Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede.Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för både den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess närståendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrån syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mångkulturellt samhälle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvårdnad vid palliativ vård. Bakgrund: Autonomiprincipen ären av de mest grundläggande etiska principerna inom västerländsk sjukvård. Autonomi utgårfrån en individualistisk syn på människan och blir därmed upphov till etiska dilemman vidomvårdnad av patienter med värderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrån syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter år 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvårdnaden försämras, upplevs kränkandesamt att vårdrelationen påverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förståelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt användbar.

Bakgrund: Palliativ vård för barn är en relativt ny disciplin som fordrar stort känslomässigt engagemang av sjuksköterskan som kan pendla mellan motstridiga emotioner och sällan lämnas oberörd efter ett barns död. Viktigt är att samla kunskap för att få en djupare förståelse av den palliativa vården för barn. Syfte: Var att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Sexton vetenskapliga artiklar som analyserats enligt latent innehållsanalys låg till grund för litteraturstudien. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde ambivalenta känslor och en inre stress uppkom i samband med yttre och inre krav.

Eftersom de närstående ofta är involverade i vården av svårt sjuka och döende patienter, är det av största vikt att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal, som träffar dessa utsatta människor, inte bara är medvetna om de medicinska behoven, utan även de existentiella, hos såväl patienten som de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka existentiella problem och behov av existentiellt stöd som närstående hade under den palliativa sjukdomsperioden, för att som sjuksköterska bättre kunna stödja dem. I bakgrunden definierades begrepp som används i uppsatsen, som palliativ, familj, existentiell och lidande. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Genom innehållsanalys identifierades ett övergripande tema, två kategorier samt fyra respektive tre subkategorier.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

SammanfattningBakgrund:  Det är vanligt förekommande att personer med psykisk ohälsa vårdas på somatiska avdelningar. I studier har det framkommit att de inte blir behandlade med respekt, att de känner sig ignorerade och att de får vänta längre än andra patienter på att få vård. Omvårdnadspersonal tror också ofta att de somatiska symtomen hos patienter med psykisk ohälsa bara är fantasier, eller att dessa symtom beror på den psykiska ohälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar hur omvårdnadspersonalen bemöter personer med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård.Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie baserad på åtta artiklar vilka analyserades med textanalys.Resultat: Resultatet visar att det negativa bemötandet av patienter som vårdas inom somatisk vård kan beskrivas utifrån fyra olika teman; omvårdnadspersonalens självuppfattning, patientuppfattning, känslor hos omvårdnadspersonalen samt uppfattning av vårdmiljön                     Diskussion: Huvudfynden som diskuterades med utgångpunkt i begreppet värdighet var negativa attityder, utbildning och kommunikation. Omvårdnadspersonal har ofta negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa, och kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och patienter är ofta bristfällig. Omvårdnadspersonal som arbetar inom somatisk vård behöver mer utbildning och träning för att kunna ge personer med psykisk ohälsa ett gott bemötande.

Att vårda en patient i livets slutskede innebär att bekanta sig med känslomässiga situationer som ofta påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandling exempelvis effektiv symtomlindring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det vårdande mötet med patienten i samband med palliativ vård. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativa ansatser. Sex vetenskapliga artiklar samlade in och användes som analysmaterial av denna studie. Innehållanalysen inspirerad av Graneheim och Ludman (2003) användes för att analysera insamlade data.

Bakgrund: Att vårdas i hemmet istället för på sjukhus eller på vårdboende blir vanligare då antalet sjukhusplatser minskar och nya typer av vårdformer etablerats. Detta kan innebära att sjuksköterskor någon gång under sitt yrkesverksamma liv kan komma att vårda patienter i deras eget hem och på så sätt lämna den miljö som sjuksköterskan vanligtvis är van vid. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från; roll, relation och bemötande studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda och bemöta patienter som får palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk intervjustudie med en deduktiv kvalitativ ansats, där semistrukturerade frågor utefter intervjuguide användes. Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Skillnader i upplevelsen mellan roll, relation och bemötande uppfattades då vård av patient bedrevs i hemmet i förhållande till på sjukhus. Klara skillnader av sjuksköterskerollen kunde ses då sjuksköterskan var civilklädd. I relationen till patienten upplevs det mer personlig när sjuksköterskan bjöds in till patienten hem.

Mitt syfte är att undersöka hur dödshjälpsdebatten lyfts fram i tidningsartiklar för att därefter beskriva hur de olika argumenten diskuteras. Syftet med denna uppsats är också att undersöka tankar ifrån olika perspektiv i samhället och beskriva personers upplevelser i tidningsartiklarna.Hur ser argumentationen om dödshjälp ut i artiklar, återkommer argument och hurlyfts de fram?Hur sammanbinds perspektiven i artiklarna med olika tanketraditioner?.

Bakgrund:Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vårda människor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebäratt vårda lindrande. Palliativ vård innebär medicinsk behandling och omvårdnadsom är inriktad på symtomlindring och välbefinnande för patienten och dessnärstående. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan främja välbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (därav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar.

Idag finns möjligheten för svårt sjuka människor att få dö i sitt hem, ofta med hjälp och stöd av närstående och av andra professionella vårdgivare. I den palliativa vården och vid vård i livets slutskede är närstående betydelsefulla i omvårdnaden och behöver stöd från distriktssjuksköterskan. För att det ska bli så bra som möjligt för de närstående att vårda i hemmet behöver distriktssjuksköterskan veta vilka stödåtgärder som de närstående behöver.Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en närstående som är i en palliativ fas eller i livets slutskede i hemmet.Metoden som användes var en litteraturstudie. Tretton kvalitativa artiklar som motsvarade syftet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Ur resultatet framkommer närståendes upplevelser som sammanställts i åtta kategorier. Dessa är att uppleva trygghet, att uppleva otrygghet, att bli bekräftad, att bli negligerad, att uppleva glädje och tillfredställelse i vårdandet, att uppleva vårdandet som en börda, att försöka bevara det invanda samt att uppleva förändrad livssituation.Resultatet visar att närståendes upplevelser av att vårda i hemmet kan skilja sig från individ till individ.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt.Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut.

Background: In previous studies on the subject hope it has been revealed that hope is an important condition for the experience of health, quality of life and well-being. In the literature hope is described as a great support in life that is vital for a person's life and for how the person manages to become afflicted with a fatal disease. Within palliative care the 6S: s is a person-centered model for care that is directed towards the promotion of patient´s participation, relief from suffering and enablement of well-being and support of the patient and his or her family members. Aim: To describe how patients find hope in their situation in palliative care, and to examine whether there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and with patients' experiences of hope. Methods: This degree project is literature study.

Fetma ökar världen över och likaså gör antalet gastric bypass- operationer. Syftet med en gastric bypass- operation är att åstadkomma en viktminskning genom en förminskning av magsäcken, vilket resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat matintag. Ett centralt mål inom överviktskirurgi är en ökad livskvalité. Det är därför betydelsefullt att se behandlingen som en helhet och att inte iaktta viktminskning som den enda betydande faktorn.Syftet i denna studie var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Studien är induktiv och utgår ifrån en kvalitativ ansats och baseras på en manifest analys utifrån textens innehåll ur sex bloggar skrivna av personer som genomgått en gastric bypass-operation.