Syftet med studien var att utvärdera vad tidigare klienter på Lenagården HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som värdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. Utvärderingsfrågorna utgick från Lenagårdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgångsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har använts som utgångspunkt för resultaatanalysen.Utvärderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vänlighet och respekt samt personalens kompetens ansågs vara värdefulla faktorer i behandlingen. Själva terapin och behandlingsmetoden ansågs av samtliga intervjupersoner vara givande.

Syftet med undersökningen var att få en bild av pedagogers och specialpedagogers syn på de tester som utförs under barns första skolår. Vad anser man vara främsta orsakerna till barns läs- och skrivsvårigheter och hur viktiga är testerna för att fånga upp dessa? Min studie består av två parallella undersökningar, en kvantitativ undersökning där elevers sparade resultat från prov och tester från de första skolåren jämförts med resultatet på de nationella proven i femte klass. Därefter har en kvalitativ undersökning gjorts där pedagoger och specialpedagoger fått svara på hur de ser på dessa tester. Tidigare forskning pekar på att 6-8% av eleverna har läs och skrivproblem. Detta kan bero på genetiska problem, svårigheter med avkodningen, ordmobiliseringen, koncentrationsproblem, ovana att läsa och skriva eller att man har annat modersmål.

SammanfattningUnder de senaste åren har upplevelser förutspåtts att bli något som kan fungera som stilbildare, differentieringsverktyg och som värdehöjare för en vara eller tjänst. God service är inte längre ett tillräckligt konkurrensmedel utan ytterligare en dimension måste adderas för att kunna hävda sig på marknaden. Så långt håller de flesta med och ser ljust på upplevelsebranschens framtid. Aktivitetsbolagen arbetar dock med ett stort förbehåll, nämligen de säsongsvariationer som ofta påverkar verksamheten. Anledningen till säsongsvariationerna kan skifta från fall till fall men gemensamt är att det leder till svårigheter med personaladministration, skiftande arbetsbelastning, osäkerhet i avkastning som till slut kan leda till svårigheter att hitta lönsamhet i verksamheten. Syftet med den här uppsatsen är att besvara vår frågeställning om vad som föranleder säsongsvariationer för ett aktivitetsföretag som heter Stora Blå och som har sin bas i skånska Båstad.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar.Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar..

Skolan är en viktig arena för att främja barns långsiktiga hälsa samt att elever ska uppleva idrott och hälsa undervisningen som något positivt. Utifrån denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolämnet idrott och hälsa. Studien byggde på två fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i årskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration från systematisk textkondensering.

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

Anmälningar av barnmisshandel ökar för varje år. I många av dessa fallen är det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma måste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut när de bor på en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frågeställningar använts: Hur ser personalen på barnens vardag i allmänhet? Hur arbetar personalen med att hjälpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivå är för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag när de bor på kvinnojour?För att finna svar på detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i några av de angränsande kommunerna.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller upplevelsen av smärtsymptom, upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan påverka deras;Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Arbetslöshet drabbar allt fler människor och detta fenomen är ett stort samhällsproblem. De äldres fotfäste i arbetslivet är skört på dagens arbetsmarknad. Ju äldre man är desto svårare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om äldre arbetslösas upplevelser av sin arbetslöshet och deras självbild som långtidsarbetslösa. En av huvudfrågeställningarna har handlat om vilka negativa och positiva upplevelser av arbetslösheten som den äldre arbetslöse har och den andra om den äldre arbetslöses syn på sig själv i egenskap av långtidsarbetslös.Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgått från ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-åringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet påverkar deras lust och motivation till skriftspråket. Med fokus på frågeställningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftspråket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftspråket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftspråket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data är kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen på tre skolor i både förskoleklass och i år 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Problemet med traditionell självkostnadskalkylering är att de indirekta kostnaderna ofta fördelas efter produktionsvolym och att det därför finns en risk för att vissa produktgrupper subventionerar andra. Det här är vanligt inom företag med stort produktsortiment, som exempelvis i läkemedelsbranschen. ABC-kalkylering däremot utgår från att aktiviteter konsumerar resurser och att det är produkter som konsumerar aktiviteter. Således kan man genom ABC-kalkylering skapa en mer tillförlitlig fördelning av kostnaderna. Syfte Syftet med vår uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera traditionell produktkalkylering för ett läkemedelsföretag.