Syfte: Studiens syfte var att ta del av teamets samlade erfarenheter av deras uppfattningar om vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner döende patienter kan ge uttryck för, hur team-medlemmarna bemöter dessa samt deras uppfattning om teamets betydelse. Urval: Tio deltagare ur vårdteamet på hospice, nio kvinnor och en man, deltog i studien. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysresultat: Analysarbetet resulterade i tre teman. Dessa teman var Döende patienters existentiella tankar och reaktioner, Personalens bemötande samt Teamets betydelse.

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010.

Bakgrund: Berättelsen om en döende människa innefattar ofta även tillgivnanärstående. Att arbeta inom vården kan ofta innebära att möta döende patienter ochderas närstående. Sedan döden institutionaliserades har döendet blivit någotfrämmande och undanskymt.Detta medför att närstående till döende patienter kankänna att de saknar kompetens och förmåga att hantera situationen. I sjuksköterskorsansvar ingår det att möjliggöra för närstående att vara delaktiga i vården. Syftetvaratt beskriva närståendes informationsbehov gällande döden och döendet.

Bakgrund: Historiskt sett är begreppet cancer mycket laddat. Det har förknippats med mycket skuld,lidande utanförskap och död. En ökad förståelse för patienters olika strategier vid livshotandecancersjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att stötta och styrka patienten. Sjuksköterskan kantillsammans med övrig sjukvårdspersonal hitta åtgärder som kompletterar patientens strategier för attfå styrka i sin hantering av livssituationen. Relevanta begrepp som beskrivits är palliativ vård, stress ochstressorer, distress och psykologisk distress samt Coping/copingstrategier.

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är en vanlig komplikation efter neurokirurgiska operationer. Långa operationer, anestesiläkemedel, analgetika och vilken typ av kraniotomi (operativ öppning av skallen) som görs, är bidragande faktorer till illamåendet och kräkningarna. I denna kvantitativa litteraturstudie har åtta vetenskapliga artiklar granskats, utifrån frågeställningen: hur kan postoperativt illamående och kräkning behandlas och lindras, och vilka patientgrupper kan förväntas lida mer av det, relaterat till kimgin och anestesi. Syftet med studien var att belysa medicinska orsaker till samt farmakologiskt palliativ och förebyggande behandling vid postoperativt illamående och kräkning hos patienter som genomgått neurokirurgiska ingrepp. Vidare var syftet att relatera resultatet till ett vårdvetenskapligt perspektiv på sjuksköterskans omvårdnads funktion. Litteraturgranskningen var baserad på en systematisk analysmetod beskriven av Goodmann (1 996).

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas.Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. ? Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? ? Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice.Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige och varje år drabbas närmare 8500 kvinnor. Antalet kvinnor som avlider är ca 1400 per år. Recidiv av cancer kan bero på att alla cancerceller inte lyckats elimineras vid första behandlingen och istället återkommer i förökat antal. Tidigare forskning visar att lidandet hos cancerpatienter i det sena palliativa skedet omfattar psykiskt, socialt, existentiellt/andligt och fysiskt lidande. Den visar också att välbefinnande uppnås när kropp och själ fylls med meningsfulla upplevelser.

Cancer är av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Sjukdomen innebär för många smärta och minskad livskvalitet. För att bidra till ökad livskvalitet även hos personer med cancer som inte går att bota, har palliativ vård utvecklats. Denna vård syftar bland annat till att bedöma och utvärdera smärta och utifrån detta erbjuda behandling. Syftet med studien var att kartlägga hur patienter upplever cancersmärta, vilka faktorer som påverkar upplevelsen och hur patienterna upplever sjukvårdens insatser för att lindra smärtan.

Bakgrund: Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anger att hälso- och sjukvårdsamt omvårdnad ska genomsyras av en helhetssyn. Då holism betyder helhet finnes i begreppethelhetssyn stöd till att vården skall ges utifrån ett holistiskt helhetsperspektiv. Inom holismen sesmänniskan som en helhet av det fysiska, psykiska, sociala och andliga där alla delar är lika viktiga attta hänsyn till. Samtliga behov en människa har betraktas även de som likvärdiga. Trots detta talas detom att sjuksköterskor ger för lite tid och uppmärksamhet till andlighet i omvårdnad.

Bakgrund: Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anger att hälso- och sjukvårdsamt omvårdnad ska genomsyras av en helhetssyn. Då holism betyder helhet finnes i begreppethelhetssyn stöd till att vården skall ges utifrån ett holistiskt helhetsperspektiv. Inom holismen sesmänniskan som en helhet av det fysiska, psykiska, sociala och andliga där alla delar är lika viktiga attta hänsyn till. Samtliga behov en människa har betraktas även de som likvärdiga. Trots detta talas detom att sjuksköterskor ger för lite tid och uppmärksamhet till andlighet i omvårdnad.

BAKGRUND: Att drabbas av en dödlig sjukdom innebär ett hot mot vår existens. När patienterna inte går att bota inleds palliativ vård. Denna vård ska, som all annan vård, ske utifrån en helhetssyn och syftar till att lindra patienternas fysiska, psykiska och existentiella lidande. Trots detta har fysiskt lidande ofta tagit störst plats. Psykiskt lidande har också länge kommit i skymundan, men är ändå erkänt.

Introduktion: Att möta döende patienter är en av de svåraste uppgifterna en sjuksköterska ställsinför, trots detta är vård av döende patienter inte ett prioriterat ämne inomsjuksköterskeutbildningen. Den palliativa vården i Sverige ska följa fyra grundstenar: Symtomkontroll,tvärprofessionellt teamarbete, bra relation och kommunikation med patienten, anhöriga och denövriga personalen samt stöd till anhöriga, både under sjukdomstiden samt efter dödsfallet. Syfte: Attbelysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda döende patienter utanför specifika palliativavårdenheter. Metod: En litteraturstudie har gjorts med artikelsökningar i databaserna Cinahl ochPubMed. 12 artiklar, varav 10 kvalitativa och 2 kvantitativa, vilka motsvarade studiens syfte, valdes utför analys.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är närstående ofta en förutsättning för att den anhörige ska kunna vårdas i hemmet, trots hjälp från ett vårdteam. De närstående är en viktig del av vården då de känner den anhörige bäst och kan fungera som ett stöd i anpassningen till en ny situation. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar där närståendestöd ingår. Det ligger också i sjuksköterskans ansvar att stödja närstående i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i ett palliativt skede i hemmet. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan åren 2003-2011. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.