Sök:

Sökresultat:

229 Uppsatser om Parken Strćket - Sida 4 av 16

Utvecklingsprogram för Nytorps gÀrde : ett förslag till utvecklingen av ett parkomrÄde i Stockholms ytterstad

En förtÀtning av huvudstaden har alltjÀmt kommit att accepteras som den utgÄngspunkt efter vilken Stockholm stad ska fortsÀtta att vÀxa. Hammarbyhöjden och Björkhagen rÀknas till det omrÄde som enligt översiktsplanen pekas ut som den centrala stadens utvidgning och pÄ sikt tror man att 1500-3000 nya bostÀder ska kunna rymmas inom de tvÄ stadsdelarna. Nytorps gÀrde utgör ett större grönomrÄde som finns i nÀra anslutning till Hammarbyhöjden och Björkhagen. OmrÄdet beskrivs enligt stadens sociotopkarta som en landskapspark dÀr invÄnarna har möjlighet att ta del av natur, grönska, rekreation, lek, möten och sociala aktiviteter. Parken Àr lokaliserad i ett attraktivt lÀge i staden och i takt med att befolkningen i Stockholm ökar och kravet pÄ fler bostÀder blir alltmer akut kÀnns det relevant att undersöka möjligheterna till att exploatera omrÄdet.

Den Löfvensiöldska parken pÄ Bergatorp - att sköta en parkmiljö med effektiva metoder

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, LandskapsvÄrdens hantverk, 15 hp, 2012.

Nattaktivitet hos DvÀrgflodhÀstar (Hexaprotondon liberiensis) pÄ Parken Zoo i Eskilstuna vÄren 2010.

DvÀrgflodhÀsten (Hexaprotondon liberiensis) lever i VÀstafrika dÀr den upptÀcktes pÄ 1800-talet, men det var inte förrÀn pÄ 1900- talen som de introducerades första gÄngen i djurpark. Studier pÄ vilda dvÀrgflodhÀsten har visat sig vara svÄra att genomföra, dÀrför har de flesta studier gjorts pÄ dvÀrgflodhÀstar i fÄngenskap. DvÀrgflodhÀsten Àr ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, trÀsk och sumpmarker. Den Àr ett nattlevande djur som ofta lever solitÀrt. I den hÀr studien studeras tre utvalda dvÀrgflodhÀstar pÄ parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de anvÀnder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvÀrgflodhÀstarna.   Videokameror sattes upp för att filma fyra nÀtter för varje individ frÄn kl.

Drömparken - den perfekta parken? : undersökning av parkens sociala förutsÀttningar

Den frÀmsta parken i Enköping anses vara Drömparken, ritad av trÀdgÄrdsdesignern Piet Oudolf 1996. Med sina hundratals olika perennsorter har Drömparken gjort Enköping internationellt kÀnd som parkstad. Dess frÀmsta karaktÀr Àr den förÀndring som sker i vÀxtligheten med stÀndigt nya skepnader under Äret. Drömparken Àr dÀrför ett mycket attraktivt utflyktsmÄl för vÀxtintresserade och mÄnga betraktar den som fullÀndad visuellt sett. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar Drömparken har att fungera som social mötesplats och av vilken anledning mÀnniskor besöker parken.

Lek i grönt! : ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsÀttningar för lek i Vikenparken, HöganÀs

Denna rapport har titeln Lek i grönt!:ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsÀttningar för lek i Vikenparken, HöganÀs. Den undersöker vilka kvalitéer ett woodland bör ha för ett kvarter eller en stadsdel för att kunna ge förutsÀttningar till en sÄ bra lekmiljö som möjligt. En följdfrÄga behandlas Àven; hur bör man med utgÄngspunkt frÄn dessa kvalitéer designa en park som just Vikenparken i HöganÀs kommun? Rapporten Àr indelad i fyra delar: en första inledande del dÀr bakgrunden till arbetet beskrivs. Del tvÄ redovisar min syntes.

Den engelska parken pÄ Löberöds gods under 1800-talet

Löberöds gods belÀget i sydvÀstra SkÄne Àr ett slott med mÄnghundraÄriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna frÄn Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet Àr en förundran över det stÄtliga godset som bÄde innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trÀdgÄrdarna och parker.I den nÀrmast tillgÀngliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastÄende?. Ingenstans fanns det att lÀsa om parken eller trÀdgÄrdarnas utformning.

Urban Building vid Hornsbruksgatan

knyta samman gata och park.tvÄ huskroppar formade av stÄende vinklade skivor sÄ att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir sjÀlvklar.Parametrarna som styrt projektet Àr siktlinjer, flödesanalys och ett grid pÄ 800x800mm..

Peterhof and Drottningholm : a comparison of the formal parks' characteristic elements, structures and overall planning

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Peterhof och Drottningholm, tvÄ formella 16-1700-talsparker, i frÄga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom bÄda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att bÄda var exempel pÄ parker lÄngt frÄn sina ursprungliga inspirationskÀllor har ocksÄ gjort jÀmförelsen intressant att genomföra. Min metod Àr att jÀmföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att pÄ plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjÀlp av Anna-Maria Blennows Europas TrÀdgÄrdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de tvÄ parkerna.

Olympiska stÀder - Hur förvaltas det Olympiska arvet?

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att anvÀndas efterÄt. Vidare Àr syftet att se vilka förutsÀttningar och vilken problematik som dÀrefter uppstÄr. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet frÄn studien har dÀrefter analyserats och diskuterats utifrÄn ett par teoretiska huvudpunkter som Àr viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen Àr ett komplext projekt med mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till. Detta dÄ det bl.a.

Lunds stadspark : finns förutsÀttningar för GSA-certifiering?

MÄlet med min uppsats var att undersöka Lunds stadspark och bedöma dess kvaliteter. För att kunna göra det pÄ ett objektivt sÀtt ville jag utgÄ frÄn ett standardiserat bedömningsmaterial som Àven kan anvÀndas pÄ andra parker och platser. Jag fann bedömningsförfarandet för Green Space Awards (GSA) vara tillÀmpbart. GSA som organisation var ocksÄ intressant, dÄ det Àr ett relativt nytt nÀtverk som verkar för att uppmÀrksamma goda parkmiljöer med hög kvalitet. DÀrför blev min frÄgestÀllning: Har Lunds stadspark de förutsÀttningar som krÀvs för att bli GSA-certifierad? Med följdfrÄgan; Vilka ÄtgÀrder och förbÀttringar skulle behövas för att nÄ dithÀn? Med min uppsats har jag inte för avsikt att ge ett komplett svar pÄ frÄgan om stadsparken har möjlighet att bli GSA-certifierad.

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Jag har tittat pÄ aktiveters placeringar, cirkulation och privata/offentliga dÀr de inte stÀnger av parken eller gatan istÀllet aktiverar den. Jag har Àven tagit hÀnsyn till utsikt och klimat sÄ aktivisterna som behöver solljus/utsikt eller natur fÄr det. .

Kriskommunikation i sociala medier : Parken Zoo före, under och efter kris

Sociala medier innebÀr bÄde stora hot och möjligheter. Möjligheterna Àr större Àn nÄgonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrÄn det bygga starka relationer. Samtidigt innebÀr den snabba spridning av information som sociala medier innebÀr ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstÄ vÀldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumÀrke. Syftet Àr att belysa och problematisera hur företag anvÀnder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frÄgestÀllningar:Hur anvÀnder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, ÄterhÀmtnings- och lÀrofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har anvÀnts i uppsatsen Àr krisens olika faser och relationsskapande.

Skolan i parken - En skola för Ärskurs f-6 samt kulturcenter i Annedalsparken i MariehÀll

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

"Vi bor ocksÄ hÀr" : en utomhusutstÀllning pÄ Parken Zoo

I detta examensarbete redovisas mitt förslag pÄ utformning av en utomhusutstÀllning pÄ Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur mÄlgruppen 3-10-Äringar kan stimuleras och ledas genom utstÀllningen. I arbetet ingÄr Àven en lekfull gestaltning av 16 utstÀllningskomponenter i form av bostÀder Ät vanligt förekommande sörmlÀndska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts pÄ barn i lekmiljöer. Jag har Àven gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

The usage of parks : a study of three parks in Uppsala

In today?s world urbanisation is an on-going process, cities are growing and becoming denser, and places for recreation gain value. Therefore, urban parks are much appreciated by people living in cities. When the first public parks where planned, their main function was to increase health, hygiene, education and social life. In the middle of 19th century the meaning of public parks to people?s wellbeing gained attention and parks were planned to provide space for lively activities. This paper focuses on parks? activities.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->