Endel menar att det svenska samhället står inför förändringar gällande välfärdens omfattning. Dessa påståenden pekar på att den välfärd vi en gång haft är påväg bort. Socialdemokraterna, i regeringsställning i dagsläget, kan ses som ett Parti vilket har haft en mycket stor betydelse för uppbyggnaden av sveriges omfattande välfärdsstat. Partiet vill i sin politik uttalat bevara den generella välfärden. Fråga blir således, vad är socialdemokraternas egentliga relation till välfärden? Den socialliberala teorin med den moderne förespråkaren Rawls, talar om ett rättvist samhälle byggt på allas personliga friheter som lika viktiga och ett samhälle med olikheter tillåtna endast om det gynnar de sämst ställda.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Denna studie utgår från att den Partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska Partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska Partiernas argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive Parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer FolkPartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VänsterPartiet och Socialistisk FolkeParti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska Partierna FolkPartiet och VänsterPartiet samt de danska Partierna Venstre och Socialistisk FolkeParti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida Partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att Partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften Partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika Partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika Partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala Partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt Parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.

   Den här fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i Kungälvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska Partier i Kungälvs kommunfullmäktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invånare i kommunen röstat på ett populistiskt Parti och efter valet finns det numera två aktiva populistiska Partier i kommunen, Sverigedemokraterna och UtvecklingsPartiet.Den här studien riktar sig främst mot att undersöka existensen av UtvecklingsPartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intåg i kommunfullmäktige beror på rikstrenden, då det saknas en kommunal politik.   UtvecklingsPartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt bråk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjälp av kända forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala Partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att två nya Partier har fått grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för många olika åsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje är grunden för skapandet av UtvecklingsPartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invånare i sakfrågor, har utvecklat populismen inom Kungälvs kommun..

Det finns en hel del forskning om högerpopulistiska Partiers relation till massmedier, och hur den högerextrema rörelsen använder sociala medier. Hur högerpopulistiska Partier använder material från medierna för att rama in sina politiska budskap är däremot mindre utforskat.Frågeställningarna för undersökningen var hur Sverigedemokraterna agerar som news aggregator på sin Facebook-sida i samband med riksdagsvalet 2014, och hur Partiet ramar in det redaktionella material de länkar till. En kvalitativ undersökning med utgångspunkt i teorin om framing gjordes av samtliga officiella inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida under perioden 140801 ? 141031. Inläggen grupperades utifrån sex teman (mobilisering, Sverigedemokraterna mot etablissemanget, välfärd, ekonomi, invandring och hotet mot Sverige).

Denna studie utgår från att den Partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska Partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska Partiernas argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive Parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer FolkPartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VänsterPartiet och Socialistisk FolkeParti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska Partierna FolkPartiet och VänsterPartiet samt de danska Partierna Venstre och Socialistisk FolkeParti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida Partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att Partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Syftet med denna uppsats är att undersöka Sverigedemokraternas nationalistiska ideologi, och förändringar i denna utifrån dess tre senaste Parti-och principprogram från 1999, 2003 och 2011. Partiet har gått framåt i varje val och nådde i valet 2010 över fyraprocentspärren och fick en plats i Sveriges parlament. Detta trots att omvärlden har präglats av globalisering, där internationella samarbetsorgan fått större maktbefogenheter och staterna tenderar att slutas samman i civilisationer, varpå nationalstaternas identitetsbärande roll inskränkts. Studien har utgjorts av en innehållslig idéanalys där programmen jämförts mot två idealtyper. Den ena har då baserats på Samuel P Huntingtons teori om en ny världsordning med nya kulturbaserade identifikationsmönster som sträcker sig utanför nationalstaternas territoriella gränser.

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans Parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009.Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare.

In this examination project I look into what ways upper secondary school students conceive themselves as politically influenced before they voted for the general election of 2010. The purpose is to examine which influences the upper secondary school surroundings and the classes of civic education are contributing with to students before they voted. As a method, I have used personal, semi-structural interviews on eight upper secondary school students who all voted for a party represented in the parliament. I have asked questions about how they believe their parents, the surroundings of their school and the classes of civic education have influenced them. To separate which influences primarily the upper secondary school and the classes of civic educations have had on the students, I have selected two comparison groups of four students in each.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och VänsterPartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är Partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar Partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera Partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera Partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett Parti framställs i medierna.

Den strategiska politiska kommunikationen och valkampanjerna har blivit allt viktigare (Nord & Strömbäck, 2003, s.47). I Samband med detta har det marknadsorienterade Partiet upptäckts framträda, ett Parti som inte längre är knutet till sina ideologiska värderingar utan strävar efter att tillfredställa marknadens önskningar och behov (Strömbäck, 2009, s.228; Lilleker & Lees- Marshment, 2005, s. 1).Syftet med denna studie är att, utifrån teorin om politikens marknadsorientering, undersöka hur de svenska riksdagsPartiernas ideologiska värderingar och aktuella sakfrågor är närvarade i de politiska tv-reklamerna från valrörelsen 2010. Vi undersöker hur Partiernas ideologiska värderingar kommer till uttryck och i vilken utsträckning reklamfilmerna fokuserar på ideologiska värderingar respektive aktuella sakfrågor. Vi studerar även hur kopplingen ser ut mellan de aktuella sakfrågor som lyfts fram och de ideologiska värderingarna.

Sammanfattning Under de senaste decennierna har de politiska kampanjerna blivit alltmer professionella och de politiska Partierna bör därför likt företagen förlita sig på etablerade marknadsföringsteorier. När politiska Partier ska påverka sina väljare är sambandet mellan organisationsidentitet och image viktigt då identiteten ska återspeglas i den image som väljarna har av Partiet. CenterPartiet tappade i väljarstöd i det senaste riksdagsvalet 2010 och är ett Parti som haft anledning att analysera och reflektera över sin identitet och image. Tidigare var CenterPartiet ett utpräglat landsbygdsParti medan de numera, i en högre utsträckning än förut, vill identifiera sig med städerna och de väljare som finns där. CenterPartiet har även under den senaste mandatperioden kompromissat i politiska frågor som var och är viktiga för Partiet, Partiets medlemmar och väljarna.

Under 1930-talet och fram till andra världskrigets slut framträdde auktoritära ideologier i det politiska livet i Sverige och Norrbotten. Syftet med denna uppsats är att granska dessa ideologiers utbredning och väljarstöd, med tyngdpunkt på nationalsocialismen, i Sverige i stort och sedan i Norrbotten och i Piteåbygden under denna tid. Jag granskar även kommunismens utbredning i Sverige samt undersöker hur stort stöd de hade bland väljarkåren i Norrbotten och i Piteåbygden. Jag har räknat antalet medlemmar/anhängare av nationalsocialismen i Norrbotten som finns registrerade i medlemslistor och Partimatriklar och jämfört dessa siffror med Sverige i stort vid denna tid. Detta kan dock bara ge en övergripande bild av antalet medlemmar då det inte finns några fullständiga matriklar över Partimedlemmar, med undantag för ett Parti, utan endast listor på de "obligatoriska" jul- och nyårshälsningar som anhängarna skickade in till Partiernas tidningar för att visa sitt stöd.