SammanfattningInledning: Den årliga incidensen för Pankreascancer är 9 per 100 000 invånare. En tidig diagnos ger förbättrad 5-årsöverlevnad men botar fortfarande få patienter. De senaste åren har den dåliga prognosen förbättras tack vare utvecklingen inom bilddiagnostiken. Författaren i denna litteraturstudie har valt att jämföra multidetektor datortomografi (MDCT) och magnetisk resonans (MR) med kontrastmedel för diagnostik av pankreastumör vid misstänkt Pankreascancer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilken radiologisk undersökningsmetod som är att föredra vid diagnostisering av Pankreascancer, MDCT eller MR.Frågeställning: Är det MDCT eller MR som är bäst vid diagnostisering av Pankreascancer?Metod: En litteraturstudie baserad på 12 antal artiklar som är funna i databasen PubMed.Resultat: MDCT och MR har likvärdig diagnostisk säkerhet att upptäcka pankreastumör samt påvisa kärlinväxt och förutse operabilitet.

Bakgrund: Patienter med Pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrund: Förutsättningarna för sjukgymnasters arbete på särskilt boende ser olika ut beroende på brukarantal, möjlighet att vara tillgänglig samt resurser från kommunen. Flera studier visar på att resursbrist försvårar sjukgymnasters arbete och att det är svårt att tillgodose brukarnas behov när sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker på specifik och allmän nivå, och till stor del genom omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete på särskilt boende för äldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade på särskilt boende.

Bakgrund: Pankreatikoduodenektomi är den enda kurativa behandlingen av Pankreascancer och pankreasanastomosläckage (PAL) är en mycket allvarlig postoperativ komplikation. Metoder för att identifiera detta i ett tidigt skede behöver förbättras. Den postoperativa övervakningen består till stor del av vitalparametrar men sjuksköterskan observerar även andra tecken på försämring. Metod: 32 patienter som genomgått pankreatikoduodenektomi inkluderades i studie. Ett bedömningsformulär innehållande 14 parametrar togs fram och användes för att identifiera vad i sjuksköterskans observationer som kan identifiera tidiga tecken på PAL.