Sök:

Sökresultat:

229 Uppsatser om Parken Strćket - Sida 12 av 16

Hur man utformar hÀlsofrÀmjande utemiljöer : med rehabiliteringstrÀdgÄrdar som förebild

I dagens samhÀlle sker en förtÀtning av staden och det Àr ofta pÄ bekostnad av grönytorna dÄ det anses att de inte blir tillrÀckligt anvÀnda (Grahn, 1991, s. 6). Men det Àr samtidigt bevisat att man mÄr bÀttre av att vistas i naturen Àn bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för ÄterhÀmtning frÄn stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Plats för dans

Landskapsarkitektur Àr starkt kopplat till fysisk hÀlsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hÀlsa och miljön omkring oss men lite forskning finns Ànnu inom omrÄdet. Det fysiska och psykiska Àr viktigt för hÀlsa och inom dansen Äterfinns positiva effekter rörande bÄda. Idag hÄller dansare frÀmst till inomhus, bort ifrÄn folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete var dÀrför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanlÀggning - fysiskt bör se ut och var en sÄdan bör placeras. Kriterierna kan sedan anvÀndas i vidare studier. Med hjÀlp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjÀlp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt gestaltningsförslag fram. HuvudfrÄgestÀllningen jag anvÀnde mig av var: Vad krÀvs av en plats för att den ska fungera för danstrÀning utomhus? Och för att svara pÄ det behövde jag Àven veta om dansare vill och kan dansa utomhus vilket sÄledes var min andra frÄgestÀllning. För att en plats ska kunna lÀmpa sig för fysisk aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.

VĂ„rdprogram för Österby bruks kökstrĂ€dgĂ„rd :

Svenska (engelska se nedan) Detta examensarbete Ă€r ett vĂ„rdprogram över Österby bruks kökstrĂ€dgĂ„rd. Österby bruk Ă€r belĂ€get i norra Uppland cirka fem mil norr om Uppsala. Redan pĂ„ 1500-talet började jĂ€rnindustri vĂ€xa fram pĂ„ Österby. Österbys jĂ€rnindustri kom att pĂ„gĂ„ fram till nedlĂ€ggningen av Österbyverkan 1983. Dagens kökstrĂ€dgĂ„rd tillkom i och med den omgestaltning av hela herrgĂ„rdsanlĂ€ggningen som startade pĂ„ mitten av 1700-talet.

Svarte Mosse - en stadsdelspark i Göteborg :

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för BiskopsgÄrden dÀr man pekar pÄ en möjlig utveckling av nÀromrÄdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mÄl med detta examensarbete har varit att utifrÄn en förstÄelse för de lokala förhÄllandena utveckla ett program med kriterier för hur omrÄdet skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag pÄ gestaltning. Efterforskningar bland olika kÀllor gav ett generellt svar pÄ vad som Àr en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen sÄ konstaterar jag att det karaktÀristiska för Norra BiskopsgÄrden Àr resurssvaghet, trÄngboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i sÄ kallade utsatta omrÄden. Jag valde att arbeta med ett grönomrÄde som angrÀnsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. DÀrför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.

2 under Par : tvÄ likvÀrdiga entréparker

Bokskogens golfklubb ligger belÀgen dÀr Torups slotts bokskog möter Yddingesjön och Àr en av Sveriges mest populÀra banor. Mycket av populariteten beror pÄ det vackra landskapet pÄ och runt banan. Det Àr ocksÄ detta faktum som klubben anvÀnder sig av i sin marknadsföring - "En total golfupplevelse i en unik miljö" (Bokskogens GK 2012). Det finns dock delar av omrÄdet som Àr mindre smickrande. De tvÄ entréomrÄdena, som alla besökare passerar pÄ vÀg frÄn parkeringarna mot klubbhuset Àr ett sÄdant exempel. EntréomrÄdena hÄller inte lika hög klass i vare sig funktion eller estetik som golfbanans övriga delar.

Brukardeltagande i förÀndringsprocesser : vilka aspekter Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid involveringen av brukare i utvecklingen av LindÀngelunds rekreationsomrÄde och i utvecklingen av mötesplatser i LindÀngen?

I processen för en socialt hÄllbar utveckling Àr en viktig del att utöka brukarens möjlighet attpÄverka sin verklighet. En utmaning i stÀders utveckling Àr att bÀttre lÀnka samman omrÄden medvarandra. Aspekten handlar till stor del om den byggda miljön och fysisk segregation, men enviktig konsekvens av segregation Àr ocksÄ ett ibland upplevt utanförskap.Ett sÀtt att motverka den effekt som segregation och utanförskap kan fÄ Àr just att göra brukaremer delaktiga i förÀndringsprocesser. Arbetet med utvecklingen av Fosie innefattar till en stordel brukardelaktighet. Denna studie tar upp tvÄ av delprojekten i Fosies utveckling och fokuserarpÄ LindÀngens centrum och LindÀngelund.

En helande plats : ett gestaltningsförslag för parken Torkelsplan i Uppsala

Historien om helande platser i naturen, stÀllen som ansÄgs pÄverka mÀnniskans vÀlbefinnande, Àr lÄng. Naturens ÄterhÀmtande hÀlsoeffekter Àr dÀremot ett relativt nytt forskningsfÀlt. TvÄ teorier dominerar inom forskningen, Stephen och Rachel Kaplans teori om hur sinnena pÄverkas av intryck och Roger Ulrichs teori om reaktioner som sker instinktivt i kroppen. BÄda teorierna utgÄr frÄn stressteori dÄ det Àr ett tydligt sÀtt att mÀta vÀlmÄende. Det Àr utifrÄn dessa teorier som designaspekter för helande trÀdgÄrdar har vÀxt fram.

SpÄret mot parken : en grÀnsöverskridande stig mellan torg och park i Norra Sorgenfri

My thesis is a combination of theory and practice, where theory is meant to create a context and a background for my interpretation proposal. I wanted to ?access? the ideas that are always in the background of the reasoning which underlies both planning in a larger scale, and the design of a place. I wanted to make a ?work of ideas.? In the process of shaping the proposal, I wanted to be deleted from the site itself.

SmÄ parker i en tÀtare stad : kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv?

I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana parker.

Den gröna fickan i den stora staden : en studie av pocket parks betydelse för mÀnniskans psykiska hÀlsa tillÀmpat i ett gestaltningsförslag

Grönska har mÄnga fördelar för mÀnniskans psykiska hÀlsa. Bara nÄgra minuters vistelse i grönomrÄden kan ge positiva effekter pÄ bland annat stressnivÄ, koncentrationsförmÄga och humör. Dagens trend med urbanisering och förtÀtning leder dock till att mÀnniskor blir mer och mer isolerade frÄn naturen. I och med förtÀtning blir gröna platser i staden hotade av exploatering. Dessutom innebÀr de ökade invÄnarantalen att trycket pÄ stadens grönytor blir större, dÄ fler personer mÄste samsas om den grönska som finns tillgÀnglig.

Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Alléer

Allén förklaras som en vÀg eller gata med planterade trÀd pÄ bÄda sidor, vanligen i enkla rader men Àven flerdubbla led. Allén Àr en anlÀggning som innehÄller minst 7 trÀd.?Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och brÀnsle?Alléerna anlades för att hindra jordflykt pÄ skÄnska slÀtten.?Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom pÄ 1600-1700-talet.?Alléerna anlades för att rama in vÀgen och ge resande en linje att hÄlla sig till vid dÄlig sikt men ocksÄ att ge skugga och ÄterhÀmtning för resande. Det kunde vara i en hÀlsopark pÄ 1800-talet eller dÄ man fÀrdades pÄ landsvÀgen med hÀst och vagn.?Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvÀgsalléer och parkalléer.

Trygg belysning i stadens mörker : med en studie av Central Park, New York City, USA

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ge en ökad förstÄelse för ljusets betydelse för att mÀnniskor ska kÀnna sig trygga i stÀders offentliga rum efter mörkrets inbrott. Mörkret har alltid skrÀmt mÀnniskan och varit en begrÀnsande faktor i det vardagliga livet. Som skydd och för att kunna utnyttja dygnet pÄ bÀsta sÀtt har ljus anvÀnts i otaliga former genom Ären; allt frÄn eld till elektricitet. Det artificiella ljuset har haft en stor betydelse för hur vi idag kan leva vÄra liv. Trots att dagens stÀder Àr fulla av ljus under dygnets mörka timmar finns en otrygghet bland mÄnga att röra sig i stadens offentliga rum efter mörkrets inbrott.

Stowe: en landskapspark av betydelse

MÄlet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanlÀggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan fÄ en viss betydelse och vÀrderas högt av eftervÀrlden. FrÄgorna som uppsatsen utgÄtt frÄn Àr: - Vad Àr Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att kÀnna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anlÀggningar framstÀlls i trÀdgÄrdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhÄlla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener pÄ Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnÀmns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet pÄ SLU Alnarp, litteratur frÄn The National Trust (organisationen som Àger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trÀdgÄrdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanstÀllningen tyder pÄ att Stowe har en stor betydelse i trÀd-gÄrdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade kÀllorna.

Stadens hÄrdgjorda miljöer som vÀxtplats för trÀd

MÄlet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanlÀggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan fÄ en viss betydelse och vÀrderas högt av eftervÀrlden. FrÄgorna som uppsatsen utgÄtt frÄn Àr: - Vad Àr Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att kÀnna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anlÀggningar framstÀlls i trÀdgÄrdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhÄlla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener pÄ Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnÀmns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet pÄ SLU Alnarp, litteratur frÄn The National Trust (organisationen som Àger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trÀdgÄrdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanstÀllningen tyder pÄ att Stowe har en stor betydelse i trÀd-gÄrdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade kÀllorna.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->