Sök:

Sökresultat:

428 Uppsatser om Passiva skogsägare - Sida 25 av 29

Alternativt resursutnyttjande av nedlagd jordbruksmark : finansiell analys vid beskogning respektive utarrendering av jordbruksmark

Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och frÄn applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "OmstÀllning 90"erbjöds lantbrukare omstÀllningsstöd för att lÀgga jordbruksmark i trÀda eller pÄ annat sÀtt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande ÄtgÀrd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlÀgga mark i trÀda. Efter intrÀdet i EU har vÀrdet pÄ mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler sÄ kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förÀndringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, Àven kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012). Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012).

Varför odla i staden? : En kvalitativ intervjustudie om urban odling utförd i Uppsala

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

Köns- och heteronormer i ett digitalt paradis

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framstÀllningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero pÄ. Syftet Àr Àven att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna pÄ sociala medier kan ha för anvÀndarnas förestÀllningar om kön och sexualitet. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse pÄ Twitter? I sÄ fall, pÄ vilket sÀtt och vad kan det bero pÄ?? och ?Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha nÄgon betydelse för Twitter-anvÀndarnas förestÀllningar om kön och sexualitet? I sÄ fall, pÄ vilket sÀtt??. För att uppnÄ syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inlÀggen pÄ hashtagen #paradisehotelse.

VÄldets vittnen. - En kvalitativ intervju- och vinjettstudie om socialtjÀnstens insatser för barn som bevittnat vÄld i hemmet

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benÀmningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade pÄ Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera anvÀndandet av benÀmningen klienter ville vi se ifall alternativa framstÀllningar av klienter Àr möjliga i det empiriska material som vÄr studie grundade sig pÄ. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material bestÄr av fem c-uppsatser som Àr producerade av socionomstudenter pÄ Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Är premiepensionen attraktiv? : En kvantitativ studie av pensionsspararnas aktivitet i premiepensionsvalet

Nuförtiden har vi obegrÀnsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. StÀndigt krÀvs det att vi gör aktiva val, sÄvÀl stora som smÄ., vilka pÄverkar livet pÄ olika sÀtt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska vÀlja eller vilken Tv-kanal man ska titta pÄ. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem Är 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och pÄ egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsÀtts varje Är 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

RÀcker det med en röjning i tallbestÄnd i norra Sverige?

Röjning Àr en skötselÄtgÀrd som pÄverkar det framtida bestÄndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mÄl mÄste beaktas vid röjningstillfÀllet. I praktiken blir mÄnga bestÄnd röjda mer Àn en gÄng. En orsak till upprepad röjning Àr att det kan uppstÄ behov av förnyad lövröjning nÀr stubbskott har vuxit ifatt barrtrÀden. Röjningens utförande kan ocksÄ pÄverka nÀsta skötselÄtgÀrd, dvs.

Aktiva diskursanvÀndare eller passiva offer? - En socialkonstruktivistisk studie av hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, vÄld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begrÀnsa vad som Àr möjligt och vad som inte Àr möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, bÄde för att bÀttre förstÄr hur processen gÄr till samt för att kunna klargöra om en eventuell begrÀnsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgÄngspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Vilka faktorer pÄverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Elevers datoranvÀndning i Montessorimiljö

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli Äldrad och förlegad utan att stÀndigt hÄllas levande. Med ett vÀxande och varierande samhÀlle bör IKT anvÀndas som ett naturligt arbetssÀtt i den förberedda miljön pÄ Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lÀr barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan anvÀndas till. DÄ behöver de inte vÀxa upp till passiva tonÄringar, som sitter timtals framför bildskÀrmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte Àr att undersöka elevers förhÄllningssÀtt och deras anvÀndning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvÀndningen av tvÄ klasser i en Ärskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Arbetsrelaterad stress : en litteratursammanstÀllning kring arbetsgivarÄtgÀrder mot arbetsrelaterad stress

Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i vÀstvÀrlden Àr arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer pÄ arbetet samt i arbetsmiljön och Àr ett skadligt tillstÄnd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer Àr svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla ÄtgÀrder som krÀvs för att förebygga fysisk sÄvÀl som psykisk ohÀlsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vÀgleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande ÄtgÀrder som vilar pÄ en vetenskapligt beprövad grund.

Vidareutveckling och utvÀrdering av en in-ear audiolur

Överallt ser man resultatet av den bĂ€rbara tekniken, i mĂ„nga öron ser man nĂ„gon form av audiolur. Det kan vara ett bluetooth handsfree till en telefon eller allt som oftast hörlurar till en musikmaskin. MĂ„nga telefontillverkare utvecklar nu egna speciella och ofta bra hörlurar som medföljande tillbehör till telefonen. Detta gör att tillverkare som inte Ă€r knutna till telefonbranschen har ett behov av att utmĂ€rka sig. Företaget Jays har fokuserat pĂ„ att med en unik högtalarkonstruktion, design och ljuddĂ€mpande förmĂ„ga, utmana större tillverkare av portabel audio.

Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan

Korsell Reuter, Maria och Strömberg, Rebecca (2014) Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan och vad det finns för kunskaper om krishantering bland pedagogerna. Vi Àr intresserade av att fÄ veta hur barn kan pÄverkas av en skilsmÀssa och pÄ vilket sÀtt pedagoger och förÀldrar kan stötta och hjÀlpa barnen i en sÄdan situation. I den teoretiska bakgrunden för analysen har vi har fokuserat pÄ Urie Bronfrenbreners teorier. Forskaren beskriver att barn pÄverkas av sin nÀrmiljö. Vi anvÀnder Àven Dion Sommer som menar att bÄda förÀldrarna Àr viktiga nÀr det gÀller barnens uppfostran och utveckling.

Venture capital - en studie av riskkapitalbolags investeringskrav och engagemang i sina portföljföretag

I en vid definition Àr riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kÀnnetecknande egenskap Àr att investeringarna Àr tidsbegrÀnsade med mÄlet att avyttras inom 3-7 Är. Den vanligaste orsaken till att företag vÀljer att samarbeta med riskkapitalister Àr ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet. NÀr ett företag anvÀnder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiÀren, dÀr denna har möjligheten att stÀlla orimliga krav. Det finns mÄnga faktorer som rimligtvis borde pÄverka vilka krav pÄ finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan stÀlla samt Àven vilket engagemang de har. NÄgra faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek pÄ investering, bransch och företagsledningens kompetens. VÄra problemfrÄgor Àr: Vilka krav stÀller riskkapitalisterna i form av storlek pÄ aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, Àr de aktiva eller passiva? VÄrt syfte Àr att beskriva vilka krav riskkapitalister stÀller pÄ företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.

FrÄn kommun till varumÀrke och mot mer strategisk kommunikation : en studie av Stockholm stadskommunikationspolicy- och program

Det hÀr arbetet Àmnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersÀtter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör pÄverkan samt hur kommunen framstÀller pÄ sig sjÀlv och sin kommunikation. Jag undersöker Àven huruvida det i samband med framstÀllandet av det nya dokumentet och övergÄngen till en strategisk kommunikation har synen pÄ kommunikationenoch pÄ sig sjÀlv förÀndrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys anvÀnder jag ett verktyg sÄsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillÀmpa. Inom SFG har jag tillÀmpat den ideationellametafunktionen till min analys dÀri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Certifierad ekologisk och smÄskalig grönsaksodling mot ett restaurangkök : En samarbetsform mellan odlare och restaurang, exemplet Wij trÀdgÄrdar

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

Hur bygger fastighetsbolagen relationer med sina hyresgÀster?

We describe in this work - how the commercial real-estate companies build relationships with their tenants. We describe also how the tenants experience these relationships with the real-estate companies. This work acts about relationships and its build-upp and conserving. The literature about the working ways with relationships in the commercial real estate sector is not so extensive, despite an increased popularity of relationship-marketing since beginning of 1990s. We choosed to examine how the relationships functions nowadays with help of interviews targeted to contacts in five of us selected real-estate companies.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->