Sök:

Sökresultat:

229 Uppsatser om Parken Strćket - Sida 3 av 16

Drottningholmsparken under 1900-talet

Drottningholmsparken under 1900? talet? beskriver vilka förÀndringar och restaureringar som genomförts i lusttrÀdgÄrden och parken frÄn 1900 fram till idag och hur man sett pÄ det historiska arvet. Den tar upp och visar pÄ förÀndringar som skett i synsÀttet pÄ historiska trÀdgÄrdsanlÀggningar. Att kungafamiljen bosatte sig pÄ slottet och att Drottningholm blev Sveriges första vÀrldsarv ledde till att besökarantalet ökade. Uppsatsen redovisar hur man nyttjat Drottningholmsparken som en publik park för olika typer av arrangemang och hur administrationen sett ut under olika tidsperioder.

Årstidernas park : ett gestaltningsförslag för Banvaktsparken

Banvaktsparken ligger utmed HÀllbygatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala och Àr cirka 0,4 hektar stor. En parkering, ett Àldreboende och ett bullerplank mot Dalabanan angrÀnsar mot parken. Jag upptÀckte parken nÀr jag sommarjobbade pÄ Uppsala kommun under 2013. Jag besökte parken flera gÄnger och upptÀckte att parkens enda besökare verkade vara hundÀgare som rastade sina hundar i parkens utkant mot HÀllbygatan. Syftet med examensarbete Àr att ge parken en annan utformning och vÀxtgestaltning som kan locka fler besökare.

Gestaltning av det offentliga rummet - Hur blir Amiralitetsparken en levande del av stadslivet igen?

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem. I Karlskrona har lÀnge stora delar av staden varit stÀngda för allmÀnheten pÄ grund av militÀren och det Àr ocksÄ det militÀra som till stor del styrt stadsbyggandet.

Förslag till omgestaltning av Hoglands park

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.

Parken i Tidan. Gestaltningsprocess för nyskapande av Tidanparken

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp, 2011.

Fysisk aktivitet i parken : exempel Pildammsparken i Malmö

I dagens samhÀlle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal mÀnniskor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gÀller att skapa attraktiva utemiljöer som fÄr mÀnniskor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och trÀning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom omrÄdet, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur mÀnniskors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

Beteenden hos geparder i tvÄ stora svenska djurparker

Cheetahs in the wild are declining due to hunting, lack of prey, exploitation of habitats and loss of cubs to predators. Those are the main reasons to why cheetahs are kept in captivity today for conservation. Many cheetahs kept in captivity are seen pacing ? a behaviour that arise when the animal is prohibited from performing natural behaviours. It is believed to being attributed to a lack of stimulation in the environment where they are being held.

Villa Giacomina - historia, nutid, framtid

Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett omrĂ„de som idag nĂ€stan har vuxit ihop med sjĂ€lva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehĂ„ll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vĂ„rd, restaurering och förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs Ă€ven översiktligt parkens anvĂ€ndning genom Ă„rhundradena. År 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park. I parken har varje tid och person satt sin prĂ€gel, dĂ€rför kan man anvĂ€nda Villa Giacomina som ett titthĂ„l för att förstĂ„ trĂ€dgĂ„rdshistorien i Sverige frĂ„n sent 1700-tal och in pĂ„ 2000-talet. I fallet med denna park, och det ibland bristfĂ€lliga faktaunderlaget, Ă€r det ocksĂ„ intressant att göra det omvĂ€nda, att genom trĂ€dgĂ„rdsarkeologiska spĂ„r och vad som finns bevarat frĂ„n andra parker ifrĂ„n samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit sĂ„ Ă€ven pĂ„ Villa Giacomina. Parken vĂ€xte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande lĂ€get ner mot Kinneviken, den kuperade marken och bestĂ„ndet av gamla trĂ€d. Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman frĂ„n Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp pĂ„ Stola sĂ€teri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till VĂ€stergötland och valde hĂ€r att leva ett liv i samklang med naturen.

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Mitt mÄl var att skapa vÀstra söders identitet och samlingsplats, vilken helt saknas idag. Utmaningen var ocksÄ att transformera Hornsbruksgatan frÄn en baksida till en tillgÀnglig plats. Högalidsparken förlÀngs ner till gatunivÄ - Hornsbruksgatan blir en blandning av park/ torg genom ett specifikt grönt plattsystem. Nya strÄk och ramper binder ihop nuvarande gatu- och parknivÄn. Bebyggelsen Àr smÄskalig och nÀtt, ÀndÄ Àr programmet större Àn förslagit proram.

Förslag till Äterskapande av delar i Drottningholms slottspark

ABSTRAKTSyftet med den hĂ€r studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms slottspark skulle kunna Ă„terstĂ€llas till ursprungsskicket med smĂ€rre förĂ€ndringar med tanke pĂ„ skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt vĂ€rde i parken.Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nĂ€mner de som ritat parkens olika delar. För att göra den hĂ€r studien och skapa nya ritningar till Drottningholms slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda pĂ„ hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jĂ€mföra detta med hur de ser ut idag.Efter den hĂ€r processen har fyra slutprodukter framstĂ€llts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa Ă€r förslag till mönster för de utvalda platserna samt vĂ€xtförslag till dessa.Jag hoppas att mina idĂ©ritningar ska kunna vara till hjĂ€lp om dessa delar skulle Ă„terskapas pĂ„ Drottningholmsslottspark.  Även om mina ritningar inte skulle anvĂ€ndas om broderiparterren och labyrinten skulle Ă„terskapas sĂ„ skulle det hĂ€r arbetet kunna vara till hjĂ€lp genom information om vilka kartor som skulle vara lĂ€mpliga att anvĂ€nda sig av.Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer vĂ€lja att anlĂ€gga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de Ă„terskapades..

GullÄkerparken och dess lignoser : dÄ, nu och i framtiden

Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.

Vattenparken i Enköping : en brukarstudie

Enköpings vattenpark anlades i slutet av 1990-talet som en del i arbetet med att förhindra en hotande övergödning av Östersjön och MĂ€laren. Dess huvuduppgift Ă€r att rena ungefĂ€r hĂ€lften av Enköpings dagvatten innan det nĂ„r ut till MĂ€laren. Förutom denna aspekt har syftet Ă€ven varit att skapa en attraktiv plats för Enköpings invĂ„nare att vistas i och omkring. Min kontakt med parken, frĂ„n att ha vĂ€xt upp i nĂ€rheten, cyklat förbi den under flera Ă„rs tid, till att faktiskt arbeta i den, fick mig att fundera kring dess övriga men inte fullt sĂ„ uttalade funktioner. Detta ledde fram till de tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna; - Vilken relation har besökaren till Vattenparken och vad betyder den dĂ€rigenom för dem? För att söka svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar Ă€gde inledningsvis samtal rum med kommunens chef för Vatten & Avlopp, som varit delaktig under hela arbetet med Vattenparken.

SamhÀllsekonomiska konsekvenser av Putte i Parkens flytt : En kostnadsnyttoanalys

Varje Är arrangeras ett flertal evenemang runt om i vÀrlden och stÀder slÄss om att fÄ stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler Àr Putte i Parken som Àr en Ärlig musikfestival som frÄn början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen vÀxte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man Är 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig pÄ att försöka finna de samhÀllsekonomiska konsekvenserna som uppstÄtt pÄ grund av denna flytt och hur de olika kommunerna pÄverkats av festivalen. Med hjÀlp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit pÄ grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetÀr enhet (SEK).

SlÀpp ut parken! : gestaltningsprogram för Larsberg pÄ Lidingö

Larsberg pÄ Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovÄningars skivhus, tre lÀgre lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. OmrÄdet anlades som hus i park, pÄ det viset att man lade bostadshusen i en stor bÄge kring befi ntlig natur som genomskars med gÄngvÀgar och kantades med extensiva grÀsytor. De öppnare ytornas solitÀrtrÀd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken fi nner man en stor kvalitet i den stÀndiga glÀnta som skapas mellan vildare natur och det grÀsbeklÀdda landskapet. TyvÀrr hÄller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen Àr funktioner dubbelt inramade av vÀxter och staket.

Olympiska stÀder : Hur förvaltas det Olympiska arvet?

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att anvÀndas efterÄt. Vidare Àr syftet att se vilka förutsÀttningar och vilken problematik som dÀrefter uppstÄr. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet frÄn studien har dÀrefter analyserats och diskuterats utifrÄn ett par teoretiska huvudpunkter som Àr viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen Àr ett komplext projekt med mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->