Samverkan sker i många olika former och inom många olika områden. I människohanterande yrkeskategorier så som skola och socialtjänst bedrivs samverkan ofta med målsättningen att tillsammans med andra Parter hjälpa en individ som behöver någon form av insats från samhället. Men även om många vill samverka för att en gemensam insats är nödvändig så är långt ifrån alla positivt inställda till samverkan. Varför? Jo för att det många gånger inte fungerar på ett önskvärt sätt.

Målet med min undersökning är att besvara frågorna ?Vilka förberedelser kan en jordägare vidta för att styrka sin rätt till självinträde i en tvist mellan jordägaren och arrendatorn?? och ?Vilka lagar och annat väsentligt underlag ligger till grund för hur utgången i ärendet blir??. Syftet med uppsatsen har varit att visa på de huvudsakliga åtgärder som jordägaren kan vidta inför och vid en självinträdesförhandling. Då jordägaren begär självinträde kan arrendatorn välja att bestrida denna händelse genom att låta arrendenämnden till en början försöka medla och få Parterna att komma överens. I de fall där det inte sker någon förlikning skall jordägaren inför en självinträdesförhandling i arrendenämnden ta fram väsentligt underlag som styrker hans behov av marken. Detta underlag ligger till grund då arrendenämnden gör en intresseavvägning mellan Parternas behov av jordbruksfastigheten. Jordägaren har möjlighet att ta hjälp av en sakkunnig för att få fram det underlag som kan styrka sannolikheten av ett självinträde.

Vårt examensarbete är baserat på ett behov från August Lundh AB i Eskilstuna, att designa om en befintlig engångsmingelbricka till en flergångsmingelbricka. Brickan ska kunna användas med August Lundh ABs befintliga kollektion med vin ? och ölglas.Arbetet har utgått ifrån den designprocess som SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, har tagit fram. Denna process består av olika steg: Utgångspunkt, användarstudier, koncept & visualisering, utvärdering & konceptval, justering & genomförande samt uppföljning & utvärdering. Den sista punkten har vi avgränsat oss ifrån och lagt på uppdragsgivaren.De verktyg och studier som har varit nödvändiga för vårt arbete har beskrivits i punkten användarstudier.

I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.   I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig.

Bakgrund: Sjuksköterskorna har en central roll i samarbetet kring vårdandet i livets slutskede. Det etiska har stor betydelse i detta sammanhang. Maktlöshet, osäkerhet och otydlighet skapade etiska konflikter i vården generellt i samband med kommunikation, relationer och samarbete. Här beskrivs vad vård i livets slutskede innefattar, sjuksköterskans roll, etik i vårdandet och vad etiska svårigheter är.Syfte: Denna översikts syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer inom vård i livets slutskede.Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som syftar till att skapa en översikt över det nuvarande kunskapsläget inom ämnet. Översikten bygger på elva artiklar, som har granskats och analyserats kritiskt.

Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för små bolag ifrågasätts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en långivare kan den slopade revisionsplikten för små bolag påverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det är genom revision och årsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv där den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) är en person som hjälper till med registrering och genomgång av rapporter samt att lagar och regler vad gäller beskattning efterlevs. Revisorns roll är oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi ställer oss frågandes till eftersom tidigare forskning även tyder på att relationen mellan revisorn, banken och företaget är av stor betydelse och att dessa Parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstå relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn på revisorns roll.

Bakgrund: IFRS 13 behandlar värdering och upplysningskrav för värdering till verkligt värde som är en marknadsbaserad värdering. Banksektorn är en verksamhet som får tydliga konsekvenser med svårigheterna att värdera sina finansiella tillgångar till verkligt värde. En finansiell tillgång som bankerna har är utlåning till allmänheten. Mindre banker får fler förfrågningar om lån med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlåningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna få en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet är att granska skillnaderna mellan några mindre bankers värdering till verkligt värde av posten utlåning till allmänheten.

I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.   I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig.

Syftet med denna studie är att studera förskollärarnas syn på samverkan mellan förskola och förskoleklass i två olika rektorsområden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlämningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns språkutveckling spelar för denna överlämning. Studien belyser frågor om hur förskollärarna upplever samverkan och överlämningar till andra verksamheter. Studien klarlägger också hur förskollärarna aktivt arbetar för att främja barnens språkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad från fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanställts och jämförts, för att se efter eventuella skillnader mellan två olika rektorsområden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom området samverkan, överlämning och barns språkutveckling.

Titel: Gör cheferna som de säger? Kunskapens betydelse för skillnader i uttalad och faktisk interaktion mellan chefer och blue-collar workers respektive knowledge workers.Nivå: Examensarbete i Företagsekonomi, Kandidatnivå, 15 hpFörfattare: Madeleine Lindqvist och Björn StenholmHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2013Syfte: Syftet är att undersöka kunskapens betydelse för skillnader i uttalad och faktisk interaktion mellan chefer och blue-collar workers respektive knowledge workers. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer med anställda och chefer på olika företag har använts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen har samlats in genom relevant kurslitteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnet. Resultat & Slutsats: Slutsatsen som dragits utifrån denna studie är att det inte gått att finna något glapp mellan chefers uttalade och faktiska handlingar. Däremot visar den på att svårigheten med kommunikation kvarstår trots kunskap om interaktion Förslag till fortsatt forskning: Då vi anser att vårt tillvägagångssätt inte kunde stödja den klassiska teorin föreslår vi att samma forskningsfråga studeras med en deltagande metod då vi tror att det skulle ge ett annat resultat. Ett annat förslag är att undersöka varför kommunikationen mellan chefer och anställda inte fungerar trots att båda Parter är medvetna om problemet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för de komplexa situationer som chefer med ledaransvar ställs inför och huruvida deras kunskap inom områden som kommunikation och interaktion kan hjälpa dem i sitt arbete. Nyckelord: Espoused theory, theory-in-use, arbetsmotivation, knowledge workers, blue-collar workers.

Stridsåtgärder är idag en tämligen sällsynt företeelse på arbetsmarknaden. Visserligen förekommer det fortfarande som ett påtryckningsmedel, för att i mellanperioden av två kollektivavtal få motparten att gå med på villkor som anses nödvändiga och relevanta. Dock om en jämförelse görs med hur det tidigare i historien sett ut, kan slutsatsen dras att stridsåtgärder används förhållandevis restriktivt idag. Anledningarna till detta har varit många. Två överenskommelser mellan arbetsmarknadens Parter som varit av särskild vikt är decemberkompromissen och Saltsjöbadsavtalet, vilka har behandlats i uppsatsen.

I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.   I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig.

Att framföra fartyg utan sjökort kan vara mycket vådligt. Idag finnsdet två typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska(digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position på marknadenför sjökort. Detta är en följd av bland annat lagstiftning.Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för användarna.

Bakgrund: Det föränderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits där de i större utsträckning än tidigare behöver ta hänsyn till deras målgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste åren, när de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nämnda målgrupper. De traditionella mediernas envägskommunikation har fått lämna plats för de sociala mediernas tvåvägskommunikation. Organisationens ledning är ansvarig för att säkerställa att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstår. För att kunna hantera detta måste man planera och lära sig undvika situationer som kan leda till en kris.

Uppsatsen handlar om Location-Based Services (LBS) vilket ärapplikationer / system som använder en specifik position på jordklotetför att leverera information om dess omgivning till användaren. Dessaapplikation använder sig ofta av ett lokaliseringssystem för attlokalisera användarens aktuella position men användaren kan ävenmanuellt specificera den position som är av intresse. Dessa tjänster ärkomplexa att utveckla då det är många olika Parter och system sommåste samarbeta för att det hela ska fungera. Uppsatsens problem äratt genomföra en förundersökning till utvecklandet av en mobilreseguide vilken ska användas av personer som vill erhålla fakta omde platser som besöks vid resor och utflykter i naturen.Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod därintervjuer har använts som primär datainsamlingsteknik. Intervjuer hargjorts på 6 olika respondenter i blandade åldrar och kön med detgemensamma intresset att de alla tycker om att resa.