In the palliative care there are many close encounters between the care-taker and the care-giver. To be touched is foundational to every human being and the care-giver shows his presence to the care-taker, when he touch the care-taker. Touch is an important tool for the care-giver in the care for the care-taker. It becomes a natural way of communicating. The aim of this literature study was to describe which factors that are important, for the care-taker in the palliative care, to receive touch in the purpose of feeling well-being.

The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the spouses? emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky?s theory; a feeling of coherence, Lazarus? coping theory combined with Folkman?s revised coping theory.

One third of all Swedish people will suffer in cancer. Pain is a common symptom in cancer patients. The pain is subjective and includes several dimensions. The dimensions of pain are the physical, psychological, social and spiritual. This is a literature review and the aim with this study was to identify the pain experience in patients with cancer receiving palliative care.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Background:Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient.Aim:To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care.Methods:A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed.

The aim of this undergraduate thesis was to explore how the welfare officers at palliative units in Stockholm respond to the patients? thoughts and experiences during the last phase of life, as well as exploring their picture of the patients experiences. The research questions of the study were:? How do the welfare officers relate to the patients? experience of their death? ? In what way do the welfare officers respond to the dying patient and his or her experiences?? What knowledge/experience do the welfare officers have and what knowledge/experience do they consider is needed in their profession?To answer the research questions a qualitative method was used where five welfare officers in three different palliative units were interviewed. The empirical material was analysed through meaning concentration and are presented using exact quotations.

Bakgrund: I Sverige dör cirka 95 000 människor varje år och runt 80 % av dessa är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är en vårdfilosofi som bygger på att ge stödjande och lindrande vård när botande vård inte längre är genomförbar. Vid den tidpunkt när patienten drabbats av en obotlig sjukdom sker en brytpunkt, vilket innebär att läkaren identifierar patientens aktuella tillstånd. När brytpunkten är identifierad erbjuds ett brytpunktsamtal. I samtalet planeras det för den kommande palliativa vården.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse kring när deras barn befinner sig i det terminala skedet av svår sjukdom eller trauma, och av den palliativa vård de erhåller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att föräldrar upplevde att vägen mot att förlora ett barn var en kaosartad och känsloladdad tid.

Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 ? 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka.

Background: Within palliative care setting persons with terminal illness is cared for. The aim of the care is to enhance the quality of life for the patient through a holistic approach. The disease can lead to major suffering and require the person to handle the situation. If the person´s ability and capacity to do so is insufficient the identity may be perceived as threatened and quality of life diminished. Self-care can help a person to cope with loss of identity, enhance independence and improve quality of life.Aim: The aim of this study is to explore self-care strategies of patients within palliative care setting.

AbstractBackground: Cancer is a leading cause of death worldwide and accounted for 7.6 million deaths, about 13% of all deaths, in 2008. Several factors can affect patients' quality of life such as physical and psychological symptoms, relationship to people around and the environment. In palliative care professionals need to have good knowledge in order to improve patient quality of life and to give them as good a life as possible in the final stages of life.Aim: The purpose of this overview study is to describe the experiences of quality of life in patients with incurable cancer.Method: We conducted an overview study that was based on ten scientific articles. All articles are qualitative studies, from the year 1995 - 2011, and are from Sweden, Finland, UK, Canada and the USA. Qualitative analysis was used to group the various themes and subthemes for overview study purpose.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada av huden. Skadan ligger ovanför ett benutskott och orsakas av tryck eller en kombination av tryck skjuvning eller friktion. Smärta från trycksåret är ett vanligt förekommande problem som påverkar livskvaliteten negativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksår i livets slutskede samt att se om personer med smärta och trycksår är smärtskattade med VAS/NRS. Syftet var även att se om det fanns något samband mellan trycksår och smärta.Metod: Metoden som använts var en retrospektiv deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats. Insamling av data skedde via frågor tagna ur dödsfallsenkäten.

Bakgrund Varje människa är unik med behov som varierar och ändras över tid. I vården av den döende människan syftar vården till att lindra och stötta i stället för att bota. Viktigt som sjuksköterska är att ha en helhetssyn som utgår från den döendes subjektiva uppfattning om vad en god död är. Begreppet god död är abstrakt och öppet för tolkning men flera gemensamma aspekter om vad en god död är tas upp i litteraturen. Dessa var; relation, kommunikation, lindrat lidande, värdighet samt avslut.Syfte Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor och döende patienter uppfattar bidrar till en god död.Metod Studien grundade sig på nio kvalitativa artiklar och en litteraturstudie som tagits fram genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.Resultat Resultatet visade att det som sjuksköterskor och döende patienter uppfattade som en god död bestod av flera olika faktorer.

Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen som förväntas öka i antal eftersom studiervisar att screening minskar dödligheten i kolorektalcancer. Patienten kan i vissa falluppleva undersökningen som smärtsam och obehaglig. Sjuksköterskan har enbetydelsefull roll i omvårdnaden. Syftet med studien var att belysa faktorer sompåverkar upplevelsen av smärta och obehag vid en koloskopiundersökning utansedering. Metoden var en litteraturstudie baserad på 19 vetenskapliga artiklar som harkvalitetsbedömts enligt protokoll.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som får palliativ vård upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som användes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försämrade livskvaliteten hos patienterna.