Närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem palliativt i det egna hemmet
Hemsjukvårdens utbyggnad har ökat möjligheterna för svårt sjuka människor att
få en god och säker vård och även en värdig död i det egna hemmet. Syftet med
denna studie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en
familjemedlem palliativt i det egna hemmet. Metoden i denna studie var en
litteraturstudie som gjordes av nio artiklar. Dessa analyserades enligt
Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Resultatet visade att det
kärleksfulla löftet, om att få vårdas i hemmet, gavs till den sjuke i ett
tidigt skede och oftast på sjukhus. Hemma blev sedan situationen annorlunda och
den närstående kände sig fast i sitt löfte då behoven och kraven ökade Detta
ledde ofta till att närstående fick ge avkall på sina egna behov. Närstående
förnekade sina egna primära behov för att kunna hålla löftet, de klagade inte
och ansåg att deras behov var oviktiga. De närstående levde i en verklighet som
var full av krav från olika enheter: krav från den sjuke, krav från personal,
krav från samhället och också krav från dem själva som vårdare. Plötsligt
befann sig den närstående i en helt ny situation, allt var omvänt och de
behövde tid för att förbereda sig och acceptera den nya situationen som de
hamnat i. Närstående såg stödet utifrån som ovärderligt, men inte alltid
tillräckligt när det gällde smärtlindring. De närstående önskade också mer
information om själva sjukdomen och förloppet. Slutsatsen är att det är mycket
viktigt som sjuksköterska att våga möta dessa människor i kris.