Sök:

Sökresultat:

229 Uppsatser om Parken Strćket - Sida 13 av 16

Kvarteret TjÀllet : BostÀder pÄ Stadshagens tunnelbanestation.

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Contain : ett gestaltningsförslag för Tritis Septemvriou Street, Thessaloniki, Grekland

I den gestaltande landskapsarkitektens yrkesliv Àr arkitekturtÀvlingar praxis, eftersom det anses vara ett effektivt sÀtt att fÄ fram alternativa och högkvalitativa förslag i ett projekt. Som ett komplement till den ordinarie utbildningen pÄ landskapsarkitekturprogrammet Àr deltagande i arkitekturtÀvlingar ett sÀtt att förbereda sig för det kommande arbetslivet. Genom tÀvlingen Re-design the cityscape from the forest to the seafront: Tritis Septemvriou Street, Thessaloniki, Greece, finns en möjlighet att kombinera kandidatuppsatsen och deltagande i en arkitekturtÀvling. TÀvlingen berör hanteringen av stadsmiljöer med undermÄliga allmÀnna platser, kopplat till modernismens genomslag. Syftet med kandidatarbetet Àr att övergripande gestalta Tritis Septemvriou Street i Thessaloniki med utgÄngspunkt i tÀvlingsprogrammet.

IKT med fokus pÄ lÀs- och skrivundervisningen : Varför ska inte vi anvÀnda IKT nÀr övriga samhÀllet anvÀder det? SÄ vi mÄste ju göra det!

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Stranden : gestaltningsförslag för lek och aktivitet i MarnÀsparken

Lekplatser, förskolegĂ„rdar och skolgĂ„rdar Ă€r nĂ„gra av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn Ă€r beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt frĂ€mjar deras hĂ€lsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehĂ„ll, kuperad terrĂ€ng och vĂ€xlighet. Den ska ocksĂ„ locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spĂ€nnande, utmanande och vĂ€cka barns nyfikenhet, upptĂ€ckarglĂ€dje och entusiasm. ÄndĂ„ Ă€r mĂ„nga utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfĂ€lliga ur flera synpunkter.

De tysta skötselmetoderna : VÀrdet av bullerfria trÀdgÄrdar och tillgÄngen till naturens ljudlandskap

Genom vÄra allt mer tÀtt befolkade stÀder och genom det rÄdande teknologisamhÀllet har vi skapat en ljudmiljö dÀr tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. TrÀdgÄrdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men mÄnga av de skötselmetoder som anvÀnds inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivÄer.I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trÀdgÄrdar samt tillgÄngen till naturens ljudlandskap presenteras vÀrdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trÀdgÄrdsförvaltning dÀr alternativa metoder anvÀnds.TillgÄngen till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat frÀmja ÄterhÀmtning frÄn stress, pÄverka ett naturomrÄdes kvaliteter som t.ex. symbolvÀrden och kunskapsförmedling.Resultatet visar att det finns och anvÀnds tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, grÀsklippning efter hÀst, elgrÀsklippare, transportcyklar och betesdrift Àr nÄgra av dem.

Dynamik i urbana planteringar : gestaltningsexempel för kvartersparken KungsÀngen i Uppsala

Idag saknar mÄnga landskapsarkitekter tillrÀcklig kunskap om hur vÀxter ut-vecklas, vilket gör att mÄnga planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att anvÀnda sig av vÀxtdynamik kan planteringar bli hÄllbarare, fÄ förbÀttrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler mÄlgrupper. Syftet med uppsatsen Àr att presentera exempel pÄ kunskap som krÀvs för att gestalta dynamiska planteringar i urban miljö. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktÀr i en offentlig park?? I arbetet presenteras tvÄ planteringsförslag för en kvarterspark i industriomrÄdet KungsÀngen i Uppsala.

Efter nolltoleransen : nyttan av laglig graffiti

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.

HAMNLÄNKEN : En studie i att förbĂ€ttra strĂ„ket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.

Kort utvÀrdering av ny jaktberikning för amurleopard (Panthera pardus orientalis) pÄ Parken Zoo

Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemomrÄden gör att det finns vissa problem relaterade med att hÄlla dessa i fÄngenskap. FörhÄllandena i fÄngenskap bör modifieras sÄ att den liknar den miljö dÀr djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att anvÀnda naturliga födosöksstrategier Àven i fÄngenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning.

HAMNLÄNKEN - En studie i att förbĂ€ttra strĂ„ket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.

Gyllebo Slott : parkens och trÀdgÄrdens historia, nutid och framtid

Gyllebo Àr en mycket vacker, historisk anlÀggning, belÀgen pÄ en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefÀr 1,5 mil nordvÀst om Simrishamn i SkÄne. I denna rapport har vÄr uppgift varit att beskriva slottets park- och trÀdgÄrdshistoria genom Ärhundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrÄn kunskap inhÀmtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta stÀllning till den insamlade informationen - och utifrÄn den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anlÀggningen. Vi har genom fÀltinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrÄdar kring slottets park- och trÀdgÄrdshistoria. FrÄn delar av anlÀggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den frÄn andra visat sig vara mycket knapphÀndig.

Tryggare tillvaro? : en studie av trygghetsupplevelsen av Victoria Parks utemiljö

I samhÀllet idag har mÀnniskor genom media blivit allt mer medvetna om att vÀrlden Àr osÀker, vilket för mÄnga skapar en kÀnsla av otrygghet. MÄnga vill lösa problemet med otrygga miljöer genom att bygga sÀkrare, vilket kan ha lett till att mÀnniskor i Sverige kÀnner sig tryggare nu 2013 Àn Ären dessförinnan. Ett exempel pÄ ett försök att lösa otryggheten Àr Victoria Park, det nyligen byggda sÄ kallade livsstilsboendet i Malmö. Den bÀrande idén dÀr Àr att det ska finnas en möjlighet till gemenskap mellan de boende, dÄ de förser gemensamma och privata utrymmen med hög service. Victoria Park har fÄtt blandad kritik.

Arenans förÀndrade roll

Titel: Arenans förÀndrade roll ? frÄn Colosseum till Allianz Arena Författare: Daniel Granqvist & Henrik Johansson Handledare: Gun Normark & Bo Carlsson Syfte: Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för ett helhetstÀnkande nÀr det gÀller utveckling av moderna idrottsarenor. HÀrvid anvÀnds aspekterna kommun/samhÀlle, publik, evenemang och nÀringsliv för att belysa nybyggnationer av moderna fotbollsarenor. Studien bygger primÀrt pÄ erfarenheter frÄn tidigare arenabyggen i norra Europa och baserar sig pÄ fem strategisk utvalda arenor. FrÄgestÀllningar: Vilka skillnader och likheter finns nÀr det gÀller utveckling av moderna fotbollsarenor? Vad har kommun/samhÀlle, publik, nÀringsliv och evenemang för betydelse för förstÄelsen av denna utveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter kan vara viktiga vid framtida arenabygge? Metod: Uppsatsen Àr en jÀmförande fallstudie av fem strategisk utvalda arenor i norra Europa.

Skogseken : En undersökning av ekens kulturhistoriska och estetiska vÀrde, samt dess anvÀndning i den urbana vegetationsbyggnaden.

Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har pÄ ekens estetiska vÀrde, samt vilka anvÀndningssÀtt de tycker framhÀver ekens karaktÀrer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida anvÀndningen kan komma att se ut. Jag har valt att Àgna en del av arbetet Ät att lyfta fram vissa historiska hÀndelser dÀr eken har spelat en viktig roll. Detta har jag gjort för att jag tycker att det Àr viktigt att kÀnna till ekens historia om man skall argumentera för att anvÀnda den. NÀr bönderna förbjöds hugga ner ekar pÄ sin egen mark, sÄ skapades ett ekhat, men spÄren av denna syn pÄ eken Àr förmodligen vÀldigt otydliga idag.

RekreationsvÀrden i parker och grönomrÄden : vilka Àr de? Hur kan de vÀrderas och bedömas?

Rekreation har flera definitioner, i denna studie anvĂ€nds definitionen "Ă„terhĂ€mtning i en stĂ€rkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö Ă€r en viktig del av stadsbornas möjlighet att Ă„terhĂ€mta sig frĂ„n vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, bĂ„de inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frĂ„gor som berör mĂ€nniskans relation till sin nĂ€rmiljö och miljöns pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan. Denna studie behandlar rekreationsvĂ€rden i park och grönomrĂ„de, den gör ett försök att ta reda pĂ„ vilka dessa rekreationsvĂ€rden Ă€r och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturomrĂ„den med en god kvalitet nĂ€r det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnĂ„r kriterierna priset GSA. MĂ„let med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrĂ„n kriteriet rekreation. Som exempel pĂ„ verktyg för bedömning och vĂ€rdering av park och grönomrĂ„dens rekreationsvĂ€rde testas Patrik Grahns Ă„tta parkkaraktĂ€rer (Grahn, 2005).

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->