Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede.

När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård.

Personer som vårdas på sjukhus påverkas av vårdmiljöns design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vårdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vårdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vårdmiljöns utformning påverkar förtroendet för vården, Att önskemål om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar välbefinnandet och Att en humoristisk atmosfär ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att känna sig väntade, sedda och inbjudna.

Hemsjukvårdens utbyggnad har ökat möjligheterna för svårt sjuka människor att få en god och säker vård och även en värdig död i det egna hemmet. Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem palliativt i det egna hemmet. Metoden i denna studie var en litteraturstudie som gjordes av nio artiklar. Dessa analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Resultatet visade att det kärleksfulla löftet, om att få vårdas i hemmet, gavs till den sjuke i ett tidigt skede och oftast på sjukhus.

Målsättningen med den palliativa vården är att ge stöd och hjälp så att patienten kan dö fridfullt med livskvalitet. Upplevelsen av livskvalitet är någonting individuellt men är starkt förankrad med normalitet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid livets slutskede. Fjorton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll över sin sjukdomssituation: Att leva ett liv med bibehållen värdighet: Att ha hopp och livsvilja och Att få stöd av familj, vänner och vårdpersonal.

För den som drabbats av en obotlig, livshotande sjukdom är det psykosociala och fysiska stödet från anhöriga och familjemedlemmar en av de viktigaste faktorerna, för att få en värdefull sista tid i livet. Att vara nära anhörig kan innebära en utsatt position och ett stort ansvar. Anhöriga måste hantera både sina egna och den döende personens känslor och sorg, samtidigt som vardagliga problem ska lösas. För några är rollen som anhörigvårdare självklar, medan den innebär en stor uppoffring för andra. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara nära anhörig till en person som vårdas i livets slut.

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angående chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan på hälsan, men att även individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit någon tidigare forskning som med hjälp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn på hälsa på arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehållsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat på informanternas utsagor.Resultat: Hälsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hälsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahålla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna påpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anställda, vilket kan leda till meningsfullhet som är en del av teorin känsla av sammanhang. Kommunikationen användes för att personalen skulle få möjligheten att vara med och bestämma, vilket då ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Transcutan elektrisk nervstimuleringsbehandling (TENS) och akupunkturbehandling utövas mer och mer i den moderna hälso- och sjukvården. Båda dessa behandlingsformer har utövats sedan runt 2000 f kr mot en mängd olika tillstånd. TENS-behandling innebär att man med hjälp av elektricitet tillför beröringsimpulser som aktiverar de grova nervtrådarna vilket skapar en konkurrenssituation som lindrar smärtupplevelsen. Akupunktur är en del av den traditionella kinesiska medicinen (TCM) och innebär att man sticker in tunna vassa nålar i speciella akupunkter i kroppen. Detta ska återställa energibalansen i kroppen och därmed förhindra uppkomst av sjukdom.

Bakgrund: Diabetes är ett växande hälsoproblem över hela världen och ökar i lägre åldrar. Idag är det drygt 387 miljoner människor i världen som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande åren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lägre ner i åldrar, beror på att ärftlighet, livsstil och att vi lever längre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgå en livsstilsförändring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.

Sammanfattning/AbstractBakgrund:Många patienter väljer i dag att vårdas hemma under sin sista tid i livet istället för som tidigare på sjukhus eller ett boende. Den palliativa hemsjukvården blir därför alltmer utbredd vilket samtidigt innebär att allt större krav ställs på de närstående som då ofta intar en vårdande roll. Syfte:Syftet är att beskriva hur närstående upplever sin vårdande roll i den palliativa hemsjukvården.Metod:En litteraturstudie baserad på tio resultatartiklar som består av både kvalitativa och kvantitativa studier där vi kom fram till tre teman som handlade om den närståendes upplevelser av den vårdande rollen, närståendes vårdande roll och den sjuke och närståendes vårdande  roll och sjuksköterskan. Resultat:Många närstående fann både fördelar och nackdelar med den vårdande rollen och att den innebär en stor omställning. Många närstående kände sig mer eller mindre tvingade att ta över den vårdande rollen.Tillräcklig information och en god kommunikation ansågs av de närstående som en mycket viktig faktor. Diskussion:Att vårda en svårt sjuk anhörig är ofta en belastning. Detta kräver att vårdpersonalen är medvetna om de närståendes svåra situation och upplevelsen av denna. Det är även viktigt att uppmärksamma närståendes behov av information och att ha en bra kommunikation för att vi som sjuksköterskor ska kunna stödja de närstående i deras vårdande roll.Nyckelord:Anhörig vårdare, vårdande roll, palliativ vård, döende patienter, vård i livets slutKeywords:Family caregivers, caring role, palliative care, terminally ill, end of life care .

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Background:Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient.Aim:To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care.Methods:A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed.