Examensarbetets titel är Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare är Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet är att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frågeställningen: · Hur vill barnen som är mellan tre och fem år att platsen där de vill vara för sig själva ska utformas för att de ska trivas bra där? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat på vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frågeställningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens välbefinnande? · Hur påverkas barnens inlärningsförmåga av vilan? Teoretiska utgångspunkter är valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Arbetsterapeutens uppgift är att främja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 år och som bor i ordinärt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver därför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ välfärdsteknologi, för att främja aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ välfärdsteknologi som kan användas som intervention för att främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgängliga via Luleå tekniska universitetsbibliotek.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.

Studiens syfte har varit att få syn på hur barn möter och använder matematik i förskolan samt hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhåller sig till ämnet. Både i de ickestyrda aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn på matematik i förskolan samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med ämnet. Vilka teorier som ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat så lågt kunskapsmässigt inom matematik.

Vårt syfte var att undersöka i vilken utsträckning pedagoger genomför planerade rörelseaktiviteter i förskolan samt på vilket sätt pedagogerna upplever sig aktiva under dessa aktiviteter. Inledningsvis presenteras ett sammandrag av hur vi tolkat läroplanen för förskolan gällande rörelseaktiviteter. Därefter beskrivs forskaren Jean Piagets kognitivistiska utvecklingsteori vilken kan kopplas till den forskning och den litteratur vi tagit del av. Vidare redogörs för olika forskares och författares uppfattningar på vilka sätt fysiska aktiviteter påverkar och har betydelse för barns totala utveckling, exempelvis motorisk, perceptuell och sensorisk utveckling, samt deras synsätt på rörelseaktiviteters betydelse för barns lärande, självkänsla och hälsa. Avslutningsvis beskrivs förskolans respektive pedagogens uppdrag gällande planerade rörelseaktiviteter.

Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet.En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter.

Den här uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, där majoriteten av tjänsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. Här studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hänsyn till tre olika lärprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som används för kunskapsöverföring på fallföretaget analyserades vilka lärprocesser som är möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in från olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkätundersökning. Utifrån analysen sammanfattades vilka lärprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bättre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och därmed också konkurrenskraft.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller upplevelsen av smärtsymptom, upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan påverka deras;Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger tänker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgång om de områden som är relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att främja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att få kunskap om pedagogers uppfattning om detta ämne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan är kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det är viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende.

I detta examensarbete har jag utgått från teorier om klimat och människa och den energi som jag tror finns i gränssnittet mellan mänskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgått från att både mänskliga aktiviteter och naturliga cykler påverkar klimatet och att det är den sammanlagda påverkan som utgör resultatet. Jag har gått vidare från denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan påvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en fråga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svårläslig information. Jag har strävat efter att lyfta/skildra klimatet och dess föränderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjälp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om på olika platser och låtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgänglig för fler än de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrågor. Målet är att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta både mänsklig och naturlig påverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med är belägen på Möllevången i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och läge, som jag ansett vara nödvändiga för mitt projekt. Jag valde även platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta område som har stor brist på grönytor, kan svara till fler intressen än de som jag själv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skånskt åkerlandskap, utrullat på platsen. Ett nät av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende på brukarnas önskemål. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande väder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat påverkas av förändring i påverkan från både människa och natur.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Sommarturismen i Sälen är i ett utvecklingsskede. I Sälen har man skapat en projektgrupp vars uppgift är att utveckla sommarturismen i regionen. Syftet är även att locka besökare så Sälen kan hålla öppet sina anläggningar året om och skapa arbetstillfällen även på sommaren för dem som jobbar vinterhalvåret. Denna projektgrupp består av en styrgrupp med representanter från olika företag i Sälenområdet, från de lokala aktörerna, kommunen och Skistar. Skistar är de företaget som äger anläggningarna i Sälenfjällen.