Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och fler önskar vårdas och dö i hemmet. Idag vårdas många inom allmän palliativ vård med stöd av distriktssköterskor. I den tidigare forskningen inom palliativ vård i hemmet har framför allt den specialiserade palliativa vården beskrivits. Få studier har undersökt mötet mellan distriktssköterskor och patienter och närstående inom allmän palliativ vård.Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess närstående vid allmän palliativ vård i hemmet.Metod: Empirisk kvalitativ studie, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor.

Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vårdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten på olika vårdinrättningar, omgivna av vårdpersonal. Döendeprocessen har på många sättprofessionaliserats vilket fått positiva följder i form av exempelvis bättre symtomlindring men äveninneburit vissa problem då vårdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan är att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: Attmänniskor lever allt längre medför att många lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar.

Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota övergår vården från att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebär att lindra och vården handlar om att främja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping är ett centralt begrepp som innebär strategier för att handskas med svåra situationer och hoppet är en viktig sådan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestå av allt från att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande är ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och är inte enbart kopplat till sjukdom.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan finna det svårt att vårda och bemöta unga vuxna som är obotligt sjuka. För att öka förståelsen och förbättra den palliativa vården för dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan får ta del av patientens upplevelser av sin situation. Sjuksköterskans uppgift är att bland annat tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och spirituella behov. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom från diagnos till bortgång. Metod: Denna studie skrevs utifrån en kvalitativ ansats med en narrativ design.

SammanfattningBakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det här arbetet används begreppet kultur för människor från ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i världen vilket leder till en stor blandning av människor från olika kulturer, detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Att möta och vårda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund än dem själva kan vara något av det svåraste en sjuksköterska kan ställas inför.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från olika kulturer inom den palliativa vården.Metod: Detta är en litteraturstudie där åtta vårdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehåll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline.

BakgrundPå akutmottagningar är arbetsbelastningen hög med ett stort antal patienter som söker vård för tillstånd med varierande allvarlighetsgrad. Prioritera och bedöma patienter är en essentiell del av akutsjukvården. Utöver detta spelar sjuksköterskor en betydande roll i omvårdnadsarbetet med såväl patienter som närstående. När en patient plötsligt avlidit på akutmottagningen ska dess närstående informeras och tas om hand. En av de svåraste uppgifterna som kan behöva utföras är att delta när ett dödsbesked ska lämnas till närstående.

För att uppnå de av regeringen uppsatta transportpolitiska mål och visioner krävs det beslut om åtgärder. En förutsättning för att beslutsfattarna ska ta bra beslut är att de har tillgång till information. Informationen samlas i olika underlagsmaterial som till exempel stråk- och bristanalyser vilka detta examensarbete koncentreras på. Ett viktigt förhållningssätt inom all vägplanering är fyrstegsprincipen. Brist- och stråkanalyser kommer in i ett tidigt skede i Vägverkets planeringsprocess.

Bakgrund Endometrios är en gynekologisk sjukdom där livmoderslemhinnan även växer utanför livmodern på exempelvis bukhinnan eller äggstockarna. Även livmoderslemhinnan utanför livmodern blöder under menstruation och kan skapa stora smärtproblem. Andra symtom är kroniska smärtor i buken och/eller bäcken samt samlagssmärtor. Att få diagnosen endometrios tar tid och tidigare forskning visar att kvinnor med endometrios bemöts med misstro inom hälso- och sjukvården. Syfte Att beskriva hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever sig ha blivit bemötta inom hälso- och sjukvården.Metod Till studien valdes kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som metod då detta tillvägagångsätt ansågs bäst lämpat för att inringa varje kvinnas egen upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården med hjälp av öppna frågor.

Bakgrund: Att vårda palliativt sjuka barn upplevdes svårt för vårdpersonalen då varje barn är unikt och har en helt egen begreppsvärld. Genom språket skapades förståelse och medmänsklig gemenskap. Information fick aldrig bli en bristvara i den palliativa vården. Genom att förklara, beskriva och stötta till förståelse kunde sjuksköterskan hjälpa närstående att åter finna hopp och mening. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva möjligheter och hinder i kommunikationen mellan sjuksköterskor och föräldrar till barn med palliativ sjukdom.

En utfackningsvägg är en icke bärande väggkonstruktion, ofta av trä som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen används ibland stålpelare för att bära ovanliggande konstruktioner. Stålpelarna utsätts för laster som de måste dimensioneras för. Över och under pelarna svetsas plåtar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen.I detta examensarbete har därför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stål enligt Eurokoderna.

SammanfattningBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en kronisk förträngning av luftrören, vilket medför att andnöd är det mest uttalade symtomet. Det är en progressiv och dödlig folksjukdom i Sverige, som ökar globalt och beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Sjukdomen orsakas främst av rökning och den medicinska behandlingen är begränsad främst till symtomlindrande och profylaktiska åtgärder. Sjukdomen påverkar en persons fysiska, psykiska och sociala dimensioner av livet. Panik och rädsla är vanliga känslor som förknippas med andnöden.

Hydratationssprickor i betong behandlas vanligtvis vid arbete med grövre konstruktioner. Det är av stor vikt att behandla dessa även i tunnare konstruktioner såsom väggar i hus och industrier, Bernander (1998). Uppkomna sprickor kan bland annat påverka konstruktionens hållbarhet, beständighet, ljudisolering, täthet, utseende och komfort, Bernander (1998). På grund av detta är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt kunna bedöma om risk för sprickbildning föreligger. Examensarbetet behandlar riskklassificering av hydratationssprickor i vägg-konstruktioner av betong och har utförts på uppdrag av konsultföretaget WSP Byggprojektering Hydratationssprickor beror på flera olika orsaker, men grunden till sprickornas uppkomst är den värmeutveckling som sker då betongens huvudkomponent cement kemiskt reagerar med vatten.

På hospice vårdas de patienter där möjlighet till botgörelse helt saknas. Den palliativa vården ska ge lindring för patienten fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Hospicevården har som mål att bedrivas i en så hemlik miljö som möjligt för patienternas bästa. Mitt mål är att ta fram riktlinjer för hur man ska utforma hospiceträdgårdar som är en del av vården för att på så sätt öka patienternas livskvalité.Det finns få studier skrivna om utemiljöns betydelse inom hospicevården, medan det finns en mängd artiklar och studier om rehab och äldreomsorgen. Problemet med de studier som finns är att vissa är utförda på personer som inte är sjuka, vilket inte är tillförlitligt.Jag började med att göra en litteraturstudie om hospicevården för att få mer kunskap om hur vården bedrivs innan jag åkte ut till inrättningarna och utförde intervjuerna.