĂ€lle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag vĂ€ljer att publicera hĂ„llbarhetsredovisningar. HĂ„llbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som Ă€r bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhĂ„llanden. Samtidigt har saker börjat hĂ€nda pĂ„ finansmarknaden dĂ„ bĂ„de institutionella investerare och vanliga kunder stĂ€ller krav pĂ„ att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, sĂ„ kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag fĂ„r ingĂ„ i en etisk anpassad fond hĂ€mtas frĂ„n flera kĂ€llor, dĂ€r hĂ„llbarhetsredovisningar Ă€r en av dem. Forskning visar pĂ„ att det som redovisas i hĂ„llbarhetsredovisningar inte alltid Ă€r den information som en analytiker behöver för att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt kunna göra sin vĂ€rdering av företaget.
Forumspel
Under mina verksamma Är som lÀrare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhÄllas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhÀllets nytta. Faktakunskap mÄste kunna upplevas genom att studerande fÄr möjlighet till tillÀmpning och dÀrmed utveckla sin förstÄelse. LÀrares roll i dagens skola Àr inte enbart vara kunskapskÀlla utan ocksÄ möjliggöra förutsÀttningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. LÀraren har huvudrollen till att med sitt arbetssÀtt skapa ett sammanhang dÀr det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina kÀnslor och tankar i förhÄllande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.
Sparandedirektivet : En uppsats om direktivets effekter i Sverige
Sparandedirektivets syfte Àr att effektivisera beskattningen av rÀnta pÄ sparande inom EU genom att rÀntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gÀller endast fysiska personer och grÀnsöverskridande rÀntebetalningar. Syftet ska uppnÄs genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stÀllet för att utbyta information kan en medlemsstat vÀlja att ta ut kÀllskatt pÄ rÀnta och vidarebefordra en viss del av kÀllskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begrÀnsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats.
Granskning av frivillig redovisning i börsföretagens Ärsredovisningar-sett ur ett investerarperspektiv
Företagens intressenter har ökat betydligt dĂ„ allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket Ă€ven ökat deras behov av information. Ă
rsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste lÀnken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrÄgar information sÄ att de kan vÀrdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information Àr att konkurrensen efter investerare pÄ kapitalmarknaden Àr hÄrd. Den frivilliga informationen i Ärsredovisningarna innebÀr en kostnad för företagen.
Konsekvensutredning avseende transformatorbrand: En fördjupad analys av ett brand- och explosionsförlopp, samt en redogörelse av möjliga skyddssystem vid Letsi vattenkraftverk
En skadehĂ€ndelse i en transformator Ă€r en mycket allvarlig företeelse. Ett elektriskt fel inom en transformator kan leda till att en ljusbĂ„ge med enorm energi uppstĂ„r inom transformatorn. Denna ljusbĂ„ge kan i vĂ€rsta fall leda till en omfattande gasexplosion, med stora sekundĂ€rbrĂ€nder i den isolerolja som finns inom transformatorn som följd. Ăven om sannolikheten för en sĂ„dan hĂ€ndelse Ă€r att betrakta som liten, sĂ„ Ă€r konsekvenserna av denna skadehĂ€ndelse mycket allvarliga för ett vattenkraftverk. Denna rapport Ă€r en fördjupning av en skadehĂ€ndelse utifrĂ„n detta ?vĂ€rsta fall?, pĂ„ Letsi vattenkraftverk.
"...att Bonde hÀr effter sÄ mycket moyeligit mÄ förskonas..." : En mentalitetsanalys utifrÄn lejningsmönstret av knektar i den svenska armén och dessas rymningsfrekvens under Ären 1660-1681 i landskapet NÀrke
Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom nÄgra olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjÀlp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlÀgga sÄdana mönster och förÀndringar som skulle kunna vara tecken pÄ en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har dÄ kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna.Undersökningens geografiska omrÄde Àr 6 hÀrader i landskapet NÀrke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens hÀrader. Den studerade tidsperioden Àr 1660-1681.En av kategorierna som har studerats Àr dem som under 1600-talet i allt högre grad lÀt sig lejas som ersÀttare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som anvÀndes under denna period, utskrivningar.
Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.
Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka
stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika
karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och
mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets
framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom
vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns
plats fo?r i centrala la?gen.